Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 7 februari 1948 - Icke linjära motstånd av halvledande och spärrskiktbildande material, av Bertil Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 februari 19A8
67
Fig. 2. Resistansens förändring med temperaturen hos 1.
rent järn och 2. tgpisk halvledare, den senare
karakteriserad av kurva 2 i fig. 1.
upp enligt fig. 1 med log G som funktion av l/T.
Materialtypen enligt kurvan 2, med specifik
ledningsförmåga ca 10~3 ohm-1 * cm"1 och
temperaturkoefficienten ca 3 % per °C vid 20° har visat
goda egenskaper, likaså en modifierad typ 3 med
specifika ledningsförmåga ca 10~~4 ohm-1’ cin-1
och temperaturkoefficienten ca 4 % vid 20°. Fig.
2 visar såsom exempel motståndsförändringen
hos halvledarmaterialet typ 2 och hos rent järn
som funktion av övertemperaturen över 20°. Vid
ca 350° har halvledarens motstånd gått ned till
Vioo av motståndet vid 20°. För typ 3 går
motståndet ned till Vioo redan vid ca 200°.
Tillämpningarna har i första hand gällt enkla
kompensations- och regulatormotstånd, där
temperaturen bestämmes av omgivningen
(apparaten) och halvledaren användes för att
kompensera resistansförändringen i apparatkretsens
övriga delar eller för att få fram en
regleringsverkan. Termistorer i egentlig mening, dvs.
belastningsberoende halvledarmotstånd med starkt
krökt E—-/-karakteristik, har försöksvis
framställts med syfte på olika användning inom
svag-strömstekniken, speciellt teletekniken. Möjligheten
att tillverka startmotstånd med permanent
inkoppling vid små motorer har även undersökts. Härvid
användes en ny princip, som synes ge möjlighet
till bättre egenskaper än hos tidigare produkter".
Såsom tidigare nämnts, kan icke-linjära
motstånd framställas på basis av såväl negativ
temperaturkoefficient (halvledare) som positiv
temperaturkoefficient (metaller). Karakteristiker för
sådana vid EVI studerade system av
termonegativa och termopositiva motstånd exemplifieras i
fig. 3. Det övre diagrammet beskriver motstånd
av rent järn, som vid lämpligt montage kan
bibringas en utpräglad "negativ ledningsförmåga"
inom ett utbrett belastningsområde (kurva 1).
Monterat på annat sätt, ev. med vätgas såsom
värmeavledare, ger järntrådmotståndet den från
järn—väte-lamporna kända karakteristiken med
konstant strömvärde inom ett stort
spännings-område (kurva 2)9. Det nedre diagrammet, som
hänför sig till ett motståndsmaterial av typen 2
i fig. 1 och 2, visar en typisk termonegativ
karakteristik hos en direkt termistor, i detta fall med
utpräglat ’’negativt motstånd" inom ett utbrett
belastningsområde.
Vid EVI har även studerats direkta termistorer med
negativ karakteristik och små tidskonstanter, såsom
kopplingselement i växelströmskretsar, bl.a. likströmsmatade
oscillatorkretsar. De termonegativa motstånden kunna därvid
ingå såsom generatorelement i en krets analog med den
klassiska ljusbågskretsen (Duddel 1900, Poulsen 1903,
Simon 1906). På basis av termopositiva motstånd i
speciellt utförande har utarbetats en ny oscillatorkoppling,
som även tillämpats experimentellt. Dessa försök har
hittills omfattat låga frekvenser, små effekter och dålig
verkningsgrad och ingår närmast såsom ett led i den
teoretiska undersökningen. Såsom ett fysikaliskt kuriosum,
dock av principiell betydelse, kan framhållas det faktum,
att dessa oscillatorsystem på basis av negativa motstånd
av fasta kroppar, till skillnad från elektronrör- och
jonrör-kopplingar, teoretiskt kan arbeta med obegränsat låg
matarspänning.
Särskilt intressanta är beräkningar och experiment
avseende gränsfrekvens, fasförskjutning, verkningsgrad och
Fig. 3. Temperaturberoende motstånd med begränsad
värmeavledning; a. termopositivt motstånd (rent järn) med
montage för 1. negativ konduktans och 2. konstant ström;
b. termonegativt motstånd (halvledare enligt kurvorna 2 i
fig. 1 och 2) med montage för negativ resistans, typisk
direkt termistor. Ellipserna anger E—I-förloppet vid
överlagring av växelström med viss frekvens över en
grundbelastning av likström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
