- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
52

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1948 - Råd om lastning, stuvning och förstängning, av W S - »Kockums», av sah - Folket-Samarbete - Svenska Aeroplan AB - AB Aerotransport - Scandinavian Airlines System - AB Speedoll - TNC: 2. Dämpa, dämpning, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52

TEKNISK TIDSKRIFT

Båd om lastning, stuvning och förstängning av vissa
godsslag i vagnslaster i inländsk trafik, heter en av K.
Järnvägsstyrelsen och Svenska Järnvägsföreningen utgiven
broschyr, innehållande först några allmänna föreskrifter
om lastning av vagnslastgods, påläggning av presenningar
samt lastning i varm- och kylvagnar. Därefter beskrives i
alfabetisk följd lastningssätten för de vanligast
förekommande godsslagen. Det är säkert värdefullt, att de
ingående erfarenheter, som SJ har vunnit på detta område,
blir kända, då ju skador på vagnslastgods ofta beror på
att avsändaren inte har ägt tillräcklig erfarenhet av hur
godset bör stuvas, och då trafikanten dessutom själv får
bära de ekonomiska följderna av skador, som kan
tillskrivas bristfällig stuvning. TV S

"Kockums" är en synnerligen påkostad bok som
Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö, har givit ut med
anledning av slutförandet av varvets stora
utvidgningsarbeten. Efter några historiska glimtar från bolagets
utveckling, satt i relation till staden Malmös och den
industriella utvecklingen (t.ex. dieseldriften och svetsningens
genombrott), visas ett stort antal bilder från varvet och
verksamheten där, med färgplanscher av nybyggen o.d.
Företagets övriga tillverkningar — järnvägsmaterial, broar
och kranar, ångpannor, smiden — får sin beskärda del.
Boken, som är redigerad av Esselte Reklam, avslutas med
bilder av personalen och från kontoren. sah

Folket-Samarbete, Stockholm, har för sin
brandskyddskampanj utarbetat en broschyr och en slående affisch,
båda med mottot "liten låga stjälper stora planer". En
väggtavla för lager-, fabriks- och butikslokaler med
brandskyddsanvisningar distribueras även.

Svenska Aeroplan AB, Linköping. "Saab Safir — luftens
ädelsten" är en vacker, frestande broschyr om fabrikens
trevliga privatflygplan.

AB Aerotransport, Stockholm. En lockande
reklambroschyr "Swedish Air Lines’, som speciellt avser att
framhålla och beskriva det väldiga arbete som ligger bakom
ABA:s motto "Säkerheten främst".

Scandinavian Airlines System, Stockholm. En stilfull
reklambroschyr på engelska "One ijear of Scandinavian
teamwork in the air".

AB Speedoil, Malmö—Limhamn. Reklambroschyren "Vet
Ni?" framhåller på ett fyndigt sätt de tekniska fördelarna
av att använda Speedoil för bilmotorer.

TNC

2. Dämpa, dämpning

Verbet dämpa, under medeltiden inlånat från tyskan
(dempen), sammanhänger med ett gammalt substantiv
damp med betydelsen ånga, rök. Grundbetydelsen av dämpa
är: komma (eld) att ryka. Därav har utvecklats bl.a.
betydelserna mildra, hämma, undertrycka, vilka också
behållits inom det tekniska språket. I passiv form, dämpas eller
vara dämpad, användes ordet i betydelsen avta, varvid man
huvudsakligen intresserar sig för själva
minskningsförloppet. Denna senare innebörd är den speciellt
teknisk-vetenskapliga.

Svaren på ett par utsända rundfrågor visar emellertid att
åsikterna om ordets rätta användning inom tekniken går
ganska mycket isär, och att vissa tolkningar som hindrar
en kortfattad och sträng definition alltjämt får tolereras.
Resultatet har blivit:

dämpa och därav härledda ord förekommer i följande
viktigaste tekniska sammanhang: 1 en företeelse säges vara
dämpad om den är stadd i avtagande i tid eller rum på

grund av energiminskning — se vidare ordet dämpning;
2 man dämpar, dvs. mildrar eller undertrycker, mekaniska
och akustiska stötar eller mekanisk svängning med hjälp
av stötdämpare, ljuddämpare, svängningsdämpare; 3 en
dämplindning (se d.o.) i en elektrisk maskin dämpar, dvs.
undertrycker, mekanisk svängning eller störande
magnetiska fält

Anm. Även i andra fall måste man i viss utsträckning
tolerera betydelsen mildra, hämma, undertrycka, utan
samband med betydelsen 1, men om man i sådana fall kan
använda de nämnda verben eller säga t.ex. bromsa, stoppa,
reducera, absorbera, isolera (mot ljud), bör dessa uttryck
hellre begagnas, liksom orden broms, buffert, (elektriskt)
filter osv. i stället för dämpare eller sammansättningar
med dämp-.

dämpning; ordet användes i alla de mot dämpa (se d.o.)
svarande bemärkelserna, men som namn på företeelse
förekommer det framför allt i betydelsen: storhets
avtagande i tid eller rum på grund av energiminskning,
framför allt genom energiomvandling eller strålning, t.ex. en
pendelsvängnings dämpning (på grund av luftmotstånd),
mätbar genom utslagets avtagande j tiden, eller en
vågrörelses dämpning i rummet; oftast avses dämpning av
växelstorhet, men även av likstorhet särskilt när den
uppträder i samband med växelstorhet, t.ex. dämpning av
likkomponenten i en växelströmsmaskins kortslutningsström
dämpningskonstant, faktorn 8 (se anm.) i uttrycket e ~Sx,
vilket anger en dämpad storhets relativa avtagande under
matematiskt enkla förhållanden; x är tid eller väglängd,
och e basen i naturliga logaritmsystemet; hela uttrycket
e~åx kallas ibland dämpningsfaktor, och öx
dämpningsexponent

Det matematiskt enkla fallet av fria mekaniska
svängningar svarar mot differentialekvationen

där g är väglängd eller vinkel och t tid. Här kan A kallas
tröghetskonstant, B friktionskonstant, och C
fjädringskon-stant eller särskilt om det gäller en verklig fjäder
fjäderkonstant. Löses ekvationen befinnes g innehålla faktorn
e åt, där dl==Bl2A, som alltså enligt ovan är
dämpningskonstanten, i detta fall för tidsdämpning.

Anm. Beteckningen <5 är angiven i TNC 1, men bruket har
ej stadgat sig och oc, ß, k och andra bokstäver ses ofta
använda.

dämp-, dämpnings-; förleden dämp- är lämplig i namn
på don som dämpar, t.ex. dämpkolv, dämplindning, medan
dämpnings- är att föredra när det är fråga om
egenskaper hos företeelsen dämpning, t.ex. dämpningskonstant
(vartill "dämpkonstant" i TNC 1 bör ändras),
dämpningsgrad

kritisk dämpningskonstant, värde på
dämpningskonstanten svarande mot kritisk dämpning, dvs. den svagaste
dämpning för vilken förloppet blir aperiodiskt, se d.o.

aperiodisk, adj., svängningsfri på grund av stark
dämpning, t.ex. aperiodisk rörelse, aperiodiskt system

Med de beteckningar som använts efter definitionen av
dämpning, förutsätter användningen av adjektivet
aperiodisk att ingen av de tre konstanterna A, B och C är noll
och att dämpningskonstanten B/2A är större än det
kritiska värdet \fCfÄ.

dämpningsgrad, kvoten av rådande dämpningskonstant
och kritisk dämpningskonstant; som beteckning
förekommer n

dämplindning i elektrisk maskin, sluten lindning vari
strömmar alstras av störande magnetiska fält
(komponenter) och som har till uppgift antingen att genom
resistans-förluster förtära energi och därigenom dämpa mekanisk
svängning, eller att så långt möjligt utsläcka det
påverkande magnetiska fältet (resistansen gör då ingen nytta),
eller bådadera; kan i enklare utförande kallas dämpring,
dämpram, dämpplåt osv. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free