Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 10 januari 1948 - A Handbook of Telecommunication, av Karl Lundkvist - »Träning inom företagen» - »En modern institution med gammal tradition» - Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten (Semko) - Telefon AB L M Ericsson - Lumalampan AB - AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik - Elektroskandia - AB Elektroholm - TNC: 1. TNC:s rådgivning, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
Förf. har haft en ledande befattning vid British Post
Office Research Station och har deltagit i arbetet inom
CCIF. Handboken är väl uppställd och lätt att hitta i. Dels
finnes ett alfabetiskt register, dels ett sakregister med
rubriker åtföljda av underrubriker, som specificera
innehållet under varje rubrik. Boken innehåller 14 kapitel och
dess omfattande innehåll framgår bäst av rubrikerna:
akustik och elektro-akustik; mikrofoner och telefoner;
telefonapparater; manuella stationer, telefonreläer m.m.;
koppling av lokala och interurbana förbindelseledningar,
växelströmssignalering och impulsering, myntapparater;
automatiska väljare; automattelefoni; kraftanläggningar
för telefonstationer; telefontransmission; elektronrör,
förstärkare m.m.; bärfrekvenstelefoni; telefonnät; telegrafi;
mätningar.
Som synes omspänner handboken ett mycket stort
område och kan därför icke bli uttömmande inom något
specialområde. Den anknyter i huvudsak till British Post
Office standard, varför en svensk telefoningenjör kommer
att sakna en del som kan förefalla väsentligt. En dylik
bok har dock alltid sitt intresse genom att ge en överblick
över telefonteknikens nuvarande ståndpunkt, engelsk
standard samt engelsk terminologi och beteckningssätt. Den
ger en god inblick i alla delar av modern trådtelefoni (med
undantag av trafikfrågor, som helt utelämnats) och fyller
därmed ett behov. Ingen kan numera vara specialist på
alla områden inom telefonin, och facklitteraturen är nu
alltför omfattande för att kunna överblickas av icke
specialister. Karl Lundkvist
"Träning inom företagen" är ett häfte, i vilket
Kooperativa Förbundets Bokförlag, Stockholm, återger ett
radioföredrag av Anders Hedberg om den nya metod för
upp-träning av nybörjare, vilken den amerikanska industrin
tog i användning under kriget.
"En modern institution med gammal tradition" är en
rikt illustrerad publikation, utgiven av Svenska Mässan i
samband med dess 30-årsjubileum. Mässans direktör Erik
Bergendahl ger på 80 sidor en återblick på Svenska
Mässans uppkomst och utveckling.
Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten (Semko)
har gett ut en informationsbroschyr om hur anstalten
uppkommit och hur den arbetar. Broschyren finns även
på engelska.
Telefon AB I> M Ericsson, Stockholm. Broschyren "Kan
effektiviteten mätas?" behandlar den av firman tillverkade
centralographen och dess användningsmöjligheter.
Prospekten "Elstängsel", "LM:s biandalarm vakar ’, "Förkorta
vägen" (om snabbtelefonen), "Bättre ringa än springa"
(om avdelningstelefonen), "Gör lärdomen levande" (om
skolradion), "Låt alla höra ordet och sången" (om
kyrk-telefonen) behandlar speciella avsnitt av firmans
tillverkningsprogram. Det eleganta häftet "Social Activity" ger på
engelska en bild av firmans ansträngningar för den sociala
vården.
Iiumalampan AB, Stockholm. Katalog P 47 över
fabrikens lamptyper innehåller goda tekniska uppgifter, råd och
anvisningar. Den typografiskt vårdade och redigt uppställda
katalogen följer det av Svenska Elektriska Kommissionen.
Normkommittén, utarbetade nya klassificeringssystemet
för glödlampor, enligt vilket många lampsorter fått nva.
mera lyckade benämningar.
AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm.
Illustrerad supplementkatalog 1947 och prislista nr 243 över
elektrisk belysningsarmatur.
Elektroskandia, Stockholm. "Lampor" är en
specialkatalog över de lamptyper firman för.
AB Elektroholin, Stockholm, har gett ut en katalog över
lysrörsarmatur.
TNC
1. TNC:s rådgivning
Vad TNC enligt sina stadgar skall vårda sig om och ge
råd i är teknisk nomenklatur. Området saknar skarpa
gränser, och de termer som teknikerna behöver för begrepp
tillhörande teknikens grundvetenskaper: matematik, fysik,
kemi, och i viss mån geologi, meteorologi m.m., ävensom
militärtekniska, medicinsk-tekniska termer osv., måste
TNC också kunna ge upplysning om, de viktiga områdena
industriell ekonomi och organisation ej att förglömma.
Däremot omfattar rådgivningen principiellt icke:
formulering, översättning eller ordhistoria (etymologi), hur
viktiga dessa frågor än må vara i TNC:s eget inre arbete.
Inte heller har TNC tid att befatta sig med termer av
huvudsakligen reklamvärde.
Av de benämningar som det tillkommer TNC att yttra sig
om skall tre karakteristiska arter här framhållas. Den ena
är de för vetenskapliga begrepp avsedda termerna, och
för dessa är en rationell uppbyggnad, med sikte på
entydighet, en oeftergivlig fordran. TNC vill inte försumma
något tillfälle att beivra eventuella logiska brister hos
termer av detta slag, även om de vunnit hävd. Det kan
ibland verka tjatigt, och inte heller är attityden av
"ståndaktig tennsoldat" något som väcker särskild beundran —
snarare tvärtom. Men TNC tolkar sina stadgars ord att
"verka för god teknisk nomenklatur" så, att det gäller att
inte ge tappt, särskilt i fall av nu antydd art, förrän man
verkligen har funnit en god term och denna fått insteg i
det tekniska språket. — Som ett exempel kan nämnas
ordet "volymvikt", varmed man vill förstå vikt/totalvolym
för t.ex. en porös kropp eller en kornmassa, till skillnad
från "specifik vikt", som skulle vara vikt/kompaktvolym.
Det finns ingenting i termerna själva som anger vilkendera
som betyder det ena eller det andra, och termen volymvikt
är dessutom fel bildad; se härom TNC 6 s. 37.
Den andra arten är de sammanfattande benämningarna.
De är avsedda att användas vid klassificering,
kapitelindelning, i samlingsrubriker o.d. Det ligger i deras natur att i
regel inte bli till några vardagsglosor, och om de inte är
tillräckligt konsekventa och genomskinliga i
betydelsehänseende är deras uppgift förfelad. Ett talande exempel är
"manufaktur". Ordet betyder egentligen hantverk, men
har så småningom kommit att användas för
fabriksprodukter av viss ganska svårbestämd art, särskilt inom
me-tall- och textilindustrierna. En rundfråga angående vissa
uppräknade enskilda varuslag visade oförtydbart att man
i våra dagar inte längre har någon gemensam uppfattning
om vad som skall förstås med manufaktur. Ordet är alltså
olämpligt som klassificerande term.
Som en tredje typisk art av termer kan nämnas de
alldagliga, som fått eller kan väntas få användning i
verkstäder eller på andra arbetsplatser, i allmän köpenskap, i
hushåll osv. Här är det av särskild vikt att orden är
bekväma i tal och skrift och att de såvitt möjligt har stöd
i det invanda språket. Ibland får tyvärr logiken sitta
emellan. Ordet "gångjärn" är gammalt och vant, och man
använder det även när materialet är t.ex. mässing. Skall
detta anses tillåtligt? Frågan har från industrihåll ställts
till TNC, och den drar med sig en svärm av liknande
problem. Vi har ju också bl.a. strykjärn, rivjärn, stämjärn,
bräckjärn; materialet i alla dessa kallas numera stål, när det
inte rent av är någon helt annan metall. TNC känner även
här som sin plikt att värna om logiken i det tekniska
språket och har i fallet gångjärn sagt: försök med
gångled. Om försöket lyckas är ovisst — det beror på så många
psykologiska och andra faktorer — men TNC kan ej
underlåta att åtminstone med milt tryck försöka påverka
den ologiska terminologin även när den tillhör
allmänhetens invanda språk, och även om omedelbar risk för
farliga verkningar inte kan påvisas. ./ IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
