Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1948 - Militära yttranden över kommittéförslaget - STF om försvarskommitténs förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 februari 1948
83
nattjaktförband har skjutits på framtiden. Armén får
otillfredsställande luftvärn och för få terrängframkomliga
fordon. Principen att i ett skärpt läge efterutbilda
personalen och snabbanskaffa materiel kan inte godtas ur
krigsberedskapssynpunkt. Nuvarande organisation bör
alltså i stort sett bibehållas och efter hand bör av
utvecklingen betingade förbättringar införas. En modernisering
av luftvärnet för 300 Mkr erfordras. Radar, moderna
centralinstrument, maskinriktning, fjärrstyrning av pjäser och
betydelsefulla förändringar av ammunitionen kan ge
luftvärnets eld mångdubbelt större verkan.
Behovet av arméingenjörer i Arméinspektionen kan inte
nu preciseras, då organisationen är ny. Frågan bör därför
tills vidare lämnas öppen. Vid Artilleriets skjutskola bör
inrättas en försöks- och studieavdelning, bl.a. med hänsyn
till den snabba och omfattande utvecklingen inom
artillerivapnet.
Arméförvaltningen vänder sig mot att fältartilleriet, i
strid med krigserfarenheterna, har minskats. Intet tyder för
närvarande på att något av arméns truppslag blir
överflödigt inom den närmaste framtiden. Vissa stridsmedel,
t.ex. kanoner har nått ett stadium, utöver vilket inga större
principiella förändringar är att förvänta.
Marinchefen och Marinförvaltningen
Av nya vapen nämns i Marinledningens yttrande bl.a.
lufttorpeder, som erbjuder en lovande utvecklingslinje.
Lufttorpeden, som är reaktionsdriven, skjuts ut från fartyg
och flyger strax över vattenytan. Minfällning från
flygplan skulle utgöra ett effektivt medel att försvåra och
fördröja en invasion.
Den hastiga upprustningen under andra världskriget har
medfört en med hänsyn till ersättningsbyggnaden av
fartyg ogynnsam åldersfördelning, som kräver stora
periodvisa investeringar för nybyggnad, framför allt i fråga om
torpedbåtar och minsvepare, som försvinner ur tjänst strax
efter tioårsperioden. Den nuvarande snabba tekniska
utvecklingen medför även att den flotta, som kommittén räknar
med mot slutet av perioden, i realiteten är mindre än
fartygens antal och sammanlagda tonnage visar. Därför
är det föreslagna ersättningsbyggnadsprogrammet inte
godtagbart. Nybyggnadskostnaderna kommer att bli större
än kommitténs beräkningar visar, liksom även
moderniseringskostnaderna. Ökad medelstilldelning erfordras till
försöksverksamheten i samband med fartygsbyggnad.
Sammanlagt beräknar Marinledningen att kostnaderna för
ersättningsbyggnad av fartyg blir 42,3 Mkr/år mot
kommitté-förslagets 18,9 Mkr. Hemsö kustartilleriförsvar bör
bibehållas i försvarsorganisationen. Behovet av bergrum, bl.a.
fartygstunnlar, krigsreparationsbaser, vissa förråd m.m.
understrykes. Utbyggnaden av detta blir dyrbar, varför
successiv utbyggnad snarast bör påbörjas.
Byggnadsarbeten som betingas av säkerhetsskäl och för arbetarskyddet
bör ges visst företräde.
Försvarskommitténs beräkning av Mariningenjörkårens
sammansättning leder till ett behov av 119 mariningenjörer,
vilket antal kommittén ansett sig böra reducera till 110.
Utöver de 119 räknar marinledningen upp 18 befattningar,
som borde besättas. Det är självklart att med sådana
vakanser Mariningenjörkåren inte kan fylla sina uppgifter
tillfredsställande. Förbättrad löneställning begäres
förvissa mariningenjörer.
Flygvapenchefen; Flygförvaltningen
Om motmedlen mot fiendens luftkrigföring försummas
kan följderna bli nedbrytande inte bara för stridskrafterna
utan för hela samhällsmaskineriet och folkets försörjning
kanske för generationer, anför Chefen för Flygvapnet.
Varken hemorten eller stridskrafterna torde kunna hålla ut,
om motståndarens flyg redan efter kort tid kan operera
utan hänsyn till fiendeflyget. Kostnader, som lagts ned på
invasionsförsvaret kan bli till föga nytta om luftförsvaret
försummats så att enbart fiendens flyg kan framtvinga ett
avgörande. Under den närmaste femårsperioden bör
utöver kommittéförslaget flygvapnet få en förstärkning av
jaktflyget med 50 % samt en nattjaktflottilj, en
attackflottilj och en spaningsdivision för en beräknad årlig
merkostnad av 75 Mkr. En särskild flygsäkerhetsinspektion bör
inrättas. Merkostnaderna härför, 20 000 kr/år, är så
obetydliga jämfört med de värden, som det gäller att rädda,
att det synes anmärkningsvärt, att kommittén inte biträtt
detta önskemål.
Åtta flygingenjörsbefattningar i lägre ställning bör utbytas
mot flygdirektörer. Medan i armé- och
flygingenjörskårer-na proportionen mellan direktörer och ingenjörer är
30 : 70, är den för flygvapnet 22 : 78. Med hänsyn till att
flygvapnet är den mest materielkrävande försvarsgrenen,
bör dess ingenjörer inte vara sämre lottade i
befordrings-hänseende, utan åtminstone komma i paritet med de övriga
försvarsgrenarnas.
Förutom flygfältsarbetena bör anläggningen av bergrum
påskyndas för att öka flygvapnets uthållighet.
Flygförvaltningen anser att kommittén inte har beaktat
den militärtekniska utvecklingens inflytande på vårt
försvarsproblem. "Tryckknappskriget", dvs. krigföring med
endast robotvapen, bedöms möjlig först om 15—25 år.
Robotflygplan av V 1-typ och robotprojektiler av V 2-typ
— eventuellt med atombomber — kan dock sättas in långt
tidigare. Det enda verksamma motmedlet mot V 1-vapen
är jaktflyg och V 2-vapen kan endast bekämpas med
attackflyg mot utskjutnings- och styrstationer. Om fem år
är alla jaktflygplan reaktionsdrivna med hastigheter om
1 000—1 150 km/h, medan tyngre bombplan fortfarande
har propellerdrift, gör 700—750 km/h och opererar upp
till 12 000 m höjd. Inom tio år torde jaktflygplanen flyga
över ljudhastigheten upp mot 1 500 km/h, och bombplanen
blir efter hand reaktionsdrivna med 900—1 000 km/h
hastighet.
Den flygtekniska forskningen måste intensifieras. De
omedelbara åtgärder som krävs är bl.a. förstärkning av
Flygtekniska Försöksanstalten; nybyggnader för Försvarels
Forskningsanstalt, som också bör få förbättrade
möjligheter att anställa forskare; utvidgad undervisning i
flyg-och motorteknik vid KTH samt utvidgning av Flygvapnets
försökscentral.
STF om försvarskommitténs förslag. Svenska
Teknologföreningens yttrande över 1945 års försvarskommittés
betänkande har avgivits av föreningens
beredskapstjänst-kommitté, bestående av flygdirektör E Sjögren, disponent
B Thorbjörnsson, major H Jansson, byråchef K A
Fröman, civilingenjör N Lundqvist, marindirektör S
Samzelius och tygingenjör A Öman.
Vid granskningen av betänkandets förslag till den
ingenjörstekniska organisationen har föreningen funnit en
förbättring mot nuvarande förhållanden, i det att ingenjörer
med högsta tillgängliga specialkunskap i större
utsträckning än hittills skall bli anlitade och i avgörande instanser
få medverka vid anskaffning, kontroll och underhåll av
all materiel; åtskilliga önskemål kvarstår dock, särskilt vad
beträffar ingenjörernas möjlighet att direkt framlägga sina
åsikter inom centrala och lokala myndigheter.
Ingenjörerna måste för övrigt erhålla ansvarsställning i
tjänster som huvudsakligen är av teknisk natur. De bör
icke heller placeras under officerare av lägre
tjänsteställning, såsom skett i förslaget till organisation av
signalinspektionen, där såsom chef för organisations- och
utrustningsdetaljen avsetts en kapten eller löjtnant, medan
under honom skulle sortera en signalingenjör med
tjänsteställning såsom armédirektör av 2:a graden; här vore
det lämpligare att vända på befälsförhållandena. Allmänt
sett bör ingenjörer tillsättas i de högre befattningar där
tekniken är av större betydelse och omfattning än
taktiken.
De högre ingenjörsbeställningarna vid de olika
försvarsgrenarna måste förenas med sådana lönevillkor, att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
