Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Konrad Andersson †, av Sven Strömgren - TNC:s årsberättelse 1946—1947, av W S - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
TEKNISK TIDSKRIFT
Konrad Andersson †
Den 20 februari 1948 avled yrkesskoledirektör Konrad
Andersson. Född i Nättraby 1882 utexaminerades han från
Norrköpings Tekniska Elementarskola 1905. Efter ett par
års anställning vid Vänersborgs Tändsticksfabrik
grundade han 1908 en skola i Krylbo tillsammans med sin
broder, där han för första gången tillämpade moderna
principer inom yrkesundervisningens område. Då han 1912
kallades av Stockholms stad till chef för stadens
lärlingsskolor, var han en av de få i landet, som ägde erfarenhet
på yrkesutbildningens område.
De nya skolorna öppnades i trånga och omoderna lokaler,
och utvecklingen gick i början långsamt. Inom stadens
förvaltning fanns skickliga folkskolemän, men de såg på
lärlingsundervisningen som ett slags utbildning för
mindre begåvade elever. Samma inställning märktes hos
barnens föräldrar. En arbetarson skulle naturligtvis bli något
bättre än fadern, och då behövde han inte gå i
lärlingsskola. Anslagen från staden var också knappa. Men
Konrad Andersson kämpade igenom svårigheterna och fick
opinionen att svänga. Vid hans bortgång är Stockholms
Stads Lärlings- och Yrkesskolor en av landets största
läroanstalter, med utbildningskurser i snart sagt alla yrken.
På Polhemsgatan ligger nu ett ståtligt och tidsenligt
komplex, som inrymmer de flesta lärlingsskolor, medan
handelsskolor och skolor för kvinnliga yrken ligger på andra
ställen i staden. Dessa skolor är Konrad Anderssons
skapelse. Naturligtvis var han inte ensam om verket, men han
var den drivande och planerande kraften, som aldrig
skydde någon möda, när det gällde att föra sitt verk framåt.
Vid sidan om sitt arbete i stadens tjänst har han dessutom
planerat nästan alla större lärlingsskolor i landet I många
år har han även lett utbildningen av yrkeslärare.
Konrad Anderssons andliga utrustning karakteriserades
av en viss pojkaktighet och ett gosselynne, som han
bibehöll livet igenom. Till detta hörde en okuvlig optimism,
som smittade av sig överallt. Han kände inga absoluta
hinder. Mötte han motstånd på ett ställe, kringgick han
det eller kom tillbaka bättre rustad för att övervinna det.
Han ägde småländsk envishet och energi, fastän han var
bleking. Hans verk var hans hobby, och han skulle helst
ha velat bo på skolorna, där han arbetade från kl. 6 på
morgonen till sena kvällen. Som vän var han den som gav,
och han förde aldrig några räkenskaper över gåvor och
gengåvor. I sin ungdom var Konrad Andersson både skald
och målare med en viss konstnärlig begåvning, som kom
honom väl till pass, när det gällde att lägga det puzzle,
som blev hans livs skapelse, Stockholms Lärlings- och
Yrkesskolor. Sven Strömgren
TNC:s årsberättelse 1946—1947 meddelar, att
institutionen tagit itu med många nya, intressanta och
framför allt nyttiga uppgifter. Sålunda är Svensk
Industrikalender, som utges av Sveriges Industriförbund, föremål
för omarbetning under TNC:s medverkan.
Avdelnings-och personalnomenklatur (t.ex. avdelning, byrå, kontor,
chef, ingenjör, verkmästare osv.) är ett annat område,
där behov av riktlinjer förefinnes och som TNC har tagit
upp till behandling. Även inom industriell organisation,
kontorsmateriel och ritningsnomenklatur är
TNC-medde-landen att vänta. Vidare omarbetas de i den
internationella teletekniska ordlistan ingående svenska termerna.
Utarbetandet av en enhetlig nomenklatur för jordarter
och siktningsprodukter har påbörjats; benämningarna för
dessa tolkas nämligen nu helt olika inom geologi,
byggnadsväsen, vägväsen, gjuteriindustri, kemisk-teknisk
industri osv. Tillverkningsoperationer och verktyg är delvis
så likartade inom metall-, trä-, betong-, konstharts-,
keramik- och andra industrier att även benämningarna borde
stämma överens; förberedelser för en gemensam
utredning har därför satts i gång. W S
Problemhörnan
Problem 1/48 var av följande lydelse: "På ett klent snöre,
vars längd är a, anbringas på avståndet b från ena
änden en vikt och på avståndet c från den andra änden en
lika stor vikt. Ändarna uppfästas med det inbördes
avståndet d i ett horisontellt tak. Bestäm grafiskt eller genom
beräkning den vinkel, snörets mellersta del kommer att
bilda med taketl Ex. a i==30, b =12, c i= 3, d i= 20."
Man inser genom en enkel överläggning att tyngdpunkten
T till de båda vikterna kommer att vid jämvikt befinna
sig lodrätt ovanför punkten P, dvs. skärningspunkten
mellan de utdragna styckena b och c. Rent trigonometriskt
erhålles härefter 5 ekvationer som bestämmer bl.a. den
sökta lutningsvinkeln. Lösningen kan emellertid — trots
problemets skenbara enkelhet — icke genomföras
generellt och exakt enär den visar sig leda över en ekvation
av lägst 12:e och mera sannolikt 24 :e graden. — Den enda
praktiska möjligheten att komma tillrätta med uppgiften
synes därför bestå i grafisk passning. En trivial metod
härför har antytts medelst de i fig. indragna prickade
linjerna. Som konstruktionen utförts blir resultatet långt
säkrare än om man hade valt att i stället uppsöka
minimi-punkten hos den jämförelsevis flacka orten för
tyngdpunkten. Den sökta vinkeln befinnes vara 29,6°.
Problem 3/48. Beräkna medelavståndet från ett
oändligt antal, över en liksidig triangel jämnt fördelade punkter
till ett av triangelns hörn. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
