Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 29 november 1947 - Kan distributionen ytterligare rationaliseras? av Ulf af Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 november 1947
899
kanter och grossister blir bättre. Men jag
upprepar det än en gång — det viktigaste är en
rationalisering av ersättningarna till grossisten. Om
dessa inte anknyter sig till hans prestationer,
betyder ju detta att producenten inte har någon
möjlighet att bedöma de verkliga kostnaderna
för olika distributionsalternativ, dvs. de
kostnader, som konsumenten får betala. Det är klart
att en övergång till ersättning efter prestation
inte bara får innebära sänkta marginaler för
grossisten i de fall han kan sköta arbetet
billigare utan också höjda marginaler i de fall då han
måste påta sig större kostnader.
Genomsnittsnivån måste troligen bli densamma som nu.
Oekonomiska kontakter mellan distributionsleden
Nästa anmärkning som brukar riktas mot
distributionen är att kontakterna mellan
distributionsleden är för dyra. Problemet om de
oekonomiska försäljningstransaktionerna är också det
en följd av den tidigare nämnda utvecklingen
mot intensivare bearbetning. Den under normala
tider ständigt fortgående kampen om köparnas
gunst har medfört, att dessa inom alla
distributionsled blivit bortskämda och ställer allt större
krav på kundtjänst. En följd härav är bl.a. att
försäljningskvantiteterna genomgående minskat.
För 20 år sedan förekom det t.ex. knappast att
en detaljist köpte mindre än en 100 kg säck mjöl.
medan försäljningen i dag i största utsträckning
sker i 25 kg kartonger. Visserligen minskar
härigenom detaljisternas lagerhållningskostnader,
men dessa besparingar väger lätt mot de ökade
kostnaderna för försäljningstransaktionerna hos
leverantören. Det hävdas visserligen från
leverantörernas sida, att detta är en form av kundtjänst
men konsumenten nöjer sig inte därmed. Det är
endast när kundtjänsten direkt berör honom själv
och han har möjlighet att välja eller avstå från
den, som han är benägen att se välvilligt på den.
När däremot kundtjänsten ligger mellan
producent och grossist eller mellan detaljist och hans
leverantörer, har konsumenten en annan
uppfattning om den. Endast i det fall att de kostnader
kundtjänsten medför hos leverantören inte är
större än kostnadsbesparingen hos kunden —
detaljisten eller grossisten — så är den rationell ur
konsumentens synpunkt. När man diskuterar
kundtjänstens berättigande är man tvungen att
skilja mellan dessa båda fall, alltså i det första
att konsumenten blir direkt delaktig den och i
det andra att den inte alls berör honom.
Glädjande nog gör man för närvarande inom alla
distributionsled mycket intensiva ansträngningar att
komma till rätta med detta problem. Det är
troligt, att man kan uppnå vissa resultat genom att
upplysa både detaljister och grossister om vad de
små försäljningstransaktionerna verkligen kosta.
Därutöver är det dock nödvändigt att utforma
prispolitiken så, att det lönar sig att köpa i stora
poster och att koncentrera sina inköp. Så länge
en kund inte belönas på något sätt genom att
köpa rationellt, kan man knappast vänta sig
någon livligare anslutning kring paroller om
rationellare kontakter mellan distributionsleden.
Bruttoprissystemet och producenternas ansvar
Nästa fråga är om de olika distributionsleden
sköter sina arbetsuppgifter rationellt. Här är vi
inne på den tekniska rationaliseringen och jag
är inte rätte mannen att ge några
rekommendationer i den frågan. Jag skall emellertid liksom
tidigare se även den här frågan strukturellt. Jag
har redan tidigare nämnt bruttoprissystemet,
vilket innebär, att producenterna fastställer
konsumentpriser och även detaljisternas och
grossisternas marginaler. Det vill med andra ord säga en
priskontroll. Detta system innebär att
producenterna inför konsumenterna övertar hela ansvaret
för att distributionen bedrives rationellt. Om de
sätter marginalerna för lågt, kan distributörerna
inte ge den distribution, som konsumenterna
önskar, om de sätter dem för högt blir saken
ännu värre. Eftersom priskonkurrensen mellan
distributörerna är helt avkopplad — de får som
bekant inte underskrida dessa priser — så
betyder detta, att distributörerna endast kan
konkurrera genom intensivare försäljningsarbete och en
mer utvidgad service. Distributörerna får i
längden inte behålla alltför hög marginal, utan den
kommer att slukas av de ökade kostnaderna. I
stället för att marginalen anpassas efter kostnaderna,
anpassar sig kostnaderna efter marginalen.
Var och en som gjort en kostnadsundersökning
inom distributionen och sett vilka oerhörda
variationer i kostnader, som olika distributörer med
olika förutsättningar — t.ex. i fråga om läge,
kundkretsens köpkraft osv. — har, undrar hur
producenterna rationellt skall kunna sköta denna
uppgift. Eftersom producenterna måste få
avsättning för sina produkter, är de oftast mer benägna
att ge för höga marginaler än för låga. Detta
gäller i synnerhet producenter med mindre kända
märken, som vill intressera distributörerna för
deras produkter. Så länge det finns ett utrymme för
fri priskonkurrens i en viss branch, dvs. det finns
varor som icke har bruttopris, spelar detta inte så
stor roll. Konkurrensen kommer bara att gälla en
del av sortimentet i stället för hela sortimentet.
Ju mindre detta område blir, desto betänkligare
blir utvecklingen. Som jag redan inledningsvis
nämnt medför bruttoprissystemet vissa bestämda
fördelar för konsumenterna, t.ex. att de vet att
en vara alltid kostar detsamma i olika affärer.
Men jag anser, att vi i dag har hunnit till det
läget, då vi måste ifrågasätta huruvida inte
bruttoprissystemet har en rationaliseringshämmande
effekt. Den producent, som sätter ett bruttopris
utan att i detalj känna kostnaderna hos
distributörerna och kostnadsutvecklingen, framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
