Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Volvos dieselmotorserie, av John Stålblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1947
849
Volvos dieselmotorserie
Civilingeniör lohn Stålblad, Göteborg
Strax efter det senaste världskrigets utbrott
beslöt Volvo att utöka sin motortillverkning med
en dieselmotorserie för sina bussar och tyngre
lastvagnar. Början gjordes med en 6,13 1 motor,
typ VDA, av vilken ett antal provmotorer
färdigbyggdes redan år 1941. Provningen i bänk
påbörjades samma år och efter ytterligare något år
igångsattes provkörningar i vagn. Dessa
provmotorer byggdes först för direkt insprutning och
med förbränningsrummet huvudsakligen förlagt
till kolven. Det största intresset knöt sig givetvis
i första hand till utformningen av motorns
förbränningsrum. Speciella prov företogs för att
undersöka inverkan av förbränningsrummets
uppdelning i en kolvvolym ocli en utanför kolven
liggande cylindervolym, samt hur effekt och
ekonomi varierade med dessa volymdelars
förhallande till den totala förbränningsrumsvolymen.
Vid det första utförandet utgjorde den i
kolven befintliga förbränningsrumsvolymen ungefär
66 % av det totala förbränningsrummet, dvs. den
utanför kolven liggande delen av
förbränningsrummet uppgick till ca 34 %. Genom att bl.a.
lägga ut- och inströmningsventilerna helt i
cylinderlocket ökades den del av förbränningsrummet,
som låg i kolven, till ca 86 % och den där utanför
befintliga volymen sänktes till ca 14 %. I och
med denna ändring ökades
kompressionsförhållandet från 16 till 18. Förbättringen i
bränsleekonomi, vilken framgår av fig. 1, var avsevärd
och översteg vida den, som kunde anses härröra
från enbart höjningen av
kompressionsförhållandet.
Under provningens gång visade det sig
nödvändigt att förse motorn med en automatisk
förin-sprutningsreglering. Undersökningarna visade
nämligen, att motorn med en konstant
förinsprut-ningsvinkel gav relativt dålig ekonomi och låg
rökgräns. I fig. 2 visas t.ex. i kurva A rökgränsen
för en niotor med en för hand inställd
förin-sprutningsvinkel så väld, att motorn ständigt
lämnar bästa ekonomi för ifrågavarande
pumpslag och belastning. För att få ett begrepp om
nödvändigheten av en eventuell automatisk
för-insprutningsreglering kördes motorn därefter med
konstant förinsprutning med gynnsammast
möjliga värde för mellanvarvtalen (kurva B). Som
synes erhålles en avsevärt förbättrad rökgräns
med den för hand inställda, variabla förinsprut-
621.436
ningsvinkeln. Undersökningarna visade alltså, att
för att motorn skulle ge gynnsammast möjliga
prestanda, förinsprutningsvinkeln måste variera
med motorvarvtalet. Resultatet av dessa prov blev
också det, att en automatiskt verkande
förin-sprutningsregulator infördes.
Undersökningarna av själva
förbränningsförloppet i cylindern gjordes första tiden med en
multipelindikator; fig. 3 visar ett tryck—tid-diagram
upptaget med en sådan indikator. Upptagningen
är gjord med ett motorvarvtal av 1 000 r/m och
ett effektivt medeltryck av 6,18 kp/cm8. Det
visade sig snart, att de möjligheter till
undersökning av förbränningsförloppet, som
multipelindikatorn erbjöd, icke var tillräckliga för att
effektivt studera förbränningen och de därmed sam-
BRÄNSLEFÖRBRUKNING
Fig. 1. Bränsleförbrukning
som funktion av effektiva
medeltrycket; Vk kolvvolym,
Vc total förbränningsvolym, o
Fig. 2. Rökgräns
för en motor med
A variabel, för hand
inställd och B
konstant förinsprut-ningsvinkel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
