Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Kan distributionen ytterligare rationaliseras? av Ulf af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
898
TEKNISK TIDSKRIFT
motiverar grosshandel som detaljhandel —
nämligen sortimentsfunktionen. Vi har den
motsättningen att produktionen förbilligas genom
specialisering medan distributionen fördyras ge
nom specialisering. En specialiserad producents
sortiment utgör oftast en mycket begränsad
andel av detaljistens totala efterfrågan. De varor,
som sammanförs i en detaljhandel, härstammar
från hundratals eller kanske tusentals
producenter. Direkt kontakt mellan producent och detaljist
måste i ett sådant fall innebära, att den relativt
fasta kostnaden för försäljarbesök,
expeditions-och kontorsarbete slås ut på små order, för att
inte tala om den tid. som detaljisten skulle vara
tvungen sätta till för att motta försäljare
från alla producenterna. Grossisten "samlastar"
varorna från de olika producenterna och kan på
det sättet utnyttja grundkostnaderna bättre.
Producenter av de flesta konsumentvaror kan helt
enkelt inte själva på ett ekonomiskt sätt föra ut
sitt begränsade sortiment till detaljisterna utan
måste använda ett mellanled, som för samman
varorna till ekonomiska sortiment. När man
angriper grosshandeln tänker man sig i allmänhet
bara, att grosshandeln köper och säljer en vara
utan att vara på det klara med den
genomgripande förändring det kan innebära att varorna
sorteras samman i sortiment.
Det där betyder givetvis inte att
grosshandel är motiverad på alla områden — långt ifrån.
I ju större poster detaljhandeln köper, ju bättre
den är belägen kommunikationsmässigt och ju
tätare detaljisterna ligger, desto mindre betyder
den besparing sortimentsfunktionen medför. I
många fall är denna besparing utan tvekan mindre
än den extra kostnad, som det otvivelaktigt
innebär att varan skall byta ägare flera gånger. I
sådana fall har grosshandeln ingen funktion.
Arbetsfördelningen mellan producenter och
grosshandel är ofta snedvriden
Någon generell anklagelse går tydligen inte att
rikta mot grosshandeln. Däremot är
arbetsfördelningen mellan grosshandeln och producenterna
inte alltid den rätta i de enskilda fallen. Det är
troligen möjligt att i varje enskilt fall fastställa
den för konsumenten bästa arbetsfördelningen.
Ibland är det rationellast, att grossisten sköter
hela distributionen, ibland att fabrikanten tar
hand om de större kunderna, ibland att
grossisten säljer varorna till detaljhandeln men att
fabrikanten skickar varan direkt.
Fraktkostnadsbesparingen genom sändning över grossistlager
uppväger då inte omlastningen vid grossistlagret.
Det gäller att se till att arbetsfördelningen i varje
fall blir den riktigaste. Ifall prissättningen
fullständigt ansluter sig till kostnaderna — dvs.
grossisten får betalt efter prestation, vilket inte bara
betyder att han får mer betalt för
lagerleveran-ser än för direktleveranser utan mer betalt vid
försäljning till en liten dyrbar kund än till en
stor — då kan man hoppas på denna fördelning.
Med den prissättning som oftast sker i dag blir
det emellertid ofta oekonomiska snedvridningar
av arbetet. Det vanliga är att grossisten har en
viss rabatt oavsett vilket arbete han utfört. När
fabrikanten då väljer distributionsväg har han å
ena sidan denna rabatt som skall täcka
grossistens genomsnittskostnader — å andra sidan sina
kostnader för direktdistribution vilka är högst
varierande för olika kunder och olika arbete. Ur
hans synpunkt är det en rationalisering att
sälja direkt då han kan göra det för lägre
kostnad än grossistrabatten. När han gör det tar
han de fetaste bitarna — och grossisten måste
så småningom få stegrade kostnader.
Samtidigt bygger producenten ut sin
försäljningsorganisation vilket innebär att hans merkostnad för
en utvidgning av direktförsäljningen minskar.
När han besöker den stora kunden tar han med
även den lilla bakom hörnet. Ju högre
marginal grossisten behöver ha, desto skarpare blir
producentens anklagelse mot grossisten för att
inte sköta sitt arbete. Det kan alltså på kort sikt
löna sig för producenten att överta distributionen
trots att det i längden inte är rationellt vare sig
för honom själv eller konsumenten.
Den här beskrivna utvecklingen accentueras ju
starkare konkurensen blir. Det har i detta
avseende inträffat en avgörande skillnad i avsättnings
problemen om man jämför med förhållandena
för 40 år sedan. Då var problemet närmast att
uppnå produktionskvalitet. Distributörerna som
var ansvariga för varan före märkesvarusvstemet
köpte efter pris och kvalitet. Sedan dess har
den stigande levnadsstandarden gjort efterfrågan
alltmer skiftande och labil. En allt större del av
inkomsten har kunnat användas för köp av varor,
som icke hör till livets nödtorft. Den stigande
levnadsstandarden har inte bara gjort
avsättningsproblemet svårare, därför att konsumenterna fått
så mycket att välja på. utan har också gjort dem
mindre priskänsliga. Det primära är inte längre
i lika hög grad att få fram en billig vara. En
billig och god vara säljer sig inte längre själv.
Ifall producenten tror att han kan få större
avsättning ifall han går direkt — det vanliga motivet
— så är han ofta villig att ta den
kostnadsökning som direktförsäljning kan innebära i
förhållande till grossisten. Producenten säger att
grossisten inte arbetar för hans märke utan bara
för att "sälja sitt sortiment".
Det där kan bli en allvarlig historia för
konsumenten. En såvitt jag kan bedöma möjlig
utveckling är att grossisterna så småningom i många
branscher kommer att tvingas in på minskning
av sina sortiment till att endast omfatta
kompletterande varor men ej konkurrerande.
Grossisternas arbete blir dyrare men inte lika dyrt som
direktförsäljningen och samarbetet mellan fabri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
