Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 31 januari 1948 - Handredskapens standardisering, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid tunga arbeten är det naturligt, ätt man
anlägger fysiologiska synpunkter på redskapen och
strävar efter ett maximalt arbetsutbyte för
minsta möjliga energiåtgång. En serie av
energiundersökningar har företagits både i utlandet, särskilt
Tyskland, och i vårt land. I jordbruket ha
energi-undersökningar gjorts vid tunga arbeten av
professor Zottermann i samarbete med mig. Vissa
allmänna regler ha kunnat uppställas, som ge
ledning vid handredskapens ändamålsenliga
utförande under givna förhållanden.
En serie undersökningar, som äro utförda av
professor Atzler vid Kaiser Wilhelms-Institut für
Arbeitsfysiologie i Dortmund, visa t.ex. att vid
skyffling av kol med 1 m kasthöjd kan ca 10 %
sparas genom att skaftlängden förkortas från 65
till 48 cm; vid 2 m kasthöjd att en skaftlängd av
65 cm ger 30 % lägre energiförbrukning än en
skaftlängd av 48 cm osv.
Vissa allmänna funktionssamband kunna med
ledning av dylika undersökningar fastställas, och
genomsnittliga försöksresultat visa, hur
energiförbrukningen varierar vid t.ex. ändrad längd av
handtaget, vid ändrad storlek eller tyngd av
redskapen, vid olika arbetslägen m.m. Som en
allmän regel för god ekonomi vid tunga arbeten
gäller att relativt få och kraftigare arbetstag ge
en lägre energiförbrukning än många lätta
arbetstag. Mellan arbetstagen skola arbetarna ges
tillräcklig tid till vila och återhämtning. Det var
en tillämpning av dessa regler, som även
möjliggjorde för Taylor att finna en betydande ökning
i produktionen vid lastningsarbeten, som gjorde
arbetsstudierna berömda. Redskapen skola
således konstrueras så att kraftiga arbetstag bli
möjliga.
För att pröva dessa synpunkter på handredskap
har ett antal olika redskapsmodeller utförts för
tunga arbeten vid jordbruk och industri och
redskapen ha gjorts till föremål för en serie
provningar. För att belysa metodiken vid
standardisering av redskap för tunga arbeten lämnas ett
exempel.
Grepen, fig. 2, användes för lastning och
spridning av halm, jord, gödsel och andra material.
Dess optimala utformning beror på materialets
tyngd och struktur men även på lastningens höjd
och arbetarens storlek, tyngd och arbetsställning
samt på lastflakets höjd och bredd, läge m.m.
Fysiologiska detaljundersökningar skulle därför krä
va undersökningar av ett mycket stort antal
variabler, och de skulle sannolikt leda till det
resultatet, att redskapens optimala utformning skall
vara olika under olika varierande förhållanden.
Då man för att få billiga redskap måste
eftersträva viss standardisering, gäller det ätt få fram
typer, som för vissa likartade arbeten, arbetare
och arbetsförhållanden ge bästa möjliga
arbets-ekonomi.
Kommittén för standardisering av handredskap
inom jordbruket har valt ut vissa typiska
arbeten och arbetsförhållanden och jämförande
provat en del redskap med varierande mått och
utföranden med hänsyn till skaftlängd och
tjocklek, klolängd, kloantal, arbetsbredd,
skaftböjning, handtagens utföranden m.m. I vissa fall ha
proven utförts med tillhjälp av arbetsstudier för
mätning av arbetsresultat. Dessa arbetsstudier ha
utförts av Svenska Lantarbetsgivareföreningens
arbetsstudieavdelning. I andra fall har en
jämförande bedömning gjorts av redskapen på
grundval av en rundfråga bland arbetare och
arbetsförmän på ett antal egendomar, och
resultaten ha statistiskt sammanställts. Dessa olika
bedömningsmetoder ha bland annat givit vid
handen, att bästa möjliga arbetsekonomi vinnes vid
en större greptyp än den vanligen använda. De
allra största typerna visade sig däremot mindre
lämpliga. En större typ än den vanliga fick
högsta röstetalet bland arbetare vid gård, som
utförde arbetet på ackord. En något mindre typ fick
vid enquëten rösterna vid gårdar, där timlön
användes. Detta ger ett intressant belägg på, att
fysiologiska och psykologiska optima under vissa
omständigheter sammanfalla, under andra
omständigheter ge anledning till, att olika redskap
anses som optimala.
Vid verktyg och redskap som användas för
mindre energikrävande arbeten kan man icke
till-lämpa en jämförande energimätning för att
bedöma deras ändamålsenlighet. Där får man i
stället se, om handredskapen passa till ett
rytmiskt arbete, samt att de tillåta minsta möjliga
antal handgrepp och handrörelser. Metodiken i
bedömningen av dylika redskap blir därför icke
fysiologiska energimätningar utan enbart
systematiska metod- och rörelsestudier. Dessa ha
visat sig som utomordentliga hjälpmedel vid
förbättring av handredskapen av olika slag vid olika
industrier och arbeten. En något ändrad
utformning av en skalningskniv kan öka produktionen
Fig. 2. Föreslagen
last-ningsgrep med kortare
skaft och större
lastningskapacitet, jämförd med tidigare
vanlig mindre typ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
