Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1947 - Heta och svala färgämnen, av SHl - Syntetisk solbränna, av SHl - Rektangulära koordinater för ternära diagram, av O Alvfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>844
TEKNISK TIDSKRIFT
Heta och svala färgämnen. En av USA:s ledande
färgämneskemister lär ha definierat begreppet färgämne som
ämnen, vilka selektivt absorbera eller reflektera
strålnings-energi och därigenom förändrar dennas natur på sådant
sätt, att dess inverkan psykologiskt uppfattas som färg.
Denna definition är sannolikt riktig, så länge det är fråga
om synlig strålning, men numera vet man, att olika
färgämnen av identisk färgnyans icke alls har samma
absorptionsspektrum. När människan lärde sig att använda
mörka kläder på vintern och ljusa på sommaren, hade
hon dock blott delvis löst sitt termiska problem. Omkring
2,7 % av solens strålningsenergi är ultraviolett, 44,3 %
synlig och 53 % infraröd. Vi vet, att den strålning, som
absorberas av en svart eller mörkblå röck, sträcker sig
från infrarött upp i det synliga våglängdsområdet och att
ljusare färgade eller vita tyger avvisa sådan strålning
genom reflexion. Vi har för övrigt gått mycket längre än
så och visat, att färgämnena själva har hög, medelhög
eller låg reflexionsförmåga, som beror på deras kemiska
natur och icke på deras synliga färg. Färgämnesklassernas
olikhet i detta hänseende kan också mätas, och härvid
har man kommit till ganska överraskande resultat. Det
har sålunda visat sig, att bomullstyger med praktiskt taget
samma färg får olika temperatur vid bestrålning,
uteslutande beroende på färgämnets karaktär. Flera
svavelfärgämnen har t.ex. stor absorptionsförmåga, under det
vissa azo- och alla direkta färgämnen har stor
reflexionsförmåga. De mest anmärkningsvärda resultaten uppnåddes
emellertid vid studium av reflexionsförmågan hos
ylletyg. Man har sålunda funnit, att temperaturskillnader på
upp till 3°C kan uppkomma enbart på grund av
färgämnet. Hittills har undersökningarna mest gällt infraröd
strålning, men man har även funnit, att ylle, bomull och
konstsilke oavsett färgen huvudsakligen absorberar
ultraviolett. Då denna strålning ger solbränna, vore det
intressant att studera tyger och färger även i denna ände av
spektrum. Kanske den dagen kommer, när fabrikanterna
gör reklam för sommarkläder, som släpper genom den
ultravioletta strålningen liksom molntäcket en mulen
sommardag (Ind. Engng Chem. juni 1947). SHl
Syntetisk solbränna. Snart behöver vi kanske icke resa
till fjällen på vårsidan för att skaffa oss en klädsam
solbränna utan kan uppnå önskad färgton i vårt badrum.
Rätt länge ha urladdningslampor innehållande
kvicksilverånga funnits i handeln. Dessa lampor är emellertid
mycket oekonomiska. En grundlig undersökning av
möjligheterna att åstadkomma ultraviolett ljus genom fluorescens
gjordes för några år sedan i USA, och det visade sig
härvid möjligt att omvandla elkraft till önskat slag av ljus
med hjälp av fluorescerande ämnen. Man upptäckte även,
att denna process är betydligt mer ekonomisk än
kvicksilverlampans, i det den endast behöver ungefär halva
energibeloppet för att åstadkomma en viss solbränna. Det
har visat sig, att om ett fluorescerande ämne utsätts för
strålning med en given våglängd, är
fluorescensstrålning-ens våglängd alltid större. Ett vanligt exempel är
bestrålning med osynligt ljus av 3 400—3 800 Å, varvid en synlig
fluorescensstrålning med 4 000 Å (blå) till 7 000 Å (röd)
erhålles. Val av fluorescerande ämne beror på
användningen, då det är nödvändigt att ta hänsyn till verkan av
luft, ozon, värme och elektriska urladdningar endera
under tillverkningen eller vid användningen. De
fluorescerande ämnen, som i detta fall undersökts, är framför
allt metallfosfat och metallsilikat aktiverade med tallium,
bly eller cesium. Prov med optimumsammansättning
suspenderades i en lack och ströks på kolvar av glas, som
genomsläpper ljusvågor med ned till 2 000 Å våglängd. Av
dessa kolvar gjordes lampor, vilka grundligt provades
beträffande livslängd och energifördelningen på spektrums
olika delar. Bäst visade sig kalciumfosfat aktiverat med
tallium. En förbättrad typ av dessa lampor ger med 140 W
lika god solbränna som en 300 W kvicksilverlampa. I USA
anses lämpligt att installera sådana lampor i badrummen,
där de automatiskt skola ge bestrålning i 5 min perioder.
Ehuru ingen omedelbar fara för fjällpensionatens existens
torde föreligga, är det möjligt att de med tiden kan få en
viss konkurrens från badrummen (Ind. Engng Chem. juni
1946). SHl
Rektangulära koordinater för ternära diagram. För
tillståndsdiagram i trekomponentsystem användes i regel
en liksidig triangel och hexagonalt koordinatsystem (fig. 1
t.v.). Triangelhörnan representerar 100 % av respektive
komponent A, B eller C. För varje punkt inom triangeln är
Pa + PB + PC= 100
En nackdel med detta koordinatsystem är behovet av
speciellt kurvpapper och vidare är noggrannare
koordinat-avläsningar från en dylik kurva relativt svåra att göra.
Dessa olägenheter undvikes om man använder ett
rätvinkligt koordinatsystem och avsätter halten A (pA)
utmed ordinatan och p \ + 2 pc utmed abskissan, varvid
samma kurvform erhålles som i det hexagonala
koordinatsystemet. Om enheten för p\ i det rätvinkliga systemet
,. V3 1
väljes -g- gånger och för + 2 pc gång enheten i det
hexagonala systemet blir kurvorna exakt lika i de båda
systemen (fig. 1 t.h.).
Den i det hexagonala systemet utsatta punkten har
koordinaterna
pA =33 %, pßl= 43 %, pC = 24 %, ’= 100 %
I det rektangulära systemet erhålles för samma punkt
PA = 33 %, pA + 2 pc ’=81 %
Således pc = 24 %, pB<= 43 %
(A Smith i Chem. Engng 1947 h. 3.) O Alvfeldt
Fig. 1. En för legeringssystem
typisk blandningslucka inritad,
t.v. i det hexagonala, t.h. i det
rätvinkliga koordinatsystemet.
A*2C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
