Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 17 januari 1948 - Sulfitcellulosaindustrins biprodukter som råvaror för organisk-kemisk tillverkning, av Bertil Groth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 19A8
35
avsevärt. Bland sådana garvämnen, som
tillverkats i stor skala, märkas Tanigan Extra A (ca
12 000 t 1943) och Tanigan Extra E (ca 3 000 t
1943). Vid framställning av Tanigan Extra A
sulfoneras fenol vid relativt hög temperatur till
dihydroxydifenylsulfon, HO * C6H4" S02’ C6H4OH.
Denna dispergeras i sulfitlut av ca 50 %
torr-substanshalt, vari kalcium ersatts med natrium,
och blandningen kondenseras med formaldehyd.
Garvämnet isoleras därpå genom surgörning med
saltsyra samt utsaltning med ammoniumsulfat7.
Sulfitsprit som syntesråvara ur ekonomisk synpunkt
Sulfitsprit har allt sedan den begynte framställas
använts som bränslesprit, motorsprit,
lösningsmedel, dricksprit etc. Redan tidigt började den
även användas för framställning av eter och
etyl-acetat, det senare genom förestring med ättiksyra.
Under 1930-talet upptogs i mindre skala
tillverkning av acetaldehyd och därur ättiksyra. Först
under kriget kom emellertid sprit till mera
allmän användning som syntesråvara, och nu äga
vi en rätt betydande på sprit grundad syntetisk
industri.
Redogörelser för produkter, som kunna
tillverkas av sprit, ha tidigare lämnats i föredrag och
publikationer8. I fig. 1 ha några primär- och
sekundärprodukter sammanställts, vilka rent
tekniskt sett med fördel kunna tillverkas av sprit.
Av de i schemat upptagna primärprodukterna
kunna emellertid alla, utom monokloracetal och
klorat, med fördel framställas även av andra
råvaror än sprit. För att kunna bedöma om en viss
produkt även ur ekonomisk synpunkt kan
tillverkas av sulfitsprit, måste man sålunda ej blott
känna tillverkningskostnaderna för sulfitsprit och
sprit av annat ursprung utan också de kostnader,
till vilka produkten kan framställas av andra
råvaror, tillgången på dessa etc. Förhållandena
kompliceras även därav att nya
syntesförfaranden under utnyttjande av nya råvaror ständigt
framkomma, varigenom förutsättningarna för en
tillverkning oavbrutet förändras.
Som konkurrerande råvaror till sulfitsprit
märkas, om man primärt bortser från sprit av annat
ursprung, främst acetylen samt lägre
paraffin-och ole finkolv äten. De senare stå till förfogande
i oerhörda mängder i form av naturgas,
krackningsgaser, koksugnsgas etc. I denna form äro
de i regel ej direkt användbara som syntesråvaror
utan måste först separeras, renas etc. Särskilt i
Förenta Staterna men även i England m.fl. länder
baseras allt fler tillverkningar på nämnda
kolväten samtidigt som förbrukningen av ur dem
redan tidigare tillverkade produkter stigit
oerhört hastigt. Härigenom ha ofantliga till- och
nybyggnadsarbeten framtvingats, och då dessa
inom något år ha genomförts och en kraftig
produktionsökning ernåtts, torde man ha att emotse
ett avsevärt prisfall på en mängd syntetiska pro-
dukter samt en kraftigt ökad exportoffensiv. Det
är också troligt att på nämnda kolväten grundade
tillverkningar även komma att växa fram inom
landet.
Det kan därför vara av intresse att analysera
vår sulfitsprits framtida ekonomiska möjligheter
som syntesråvara, varvid givet måste förutsättas
att någorlunda normala handelsförhållanden åter
föreligga. Härvid måste man börja med en
jämförelse mellan tillverkningskostnaderna för
sulfitsprit och på andra sätt framställd sprit.
Industriell tillverkning av etanol
Bland råvaror och förfaranden som varit och
äro aktuella för storindustriell spritframställning
märkas:
förjäsning av stärkelse- och sockerrika
natur-och industriprodukter såsom majs, potatis,
melass, trähydrolysat och sulfitlut;
hydrering av acetaldehyd, framställd genom
hydratisering av acetylen;
hydratisering av etylen över etylsvavelsyra samt
som biprodukt vid framställning av bensin från
koloxid och vätgas, enligt ett i USA modifierat
Fischer—Tropsch-förfarande.
Från amerikanskt håll har publicerats en
uppsats9, som ger en god bild av det nuvarande läget
inom sprittillverkningen i Förenta Staterna men
även om den kommande internationella
utvecklingen. Före det senaste kriget tillverkades sprit
främst av melass i USA. Denna råvara ställde sig
billigare än majs, spannmål och potatis. För
framställning av 1 1 95-procentig sprit åtgår ca
2.5 1 melass. Vid ett melasspris av 6 resp.
9 ct/gall., som ungefärligen svarar mot 6 resp. 9
öre/1, är tillverkningskostnaden för spriten ca
19 resp. 26 öre/l. Förkrigspriset på melass var
6—8 öre/l och priset på denaturerad
industrisprit varierade mellan 20 och 30 öre/l. Under
kriget steg priset på melass till 16 à 18 öre/l och
dagens pris är avsevärt högre. Även majspriset
är nu högt, varför billig sprit för närvarande ej
kan framställas av agrarprodukter i Förenta
Staterna, och fråga är om detta under överskådlig
tid kommer att bli fallet. Även i andra länder äro
förhållandena analoga. Detta förklarar också den
kraftiga prisstegring som inträtt på en del andra
produkter som tillverkas av agrarprodukter, t.ex.
n-butanol.
Sprit ur trähydrolysat, framställt enligt ett i
Förenta Staterna modifierat Scholler-förfarande,
kan tillverkas till ca 30 öre/l. Härvid räknar man
endast med bränslevärdet för det som biprodukt
erhållna ligninet, men å andra sidan upptas det
för hydrolysen erforderliga sågspånet ej till mer
än 7—8 kr/t. Om det som biprodukt erhållna
ligninet kunde säljas till 7—8 öre/kg, skulle
spritpriset reduceras med ca 10 öre/l.
Sulfitsprit, som endast tillverkas i ett par
fabriker i Förenta Staterna, uppges kunna framställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
