Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 22 november 1947 - Undersökning av buckling hos livplåtar i höga stålbalkar, av Georg Wästlund och Sten G A Bergman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>872
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7, Provbalk
A 6 efter
försöken.
ningsförhållanden, som rådde i de bucklade
livplåtarna, har det dock i de flesta fall varit
omöjligt att på grundval av försöksresultaten
bestämma, var de för brottlasterna avgörande
flytfeno-menen uppstått.
Slutsatser av undersökningarna
I samband med de ovan i korthet relaterade
försöken ha omfattande litteraturstudier genomförts
av de empiriska och teoretiska resultat, som
erhållits av skilda forskare rörande
verkningssättet hos bucklande livplåtar (se närmare härom i
den utförliga redogörelsen). Med ledning av
samtliga forskningsresultat är det möjligt att få en
ganska riktig föreställning om huru bucklande
livplåtar i verkliga konstruktioner fungera samt
vilka faktorer som väsentligen inverka på
buck-lingsförloppet.
Forskningsresultaten visa, att de
bucklingsfeno-men, som erhållas för de här behandlade
belastningstyperna. i många avseenden äro av likartad
karaktär. I den följande sammanställningen ha
därför de olika belastningstyperna icke
behandlats var för sig, utan bucklingsfenomenet såsom
sådant har tagits såsom basis för framställningen.
Förutsättningar
Alla utförda försök visa entydigt, att vissa av
de förutsättningar, som bilda grunden för den
linjära platteorins tillämpning på
bucklingspro-blemen, icke kunna uppfyllas i verkligheten.
Detta gäller framför allt förutsättningen om
absolut plana livplåtar samt i samband därmed
villkoret, att utböjningarna skola vara små i
förhållande till plåttjockleken. Att dessa
förutsättningar icke gå att uppfylla medför, att
bucklings-förloppen i de flesta fall komma att ske på ett
helt annat sätt än vad den linjära teorin anger.
Bland andra idealiserade förutsättningar för
teorierna, som i verkligheten icke gå att uppfylla,
kunna nämnas randbelastningarnas fördelning
och centricitet samt randvillkoren längs
plåtarnas kanter.
Funktionssätt hos bucklande tunna livplåtar
Om en livplåt längs sina ränder är belastad på
sådant sätt, att buckling inträder, kan livplåtens
funktionssätt karakteriseras genom tre olika
verkningsstadier, beroende på de uppkomna
utböj-ningarnas storlek: stadium I, skivstadiet, då inga
utböjningar uppstå; stadium 11, plattstadiet utan
membranverkan, då utböjningar ha uppstått men
ännu äro så små i förhållande till plåttjockleken,
att inverkan av förskjutningskomponenterna
parallellt med plattan är obetydlig (inga eller
obetydliga membranspänningar); stadium III,
plattstadiet med membranverkan, då utböjningarna
bli så stora, att membranspänningar uppträda,
vilka spänningar verka hindrande på
utböjnings-tillväxten. Försöken visa nu, att stadium I, som
enligt teorin skulle råda i en plåt, påverkad av last
lägre än bucklingslasten, aldrig kommer att råda
i en verklig, randbelastad platta. På grund av
oundvikliga initialutböjningar, excentriciteter hos
belastningen m.m. kommer nämligen en livplåt
i en verklig konstruktion alltid att buckla ut
omedelbart som belastningen påföres.
Beroende på initialutböjningarnas storlek samt
den större eller mindre excentriciteten hos
randbelastningarna kan utbucklingsförloppet hos en
verklig livplåt ske på i huvudsak två olika sätt:
plåtens utböjningar växa kontinuerligt och utan
några hastigare utböjningsökningar från
noll-last upp till dess att proportionalitets- eller
sträckgränsen överskrides i livplåten. Ofta är härvid
utböjningstillväxten i det närmaste linjär;
plåtens utböjningar äro till en början relativt små
i förhållande till plåttjockleken. Vid eller över
den teoretiska bucklingslasten sker sedan en
relativt hastig utböjningsökning, dvs. ett
labilitetsar-tat fenomen. Sedan utböjningarna nått en viss
begränsad storlek, minskas utböjningstillväxten kraf-
Fig. 8. Nivåkurvor över de relativa utböjningarna hos
provbalk Bl vid belastning 2 P>= 135 Mp i
belastningsserie 2 P = 0—135 Mp (ekvidistans 1 mm).
Belastnings-diagrammen för o i figuren äro beräknade enligt Navier
för det ideala fallet plan livplåt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
