Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 / 204 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Mikroklimatologi, av Anders Ångström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

något som under våra klimatiska förhållanden i regel får
anses innebära en fördel, dels också ett visst skydd mot
kalla nordliga vindar.

Fig. 1. Val av läge från mikroklimatisk synpunkt. En granskning au alla faktorer — topografi, vind, markbeskaffenhet, läge i förhållande till sjön, bestrålning och utsikt — visar, i det speciella fall, som åskådliggöres genom kartan, att det båsta läget för ett hus är ungefår mitt på den norra strandsluttningen. De klimatiska extremerna år hår minst.

Om höjdläget på en sluttning är för övrigt följande att
märka. Bottenläget i en sänka eller dal är i regel
ofördelaktigt från temperatursynpunkt. I sänkorna utbildas under
sommarnätterna och på vintrarna i allmänhet
temperaturinversioner, som innebär, att dalbottnen har lägre
temperatur än dalsidorna. Under en frostnatt är det sålunda
inte ovanligt, att temperaturen i dalbottnarna under våra
klimatiska betingelser går ner något tiotal grader lägre än
på dalsidorna 50 eller 60 m högre upp. Under klara
vinterdagar med snö ligger temperaturen på dalbottnen stundom
ett tjugotal grader lägre än på sluttningarna. Man behöver
emellertid icke gå till utpräglade dalsänkor för att finna
liknande förhållanden ganska starkt markerade. Även i
den förhållandevis svaga kupering, som
Stockholmstrakten erbjuder, är under lugna sommarnätter eller
vinterdagar temperaturskiktningen inom de marknära skikten
starkt utbildad, vilket ju ofta tydligt framgår av de i
radiorapporterna meddelade temperaturvärdena vid Bromma
flygplats och vid Stockholms observatorium. Vid den förra
platsen, som ligger förhållandevis lågt, samlar sig tyngre
och kallare luft, och 7—8° lägre temperatur vid Bromma
än vid Observatoriet på Observatoriekullen är ej ovanligt
på lugna och klara vintermornar.

Det finns en annan väderleksfaktor än lufttemperaturen
att ta hänsyn till i samband med höjdläget. Vindstyrkan
är nämligen i regel starkt beroende därav. Vill man
undvika blåsiga lägen bör toppar och höjdplatåer undvikas.
Frågan är naturligtvis härvid, om man vill offra vad en
vidare utsikt kan bjuda för att i stället vinna ett för
vindar skyddat läge. Man måste härvid även ta i betraktande,
att en större vindstyrka på vintern betyder sämre
värmeekonomi för byggnader, som uppvärmes, i det att värmen
effektivare bortföres av den kringspolande luften. Vid
bedömandet av dessa förhållanden får man emellertid ej
glömma, att vindstyrkan och därmed luftrörelsen kring
en byggnad är i högsta grad beroende såväl av den
kringliggande bebyggelsen som av förefintligheten av skyddande

skog och vegetation. Ett förhållandevis högt läge, omgivet
av skog, som därför ej behöver stänga utsikten åt alla håll,
kan vara betydligt mindre blåsigt än ett dalläge, som
ligger öppet, och där ibland kalla fallvindar kanske
uppträder. Som allmän regel gäller väl, att sydsluttningar på
något så när betydande avstånd från bottenläget erbjuder
de största fördelarna, om man bara ser på de klimatiska
förhållandena utan att bekymra sig om sådana frågor som
närheten till större trafikerbara vägar och vattendrag samt
tillgång till vatten, vilka alla är ägnade att komplicera
problemet ytterligare.

Närheten till vattendrag innebär för övrigt även den vissa
klimateffekter av betydelse. Under sommaren innebär den
omedelbara närheten till vatten svalka under dagen. På
våra skärgårdsöar ligger under heta sommardagar
maximitemperaturen i regel flera grader lägre än inne i landet.
Just under de hetaste sommardagarna har man ofta vid
kusten sjövind på dagen och landvind under efternatten
och båda är förhållandevis svala. I miniatyr uppträder
liknande förhållanden’ vid varje större sjö. Närheten till
sjön drar emellertid med sig vissa bestämda nackdelar. Är
bostaden avsedd även för vinterbruk, måste man vara på
det klara med, att när sjön är tillfrusen, kall luft lagrar
sig över det bottenläge, som den tillfrusna sjöytan
representerar, och från uppvärmningssynpunkt är detta
ofördelaktigt. En annan nackdel framträder, när sjön går öppen
på våren och i synnerhet på hösten och innebär, att
strandlägena i regel är mera hemsökta av dimma än högre
upp belägna ställen. Det är ej allt byggnadsmaterial, som
utan att påverkas fördrar detta tidvis dimmiga och
fuktiga klimat i närheten av sjön och särskilt i fråga om
rappade och reveterade byggnader kan man i Stockholms
förorter lätt iaktta denna påfrestande effekt av sjöns
närhet. Strålningsdimma under natten uppräder för övrigt
företrädesvis på lågt belägna ställen. Vid litet högre
belägna platser i Stockholms omgivningar och för övrigt i
större delen av den bebyggda delen av staden hade vi t.ex.
ingen känning alls av den dimma, som orsakade
upprepade landningsförbud ute vid Bromma flygplats under
flera juninätter detta år.

Jag har redan tidigare berört temperaturförhållandena
och framhållit, att lågt belägna platser under vissa
förhållanden är kallare än närliggande högre belägna. Detta
yttrar sig bl.a. däri, att de förra ställena är särskilt
frostlänta, något som varje lantbrukare har erfarenhet av.
Frostländigheten gynnas också otvivelaktigt av fuktigheten
hos marken, och lågt belägna sumpmarker är kända som
frosthärdar. Vid anläggningen av trädgårdar bör man
beakta dessa förhållanden. På senare tid har man lagt sig
mycket vinn om att utexperimentera metoder för att
förhindra frost. Frost på lågt liggande ställen uppkommer i
synnerhet, om kall luft har möjlighet att "rinna ner" från
omgivningen och sedan ytterligare avkylas. Genom
lämpliga planteringsåtgärder har man i många fall kunnat
undvika denna nerrinning av den kalla luften: skyddande
häckar och murar samt trädplanteringar har ofta visat
sig mycket effektiva. I de schweiziska och sydtyska
vindistrikten har man genom dylika åtgärder och genom att
beakta terrängens inflytande vid odlingarnas planläggning i
stor utsträckning kunnat frigöra sig från följderna av
frostens härjningar. Där står stora värden på spel. Men
även i våra större eller mindre trädgårdsodlingar kan man
med beaktande av mikro klimatet och av möjligheterna
att förbättra detta säkert göra en insats till förmån för
bättre avkastning och mindre förargelse genom
tillspillogivna värden.

Ett förhållande, som icke synes mig tillräckligt beaktat,
är de skillnader, som otvivelaktigt består mellan våningar
i olika höjdlägen inom bebyggelsen och vilka i viss mån
sammanhänger med mikroklimatiska betingelser. Att ljus-
och bestrålningsförhållandena varierar med våningshöjden
är påtagligt och är numera tillräckligt beaktat. Men även
luftens renhetsgrad är i hög grad beroende av höjden över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>