Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Snabbsättning i lermark genom djupdränering och temporär överbelastning, av Walter Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
TEKNISK TIDSKRIFT
placeras på vagnen, dränremsan dras från rullen
uppåt längs masten, brytes över ett hjul vid
mastens topp, går därifrån nedåt in i stickrörets övre
mynning och fortsätter inuti stickröret till dettas
nedre mynning. När röret med remsan drives ned
i marken, rör sig remsan också över hjulet i
toppen av masten och rullar av från rullen i
magasinet. När röret dras upp rör sig inte remsan, och
dess nedre del stannar sålunda kvar i marken.
När rörets nedre ände har kommit upp ovanför
markytan avskäres remsan och maskinen
fortsätter framåt en sträcka lika med avståndet mellan
dränerna. Remsans rätta rörelse i förhållande till
röret åstadkommes genom en matningsanordning,
som är anbringad vid den övre änden av
stick-röret. Den nedre änden är försedd med ett
munstycke, som hindrar jorden att komma in i röret
på nedvägen men tillåter dränremsan att lämna
röret på uppvägen. En dränstickare arbetande
enligt den nu beskrivna principen bör kunna
skötas av två man samt uppnå en genomsnittlig
ar-betshastighet av en drän varannan minut.
Geotekniska Institutet har för närvarande två
dränstickare av den beskrivna typen. Den mindre
av dessa har maximalt 5 m stickdjup och 2 t
ned-drivningskraft. För den större äro motsvarande
siffror 20 m och 28 t.
Erfar enh eter
För första gången i praktiken användes
djup-dränering med pappdräner på den blivande
storflygplatsen vid Halmsjön, där under 1947-p-1949
bortåt 1 000 000 m drän skola neddrivas.
Drän-djupet är här 2—10 m och dränavståndet tills
vidare 1,25 m. Under senare delen av säsongen 1947
voro båda de ovannämnda maskinerna i arbete
där. Hittills ha omkring 160 000 m drän
neddrivas. Med den stora maskinen har en högsta
ar-betshastighet av en drän var 40:e sekund ernåtts;
maskinens hittills bästa resultat på 8 h är 340
dräner. Medeltalen äro naturligtvis vida lägre,
eftersom under den första säsongen mycken tid
gick åt till experiment och utprovning. Ehuru
bankfyllningen på Halmsjöfältet ännu icke
påförts till full höjd, ha på kort tid avsevärda sätt-
Fig. 8.
Sättningsförlopp hos 5 m tjockt
lerskikt (at 1== 0,35
cm’I kg, k,= 5’ 10~5
cm*ls’ kg) under
en last av 0,45
kg/cm*.
ningar skett. Den största hittills uppmätta
sättningen är 47 cm. Mätningar göras i en stor mängd
punkter, och resultaten komma att publiceras, så
snart den väsentliga delen av sättningen skett.
På platsen för det tidigare tilltänkta storflyg.
fältet vid Väsby ha tvenne försök anordnats, det
ena med och det andra utan djupdränering. I
båda fallen var belastningsytan 30 X 30 m och
belastningsintensiteten 4,5 t/m3. I försöket med
djupdränering var dränavståndet 0,7 m och
drän-djupet 5 m. De erhållna sättningskurvorna visas
på fig. 8. Av den goda överensstämmelsen mellan
den beräknade och den observerade kurvan i
försöket med dräner framgår, att
beräkningsmetoden är riktig. En jämförelse mellan de
observerade kurvorna visar, att djupdräneringen mycket
starkt påskyndat sättningsförloppet. Om dränerna
hade gått igenom hela lerlagret, som här är 13 m
mäktigt, hade deras inverkan givetvis blivit ännu
mycket starkare (i så fall hade varje ordinata i
kurvan från försöket med dräner blivit omkring
2,5 gånger så stor som nu). Försöksresultaten
komma att publiceras fullständigare senare.
Djupdränering med pappdräner kostade, inkl.
ränta och amortering på maskinerna, under den
första säsongen omkring 1,90 kr/m drän och
förväntas i fortsättningen kosta 1,00—1,50 kr/m.
Amerikanska sanddräner, av vilka var och en
motsvarar tre pappdräner, beräknas i Sverige
kosta 9—12 kr/m. Per kubikmeter dränerad
jordmassa synas sålunda pappdränerna kosta blott
25 à 50 % av vad sanddränerna
kosta."Geotekniska Institutets utgifter för
djupdräneringsmeto-dens utexperimentering samt
maskinanskaffningen utgöra totalt omkring 500 000 kr. Detta belopp
är litet jämfört med den besparing, som metoden
förväntas medföra redan på det första
byggnadsarbete, där den användes.
Användningsområden
Djupdräneringsmetoden tjänar som ovan
nämndes tvenne ändamål, nämligen dels att öka
markens bärighet och dels att oskadliggöra
sättningarna. Den synes i normala fall bli väsentligt
billigare än varje annan metod, som fyller båda
uppgifterna, t.ex. pålning eller fyllning till fast botten.
Däremot blir nog djupdränering ofta dyrare än
tryckbankar, men eftersom dessa blott öka
bärigheten och icke oskadliggöra utan tvärtom förvärra
sättningarna torde de likväl blott sällan vara att
föredra. Även i fortsättningen komma troligen de
största djupdräneringsarbetena att ske på
flygfälten. Ett annat användningsområde är viktigare
vägar och gator. Metoden kan även användas för
kajer, upplagsplatser, industriområden etc.
Litteratur
1. Porter: Studies of fill construction over mud flats, Proc.
internat. Confer. Soil Mech. 1 (1936).
2. Mc Keever: Vertical sand drains for accelerating and
con-trolling ground settlements, Roads a. Streets aug. 1946.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
