Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Volvos dieselmotorserie, av John Stålblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>850
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Tryck—tid-diagram, upptaget med
multipelindikator vid 1 000 rim och ett 6,18 kplcm1 effektivt medeltryck.
Fig. 4. Tryckförlopp i förbränningscylinder (nedre kurvai\)
och brännoljeledning (övre kurvan), upptagna samtidigt
med katodstråloscillograf (tryckskalorna för de båda
förloppen är icke lika).
Fig. 5. Tryck—tid-diagrammets första derivata.
manhängande problemen. Genom användande av
katodstråloscillograf kunde dessa problem
däremot studeras mera ingående och angripas på ett
effektivare sätt. Fig. 4 visar ett med denna
apparatur upptaget diagram över samtidiga
tryckförlopp i förbränningscylinder och
brännoljeledning. Den övre linjen med den positiva riktningen
nedåt anger trycket i brännoljeledningen, medan
den undre linjen med positiva riktningen uppåt
änger trycktillståndet i förbränningscylindern.
Då tryckskalorna för de båda förloppen icke är
lika. kan emellertid oscillografutslagen icke
direkt jämföras i figuren. För senare
undersökningar försågs försöksanläggningen med lämplig
tidsangivning. Studierna av
förbränningsförloppet kompletterades med bl.a. undersökningar av
TÄNDNINSSrÖRDRÖJNING
Fig. 6.
Varvtalets inverkan på
tänd-nings fördröjningen.
tryck—tid-diagrammets första derivata för att
därigenom erhålla ökad kännedom om
förbränningens karaktär och de olika
konstruktionsdetaljernas inverkan på motorns ekonomi,
tystgång osv. (se fig. 5).
Katodstråloscillografen visade sig vara
ovärderlig vid specialundersökningar av olika
insprut-ningstryck, olika sänkvolymer lios
bränslepumparnas tryckventiler etc. Då
tändningsfördröj-ningen som bekant har ett stort inflytande på
motorns tystgång, användes anläggningen
speciellt för dessa undersökningar. De resultat, som
härvid erhölls, påverkade i hög grad valet av
pump- och spridartyp.
Fig. 6 visar varvtalets inverkan och fig. 7
för-insprutningsvinkelns inflytande på
tändnings-fördröjningen. Medan tändningsfördröjningens
sänkning med ökat varvtal kan förklaras genom
en med det ökade varvtalet kraftigare turbulens
och därmed intimare blandning av bränsle och
luft, samt även i viss mån genom de med det
ökade varvtalet uppkommande högre
kompressionstemperaturerna, kan motsvarande fenomen vid
senare förinsprutningsvinkel förklaras genom de
i närheten av övre dödpunkten rådande högre
gastemperaturerna, vilka medverkar till en
snabbare antändning av bränsle—luftblandningen.
Som framgår av fig. 7 inverkar mindre variationer
i bränsletryck och även ganska stora variationer i
belastningsförhållandet icke nämnvärt på
tändningsfördröjningens storlek. Som naturligt är,
inverkar bränslets cetantal i viss grad på
tänd-ningsfördröjningen, vilket också framgår av
fig. 8.
Alla dessa undersökningar av
tändningsfördröj-ningen avsåg givetvis i huvudsak att komma till
rätta med den hårdgång, som framträder lios
dieselmotorn i högre grad än hos förgasarmotorn.
Tystgången hos en dieselmotor är inte endast en
ren förbränningsfråga. En stor del av
dieselbull-ret härrör nämligen ofta från insugningsröret.
Förklaringen härtill är den, att då kolven under
utblåsningsslaget rör sig från nedre till övre
dödpunkten, håller avgasventilen på att stänga och
utströmningsarean minskar därvid mer och mer
för att nå ett nollvärde i närheten av övre
dödpunkten. 1 samband med kolvens uppåtgående
rörelse uppbygges härunder i cylindern ett
relativt kraftigt övertryck (se fig. 9). Ju högre
motorns kompressionsförhållande är, desto högre
blir trycket i cylindern. När nu
inströmningsventilen öppnar, expanderar cylinderinnehållet
genom ventilen ocli ut i insugningsröret. Denna
expansion ger upphov till ett ljud, som under
motorns gång uppfattas som ett insugningsbuller.
Vid de snabbgående högkomprimerande
motorerna måste man därför ur ljudsynpunkt välja
ventilernas öppnings- och stängningstider ined
större omsorg än viel lågkomprimerande motorer.
Fig. 10 visar uppmätta tryckkurvor för en ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
