Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1947 - Explosionsriskerna vid industriella oljeeldningsanläggningar, av Alfred Billberg - Materialprovning med ultraljud, av I Göransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 december 1947
931
gerar icke. Aggregatet är emellertid i gång så lång
tid som tidreläet medger, och man har endast att
mäta hur många sekunder det tar från
tillslagningen tills tidreläet slår ifrån aggregatet för att
få den inställda startperiodens längd. Pyrostatens
reaktionstid erhålles genom att man startar
aggregatet på normalt sätt med öppnad oljetillförsel
och tar reda på tiden som tändningsgnistan
spelar. Den förutnämnda startperiodens längd, som
bestämmes av tidreläets inställning, behöver icke
vara mera än 5—10 s längre än pyrostatens
reaktionstid. Kortast tänkbara startperiod och
största säkerhet ernås med fotocell i stället
för bimetallfjäder eftersom fotocellen saknar
tröghet. Även om man har anordnat mycket
snabbverkande pyrostatrelä och kort
tändnings-period, är det givetvis viktigt att vid automatisk
tändning tändningsorganen överses med jämna
tidsintervall, så att t.ex. nämnvärd
koksbeläggning icke hinner uppstå på tändelektroderna etc.
I detta sammanhang må tilläggas ett par ord
om gaselektrisk tändning. Vid tjockoljebrännare
är nämligen gnisttändningen icke säker, utan
tändningen brukar anordnas med gas på så sätt,
att elektrisk gnista först tänder en gaslåga, vilken
sedan i sin tur tänder oljelågan. Vid detta system
har tidigare ett par olyckshändelser inträffat,
beroende på att gastrycket vid användning av
flask-gas gått ner så långt att gaslågan icke blivit tänd,
men olja i alla fall insprutats i eldstaden. Detta
kan emellertid undvikas genom att en
membran-ventil insättes på gasledningen, som avstänger
oljetillförseln om gastrycket sjunker under ett
visst värde. Man kan också styra oljeventilen
genom en särskild fotocell, som påverkas av
gaslågan.
övriga synpunkter
Man måste också kontrollera hur
oljeeldningsaggregatet bär sig åt under stilleståndsperioder,
därest det är fråga om intermittent drift, eller
över huvud taget om man avstänger ett eller
flera munstycken. Det har nämligen inträffat
explosioner på grund av efterdroppning av olja från
ett avstängt munstycke, beroende på otät
avstängningsventil e.d. I en del fall har det varit
fråga om oljeeldningsaggregat med
kugghjulspump men utan särskild automatisk
avstängningsventil, där läckning genom
kugghjulspumpen under stilleståndsperioder givit upphov till så
stor efterdroppning från munstycket, att den
förgasade oljan givit en farlig explosion då
aggregatet åter startats. Vid längre stilleståndsperioder
böra därför de munstycken, som inte äro i drift,
tas ut.
Vid ångpannor måste man komma ihåg att,
förutom överkokningsskydd, även anordna
torr-kokningsskvdd, som avstänger brännarna, om
vattennivån skulle sjunka under minimiläget,
t.ex. om matarvattenpumpen strejkar. En olycka
har nyligen inträffat på grund av brist på ett
dylikt säkerhetsorgan.
Under diskussioner om möjligheterna att
minska riskerna vid oljeeldning, kommer man ofta in
på frågan om explosionsluckor. I en del fall ha
dylika nog gjort nytta, men för det första är
det mycket svårt att i praktiken utföra
tillräckligt stora och lätta dylika luckor, och för det
andra kan man ändå icke räkna med någon
nämnvärd effekt, därest någon större volym i
eldstaden eller kanalerna är explosivt karburerad
och exploderar, så att explosionsvågen hinner
utbilda sig. Den bästa placeringen av en
explosionslucka torde vara i samlingskanalen bakom
pannan eller pannorna, helst vid båda ändarna av
samlingskanalen; luckans storlek bör vara lika
med hela kanalens area. Skorstenen bör icke
anslutas i ena ändan av samlingskanalen utan vid
sidan av denna, så att en riktningsändring på
90° erhålles. Man ernår då större sannolikhet för
att explosionsvågen går rakt ut och avlastas så,
att skorstensfoten håller. Är atmosfären
karburerad ända in under skorstensfoten, hjälper
explosionslucka i alla fall icke.
Som slutsats av ovanstående torde framgå att
det icke alls erbjuder några oöverstigliga
svårigheter att undvika de orsaker, som givit upphov
till senaste tidens explosioner i ångpannor med
oljeeldningsaggregat. Eftersom de flesta
olyckorna inträffat på grund av att tidreläet varit inställt
på för lång tidsperiod gäller det att icke låta
övertala sig av leverantörerna, att säkerhetsorganen
äro rätt inställda och lämpliga för anläggningen
vid leveransen. Det är absoluta nödvändigt att
kontrollera hur härmed förhåller sig innan
anläggningen överlämnas i pannrumspersonalens
händer.
Materialprovning med ultraljud kan ske bekvämt med
ett nytt instrument, "ultraekograf", som byggts i USA. I
instrumentet alstrar en oscillator den elektriska
spänningen, vars frekvens varieras automatiskt genom oscillatorns
hela avstämningsområde. Den eller de punkter inom detta
avstämningsområde, där föremålet ger resonans, utvisas
på skärmen till en katodstråloscillogram
Resonansfrekvensen och tjockleken står i sådan relation till varandra, att
instrumentet kan kalibreras för direkt avläsning av
tjockleken. Föremålets resonansfrekvenser avtecknas soin
skarpa lodräta toppar på oscillografslingan, och deras
lägen utefter den vågräta axeln kan sålunda ånge
föremålets tjocklek på en lämplig skala utanpå skärmen. Vid
en frekvens med resonans uppstår en kortvarig stegring
av den energi, som tillföres kristallen och
katodstrål-fläcken gör ett lodrätt utslag vid bestämd plats på den
vågräta ljusbanan. Kvartskristallen är monterad i en
särskild hållare, och vid provningen tryckes den mot
föremålet, som kan vara begjutet med olja för att få god
ultraljudöverföring mellan kristall och arbetsstycke.
Kristallen framkallar, när den pressas mot ett objekt,
antingen grundtonen eller övertoner hos
longitudinalsväng-ningen i materialet beroende på förhållandet mellan den
använda frekvensen och föremålets resonansfrekvenser. När
ett provstycke vibrerar med sin mot tjockleken svarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
