Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1947 - Sprutpressning av konsthartser, av Walter Flander jr - Den praktiska psykologins nuvarande ställning i Europa, av Björn Sjövall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 november 1947
en. vilken erhållit industriell betydelse; nu kan
inan alltså med tillfredsställande resultat
sprut-pressa sådana material som: fenolformaldehyd
(Bakelit), ureaformaldehyd,
melaminformalde-hyd, furfurolformaldehyd etc. I princip är
metoden likartad den som användes vid
sprutpressning av termoplastiska konsthartser, även om den
på många väsentliga punkter uppvisar relativt
stora avvikelser.
Principiellt går munstyckspressmetoden (se fig.
3) ut på att bringa materialet i flytande form
redan i maskinen, så att härdningen av materialet
börjar redan innan detta pressas in i matrisen.
I motsats till den vanliga sprutpressningsmetoden
tillföres materialet det erforderliga värmet ej i
nämnvärd grad i värmekammaren utan först i
sprutmunstycket. Detta är utbildat såsom ett
värmeelement och kan tillföras ansenliga
mängder värme med en temperatur upp till 600 JC, så
att materialet bringas i flytande form allt efter
som det passerar genom munstycket. På grund
av denna värmetillförsel kommer sålunda
materialets polymerisation att börja redan i
munstycket och slutföres då materialet kommit in i
matrisen. Munstycket är vidare utrustat med kraftiga
kylelement, vilka krävas för att hindra det i
munstycket mellan varje pressningsoperation
kvarblivna materialet från att bringas till fullständig
härdning genom alltför långvarig tillförsel av
värme. Nu börjar munstycket, och därmed
materialet, att kylas redan i slutet av
pressnings-operationen; materialet stelnar allså ej och kan
inte sätta igen munstycket. När sedan nästa
press-ningsoperation börjar tillföres munstycket värme
på nytt, varvid liärdningsprocessen ånyo tar vid.
Det är givet att temperaturvariationerna i
munstycket försiggår i ett mycket raskt tempo och för
detta kräves kraftiga värme- och kylaggregat.
Värmet tillföres vanligen genom elektriska
värmeelement, vilka kan anslutas till en vanlig elektrisk
svetsningstransformator. Kylningen åstadkommes
vanligen med vatten under högt tryck, vilket
spolas genom kylkanaler i munstycket. Även
matriserna är försedda med kyl- ocli värmeelement för
att en tillfredsställande härdning av materialet
skall kunna uppnås. Maskiner för
munstyckspressning saknar den i vanliga sprutpressar före-
Fig. 3. Detalj av munstyckspress för härdbara hartser.
839
kommande torpeden i värmekammaren, så att
hartsblandningar med stora mängder
fyllnadsmedel kan pressas på ett tillfredsställande sätt.
Allmänt kan sägas att pressning av härdbara
hartser enligt denna metod vanligtvis utföres med
betydligt högre tryck och temperaturer än vad
som är fallet vid sprutpressning av
termoplastiska material.
Enligt amerikanska uppgifter kan
munstyckspressning med framgång användas för alla
förekommande härdbara hartser. Man bör dock
beakta att metoden erfordrar en mycket noggrann
kontroll av driftförhållandena och vidare att den
är förhållandevis komplicerad. Dessutom är den
så pass ny att man kan anse att den fortfarande
befinner sig på utvecklingsstadiet. Vidare är,
liksom vid vanlig sprutpressning, den maskinella
utrustningen förhållandevis dyrbar. Metoden
erbjuder dock vissa fördelar däri att man kan ernå
en betydligt större produktionshastighet än vad
som är möjligt med de konventionella
pressmeto-derna, dvs. samma fördelar som kan uppnås med
sprutpressning av termoplastiska material.
«
Litteratur
1. SiMONDS, H R & Ellis, Ch.: Handbvok of Plastics, New York
1943.
2. Dubois, J: Plastic Molds, New York 1947.
3. Smith, P I: Practical Plastics, London 1947.
4. Wakerman, R L: The Chemistry of Commercial Plastics, New
York 1947.
5. Simonds, Bidcelow & Sherman: The New Plastics, New York
1946.
Den praktiska psykologins nuvarande ställning i
Europa, av V Fellenius. Praktisk Psykologi 1947 h. 3.
Hugo Geber, Stockholm 1947. 71 s. 2 kr.
I juli 1947 företog förf. på uppdrag av
Ingeniörsveten-skapsakademien och 1945 års Trafiksäkerhetskommitté en
europeisk rundresa för att studera psykoteknikens
utveckling. Reseberättelsen, som här publiceras av Psykotekniska
Institutet vid Stockholms Högskola i dess skriftserie, har
format sig till en översikt över den praktiska psykologins
nuvarande läge i Europa. Inledningsvis framhåller förf.
att förra världskriget medförde ett uppsving för
psyko-tekniken, vilket kännetecknades av en överdriven tro på
redskapens och de kvantitativa metodernas möjligheter.
Det praktiska genomförandet av proven vid industrierna
överlämnades ål psykologiskt intresserade tekniker. Synen
på människan bestämdes av en atomistisk-mekanisk
uppfattning. I mitten på 1930-talet började man kritiskt
granska de olika metoderna och långsamt lägga en säker
grund för framåtskridandet. På denna bygger den starka
utveckling, som de fem senaste åren medfört. Det måste
anses som ett livsvillkor för psykotekniken att dess
representanter upprätthåller en nära kontakt med den
vetenskapliga grundforskningen. Förf. betecknar det som etl
löftesrik! tecken, att nödvändigheten härav alltmera börjat
erkännas såväl av de praktiskt verksamma psykologerna
som av industriledarna. Som ett talande exempel på de
senares förståelse anför förf., alt de franska
Peugeot-verken till största delen bekostar ett välutrustat
arbets-psykologiskt laboratorium i Paris.
Vad som i psykologiskt hänseende utmärker den senaste
utvecklingen inom psykotekniken är främst en orientering
mot mer helhets-psykologiska synpunkter. De kvantitativa
resultaten infogas i en totalbild av personligheten.
Psykologerna anlitar i allt större utsträckning personlighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
