Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 22 november 1947 - Undersökning av buckling hos livplåtar i höga stålbalkar, av Georg Wästlund och Sten G A Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1947
871
i stort sett linjärt med belastningen ända till
dess att proportionalitets- eller sträckgränsen
överskreds i livplåtsmaterialet, och några
labili-tetsfenomen uppstodo således icke. Fig. 4 visar
ett typiskt exempel på detta allmännare
buck-lingsförlopp. I två fall, nämligen för
provbalkar-na A 2 och A 6, erhöllos emellertid
utböjnings-förlopp, som tvda på labilitetsfenomen (fig. 5).
I båda fallen inträffade en relativt hastig
utböj-ningsökning vid last, som var något högre än
den teoretiska bucklingslasten, beräknad under
förutsättning av längs alla ränder fritt upplagd
livplåt. Den hastiga utböjningstillväxten
avstannade emellertid efter en relativt liten ytterligare
lastökning och var sedan i stort sett linjär upp
till resp. livplåtars flytlast.
De bucklingsformer, som erhöllos vid de olika
försöken, överensstämde i fråga om allmänt
utseende relativt väl med de bucklingsformer, som
erhållas enligt den linjära platteorins lösningar
av bucklingsproblemen. Fig. 6 och 8 visa några
exempel på erhållna bucklingsfigurer. Vid
försöken i serie A med skjuvbelastade livplåtar
kunde man, då belastningarna närmade sig resp.
livplåtars flytlaster, finna en tydlig tendens hos
livplåtarna att övergå till att verka såsom
drag-diagonaler i fackverk. Fig. 7 illustrerar ganska
tydligt hur detta verkningssätt utbildats hos
prov-balk A 6. Vid försök C 2 gjordes en
undersökning av initialutböjningens inverkan på
buck-lingsförloppet och på utböjningarnas storlek. Det
visade sig, att en avsevärd initialutböjning icke
påverkade bärförmågan menligt.
Samtliga undersökta livplåtar voro
dimensionerade så, att buckling teoretiskt skulle inträda vid
spänningar inom det rent elastiska området. Trots
detta erhöllos i de flesta fall små permanenta
utböjningar hos livplåtarna redan vid
belastningar under de teoretiska bucklingslasterna.
Dessa små permanenta deformationer
uppkommo emellertid i stort sett endast vid de första
belastningsserierna upp till viss given last och synas
Fig. 5. Relativ utböjning i några punkter av livplåten
hos provbalk A 6 som funktion av belastningen 2 P vid
belastningsserie 2P\=0—105 Mp. De teoretiska
bucklingslasterna enligt Timoshenko (fritt upplagda ränder) och
Iguchi (fast inspänning längs de vertikala och fri
uppläggning längs de horisontella ränderna) äro markerade i
i figuren. 2P>= 100 Mp motsvarar för det ideala fallet plan
plåt en skjuvspänning ti=695 kp/cm2.
ha berott på lokala flytfenomen i eller i närheten
av de svetsade ränderna. Någon inverkan av
dessa flytfenomen på livplåtarnas bucklingsförlopp
eller bärförmåga kunde icke iakttas.
Av tabell 2 framgår, att de erhållna brottlasterna
varierade mellan 1.9 och 4,2 gånger de
teoretiska bucklingslasterna för ledad uppläggning,
se exempelvis fig. 4 och 5. I jämförelse med
brottlasterna ha de erhållna "elasticitetsgränserna"
däremot anmärkningsvärt låga värden (1,0 till
2,8 gånger de teoretiska bucklingslasterna),
vilket emellertid till större delen har berott på de
ovan angivna lokala flytfenomenen i och
omkring svetsarna. Om de undersökta provbalkarna
t.ex. före provningarna hade spänningsglödgats,
så hade "elasticitetsgränserna" med säkerhet
legat väsentligt högre. Brott inträdde i samtliga
försök i samband med att sträckgränserna för resp.
livplåtar överskreds i större zoner av livplåtarna.
På grund av de synnerligen komplicerade spän-
Tabell 2. Bedömd "elasticitetsgräns" och brottlast jämförd
med teoretisk bucklingslast vid fritt upplagda ränder
Prov- Teor.buck- "Elasticitetsgräns’
balk lingslast
Brottlast
nr Mp Mp Mp
Al 47,5 80—100 1,7—2,1 158 3,3
A2 21,4 45—60 2,1—2,8 91 4,2
A3 31,5 60—70 1,9—2,2 110 3,5
Ai 86.0 110—120 1,3—1,A 170 2,0
A5 71,5 100—110 1,4—1,5 168 2,3
Aß 36,6 60—70 1,6—1,9 105 2,9
Bl 69,7 70—85 1,0—1,2 > 135 > 1,9
B2 69,7 80—110 1,2—1,6 150 2,2
Cl 44,8 80—90 1,8—2,0 125 2,8
C2 44,8 70—80 1,6—1,8 125 2,8
C3 31,0 80—90 2,6—2,9 130 4,2
Kursiva siffror ånge förhållande till teoretisk bucklingslast.
Fig. 6. Nivåkurvor över de
relativa utböjningarna hos
provbalk A 2 vid maximilast
2 P = 45 Mp i
belastnings-serie 2Pc=ö—45 Mp
(ekvi-distans 1 mm). 2P — 45 Mp
motsvarar för det ideala
fallet plan livplåt en
skjuvspänning t,—320 kp\cm°.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
