Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 31 januari 1948 - Nordamerikanska reseintryck, av sah - Den ekonomiska betydelsen av forskning och tekniska framsteg i jordbruket, av Nils Holmqvist - Några av HSB:s byggnadstekniska nyheter och uppfinningar, av Åke U Strömberg - Nya tidskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 januari 1948
63
fall: titeln, som icke ger någon uppfattning om bokens
innehåll), till fromma för en effektivare spridning av
erfarenheter och informationer på det tekniska området, sah
Den ekonomiska betydelsen av forskning och tekniska
framsteg i jordbruket, av Eiric Englund, Jordbrukstekn.
Inst. Medd. 210, Stockholm 1947. 28 s., 21 fig. 2 kr.
Detta föredrag, som hölls under Lantbruksveckan våren
1947, belyser huvudsakligen förhållanden inom det
amerikanska jordbruket men torde i de flesta delar även vara
belysande för tendenserna inom svenskt jordbruk.
Det mest anmärkningsvärda i utvecklingen under de
senaste åren torde vara, att den totala
jordbruksproduktionen stigit med över 30 % utan någon nämnvärd förändring
av åkerarealens storlek, och detta samtidigt som
arbetsstyrkan minskats med 10 %. Detta innebär, att
produktionen per arbetare under denna tioårsperiod i motsats till
tidigare stigit lika mycket som inom industrin. Större delen
av denna ökning är att tillskriva följande faktorer: rikligare
användning av konstgödsel och kalk, förbättrade
brukningsmetoder, framsteg inom husdjursproduktionen samt
tekniska förbättringar. I samtliga dessa fall har man
forskningen att tacka för de framsteg, som har åstadkommits.
Härvidlag har de största framstegen gjorts på
växtförädlingens, husdjursförsökens (inklusive den tillämpade
byggnadsforskningen) samt jordbruksekonomins och
marknadsstudiernas områden.
På växtforskningens område är det främst
gödningstekniken och användandet av förädlade sorter, som bidragit
till höjandet av avkastningarna. Den jordbruksekonomiska
forskningen har framför allt bidragit genom att ånge
förutsättningarna för jordbruksdriftens anpassning ti]l
krigstidens behov. I detta avseende är väl att märka, att
den jordbruksekonomiska forskningens betydelse blir väl
så stor, då det gäller att åter anpassa produktionen
efter fredsförhållanden med ökat handelsutbyte länderna
emellan.
Jordbruksforskningen skulle emellertid inte ha lett till
samma grad av skördestegring och ökning av avkastning
per kreatursenhet, och samtidig arbetseffektivitetsökning,
om forskningen inte samtidigt åtföljts av tekniska
framsteg på olika områden och driftsmekanisering.
Symtomatiskt för dessa framsteg är det ökade antalet traktorer i
amerikanskt jordbruk. Antalet har nämligen under de
senaste tio åren fördubblats och en ytterligare ökning av
50 % anses möjlig under de närmaste fem åren. Samma är
förhållandet i fråga om lantgårdarnas elektrifiering.
Antalet elektrifierade brukningsdelar var år 1945 omkring
53 % av samtliga, en förhållandevis hög siffra, dock
betydligt lägre än den svenska 85 %.
Av mycket stor betydelse för planläggningen av hela
landets näringsliv är att notera, att mekaniseringen medför
en betydande besparing av arbetskraft. Detta medför en
märkbar tendens mot större brukningsdelar. Samtidigt sker
emellertid en anpassning av jordbruksmaskinerna efter de
mindre gårdarnas behov. I Amerika är redan nu det
övervägande antalet brukningsdelar i "familjejordbrukets"
storleksordning, dvs. omkring 20—30 ha, en tendens, som
ännu knappast är märkbar i svenskt jordbruk, men mot
vilket mål den svenska jordbrukspolitiken för närvarande
siktar.
Sammanfattningsvis anser förf. det, kanske nu mera än
någonsin, vara nödvändigt att erkänna betydelsen av det
ömsesidiga beroendeförhållandet mellan jordbruket och
näringslivet i övrigt. Jordbruket kommer i så fall att bli
i tillfälle att med fortsatta vetenskapliga och tekniska
framsteg i ännu högre omfattning hävda sin förmåga i
återuppbyggandet av de krigshärjade länderna och
därmed spela sin historiska roll att läka krigets sår.
Nils Holmqvist
Några av HSB:s byggnadstekniska nyheter och
uppfinningar, av Arvid Bjerre och Hilding Brosentus,
HSB:s byggn.-tekn. Utredn. nr 4. Tidskriften
Byggmästarens Förlag, Stockholm 1947. 35 s., 42 fig. 3 kr.
I bokens företal nämnes, att sammanställningen
publicerats därför, att en hel del av nyheterna icke är allmänt
kända ännu, men nog synes det som ganska många
byggmästare använder dessa metoder, även när de icke bygger
HSB-entreprenader. Det andra motivet för publiceringen,
som beskrives vara att sporra andra att rubba våra
konservativa byggnadsmetoder och konstruktioner, synes vara
synnerligen välbetänkt. Speciellt värdefullt borde det vara,
om de många materialleverantörerna till ett bygge, var och
en på sitt håll, kunde fås att i broschyrform publicera
vederhäftiga och av gemene man läsbara översikter över
sitt ämnesområde eller sitt material. Sedan skall givetvis
materialet förbättras, varje gång broschyren måste tryckas
om. Kanske rent av, som förekommer på andra områden,
flera leverantörer inom samma fack kunna sluta sig
samman om en sådan översikt, och eventuellt även om en
nydaningsuppgift. Intet material är ju så bra, att det inte
kan bli bättre. Och framför allt borde det kunna bli
billigare. Detta synes även av HSB:s lilla häfte. De flesta av
de där nämnda uppfinningarna äro säkerligen icke gjorda
bara en gång utan flera flera gånger.
Vad som skulle varit påfallande intressant i redogörelsen,
vore en ekonomisk kalkyl över hur mycket vederbörande
nykonstruktion betytt för att sänka hyran i HSB-husen.
Om icke denna kalkyl kunnat åstadkommas, vore en
jämförande beräkning över HSB-konstruktionens kostnad
jämförd med den traditionella mycket givande. Att göra
riktiga sådana kalkyler är det nämligen icke så många, som
går i land med. HSB har i detta fall säkerligen resurser,
som, om de hade utnyttjats, skulle ha gjort häftet till ett
ännu intressantare inlägg i den aktuella
byggnadsdebatten.
Det mesta arbetet synes vara gjort av förf., men man tar
nog inte mycket fel, om man gissar, att arkitekt Sven
Wallander i hög grad bidragit till att flera uppfinningar
och nykonstruktioner icke blott stannat på papperet utan
hyfsats och stötts och blötts så att de verkligen i dag
används inom byggnadstekniken. Anledningen till att de olika
konstruktionerna icke alla årtalssatts är väl förmodligen,
att man icke velat i onödan skrämma nya konstruktörer
med den tid, det i allmänhet tar även att få fram enkla
förbättringar. De konstruktörer, som arbetat för HSB, har
i det fallet kunnat ha glädjen att ha ganska nära tillgång
till en stor marknad för sitt arbete. Denna nära
förbindelse med husbyggeriet och kanske framför allt det
förhållandet, att HSB-konstruktörerna kanske längre tid än
andra känna sig ansvariga för driften av sina hus, har
tydligen även resulterat i, att man måst angripa så
olikartade problem som sopförbränningspannor, papprör,
kylda matkällare, avloppsledningar och allmänna
snickeriproblem.
Trots att dessa och andra problem behandlats både med
fantasi och skicklighet, är jag för min del mest förtjust i
— sopnedkastet. En förtjusning som jag vet delas av
tusentals husmödrar landet runt. Många, som ännu icke
brottats med nydaningsarbete, säga kanske: "Ett sopnedkast
— det är väl ingen uppfinning." Men det är just vad det
är, en rasande bra uppfinning, som har de stora
uppfinningarnas adelsmärke, enkelheten och
funktionsdugligheten. Häftets läsare, som tycker, att det ser enkelt ut så här
efteråt, tänk på Columbus! Jag tror åtminstone inte, att
han hade det lätt med sitt ägg! Åke U Strömberg
Nya tidskrifter. "Kungl. Byggnadsstyrelsens
Meddelanden" är namnet på en ny skriftserie, vars första nummer
utkom i december 1947. Utgivaren avser icke att göra
serien periodisk, utan ett nummer utges i den mån
styrelsen i något särskilt ärende vill nå en större publik. Det
nu utkomna numret 1947: 1 behandlar "Grunddragen av
den nya byggnadslagstiftningen" och har distribuerats bl.a.
till samtliga byggnadsnämnder genom länsstyrelserna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
