Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - Standardiseringen och det moderna samhället, av Hilding Törnebohm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
TEKNISK TIDSKRIFT
sett är sämre än den icke standardiserade
mjölken. Det är första gången, som ordet standard
använts för att beteckna en produkt, som är
sämre än en icke standardiserad vara. Allmänheten
har härigenom säkert i ganska stor utsträckning
bibringats den föreställningen, att en
standardiserad vara innebär någonting som är kvalitativt
mindervärdigt. Priskontrollnämnden har lagt lök
på laxen genom att använda ordet standard i
samband med sina priskontrollerade produkter,
vilka icke heller alltid varit av högsta kvalitet. Vi
standardiseringsmän skulle därför gärna ha sett,
att ordet standard blev respekterat på ett annat
sätt än som skett. Hade myndigheterna vänt sig
till SIS eller Tekniska Nomenklaturcentralen och
begärt dessa organisationers råd, skulle kanske
ordet "standardiserad mjölk" ej ha uppkommit.
Måhända skulle lösningen då ha blivit
"fettkon-trollerad mjölk".
Hos den breda allmänheten råder nog tyvärr en
mindre fördelaktig uppfattning om
standardiseringsverksamheten här i landet, beroende på nyss
nämnda omständigheter men också på felaktiga
föreställningar om det verkliga
standardiseringsarbetets målsättning och arbetssätt. Det vore
också önskvärt om det blev mera allmänt klart för
var och en, att standardiseringsverksamheten är
en mycket demokratisk verksamhet. Den har
ingenting med statligt tvångsingripande att göra.
Vi standardiseringsmän önska inga
tvångsingripanden av något slag. Vi önska, att de
framställda standardiserade produkterna skola vara så
goda och ändamålsenliga, att de själva bana sin
väg. Att i vissa fall, som då det gäller
brandkopplingar, standardiseringsorganisationens
åtgärder leda till statliga förordningar, äro väl
motiverade undantag, som må bekräfta
grundregeln.
Att tekniken utvecklats oerhört under de senaste
tjugofem åren är ju allmänt erkänt och tarvar
inga utläggningar. Om det är så som jag tidigare
försökt påvisa, att organiserad
standardiseringsverksamhet blir mer och mer nödvändig ju mer
tekniken går framåt, så borde det ligga i sakens
natur, att det nu är ändå nödvändigare än förr att
ha en organiserad standardiseringsverksamhet
och att denna bedriver sin verksamhet med
största möjliga effektivitet. Nu gäller det att
tillgodogöra sig den verkligt moderna tekniken, som
kännetecknas av att nya material tillkommit, såsom
konsthartser och pulvermetallurgiska produkter.
Det gäller också att effektivt utnyttja nya
hjälpmedel som numera stå till buds för att ytterligare
effektivisera produktionen, exempelvis
hårdmetallen. Att utnyttja allt detta kräver ovillkorligen
standardisering med ty åtföljande specialiserad
tillverkning i stora serier. De nya konsthartserna
kunna ju icke utnyttjas med mindre än dyrbara
verktyg uppläggas. Tillverkning i stora serier är
ofrånkomlig.
I klart medvetande härom har från SIS sida
gjorts allt för att göra den svenska
standardiseringsverksamheten så omfattande och effektiv
som möjligt. Man kan utan överdrift säga, att SIS
verksamhet under de gångna tjugofem åren mer
än tiofaldigats. Då man vet allt detta, måste man
ställa sig frågan: Har då den verksamhet som SIS
bedrivit lämnat spår i samhället? Svaret härpå
har lämnats i det föregående genom de lämnade
exemplen. Å andra sidan är det allmänt bekant,
att vårt samhällsliv i dag är utsatt för stora
påfrestningar. Det är nogsamt bekant, hurusom vårt
näringsliv lider brist på arbetskraft, och hur
besvärligt det är att få fram tillräckligt med varor,
och hur svårt vi ha att klara vår
betalningsbalans. Det tillkommer icke mig att här avgiva
något omdöme om orsakerna till det nu
rådande tillståndet. Det må dock vara tillåtet för
en standardiseringsman att framhålla följande.
Världskriget medförde en avspärrning. Denna
avspärrning tvingade vårt näringsliv till en
splittring av produktionen i en mycket stor
utsträckning. En dylik splittring av produktionen leder
ovillkorligen till en totaliter sett minskad
produktionsvolym. Arbetskraften måste fördelas på ett
helt annat sätt än tidigare, och de marknadsvaror
för vilka Sverige varit känt över hela världen och
som kraftigt bidragit till ett gott handelsutbyte
kunde icke längre tillverkas i lika stora mängder
som tidigare. De tekniska hjälpmedel, om vilka
jag tidigare ordat, som stå till buds för att
effektivisera produktionen, kunna alltså ej i full
utsträckning utnyttjas. När kriget upphörde skulle
man trott, att förhållandena skulle återförts till
tillståndet före kriget, dvs. att vi skulle blivit kvitt
en mängd artiklar och i stället fått en
koncentration av våra typiska svenska massartiklar.
Utvecklingen gick dock i motsatt riktning. Nya
artiklar, vilka tidigare varit föremål för tillverkning
i Tyskland, började tillverkas av nya
industriföretag, eller berikade, som det så vackert heter,
de äldre företagens tillverkningsprogram.
Priskontroll på standardvaror men icke på
specialartiklar och i varje fall icke på nya artiklar, som
förut icke varit föremål för tillverkning, har
bidragit till att dessa senare artiklar blivit mera
omhuldade. Vi känna alla till hurusom
arbetskraften sakta men säkert överflyttats från de
företag, som före kriget bidrogo till att skaffa
landet valuta, till smärre företag, vilka icke på
något sätt kunna arbeta så effektivt som de
specialiserade industrierna. Det plägar sägas, att
förhållandet mellan arbetarens produktionsvolym
vid mer eller mindre hantverksmässig
tillverkning å ena sidan och massproduktion av
standardiserade varor å den andra är 1 : 2,5.
Denna siffra varierar mycket för olika artiklar
men anses vara ett genomsnittligt värde. Har
man detta i åtanke finner man det ju icke
märkvärdigt, att situationen är sådan som den är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
