Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Tjänstemannaförmedlingen och ingenjörerna, av K A Fröman - Sociala och humanistiska studier vid tekniska högskolor, av S Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
TEKNISK TIDSKRIFT
Länsarbetsnämnderna äro i regel förlagda till respektive
länsstäder, vanligen med landshövdingen som ordförande;
under varje nämnd sorterar ett centralkansli med
tjänstemän avdelade för olika uppgifter, varvid alltid en grupp
har att handlägga tjänstemannaförmedlingsfrågor; inom
denna grupp ha en eller flera tjänstemän på sin lott
arbetsförmedlingen för teknisk arbetskraft. I huvudstaden,
dit av naturliga skäl ett mycket stort antal tekniska
tjänster ifrågakommer till förmedling och där även många
sökande anmäla sig, finnes ett särskilt kontor,
Teknikerförmedlingen i Stockholm, för närvarande förlagd till
Smålandsgatan 42, i en tyvärr, på grund av våningsbristen,
ej fullt tillfredsställande lokal.
Genom dels riksvakanslistan, som
Arbetsmarknadsstyrelsen upprättar varje vecka, dels sökandelistor, som tid
efter annan sammanställas av tjänstemannaförmedlingens
huvudcentral, hållas de olika länscentralerna ständigt
underrättade om vakanta platser och anmälda sökande.
Även genom direkt kontakt mellan olika kontor, icke
minst genom telefonsamtal, hålla centralerna varandra
inbördes underrättade om de anmälningar, som göras.
Arbetsgivare och arbetssökande, som göra sina anmälningar
till närmaste länscentral eller till de under denna
sorterande filialkontoren, vilka äro inrättade på ett stort antal
större orter, kunna genom den interlokala förmedlingen
få sina önskemål kända och beaktade överallt inom
landet. För att ytterligare underlätta spridande av kunskap
om arbetsmarknadens läge meddelas i radio varje torsdag
utdrag av riksvakanslistan, varvid särskilt lediga platser
av mera speciell art bekantgöres.
Den organisation, som nu uppbyggts för
tjänstemannaförmedlingen, är naturligtvis — liksom arbetsförmedlingen
i övrigt — ej slutgiltig utan måste utbyggas och förändras
alltefter som förhållandena variera. Ett oeftergivligt
villkor för att denna förmedling skall kunna väl fylla sin
uppgift är emellertid, att den blir utnyttjad och känd av
allmänheten. Det är därför angeläget, att såväl
näringslivets män som statliga och kommunala myndigheter, vilka
ha behov av nya arbetskrafter, ta till regel att härom
underrätta närmaste arbetsförmedlingskontor, liksom att
tjänstemän, som söka arbete eller önska platsombyte, göra
anmälan härom till Arbetsförmedlingen. För statliga
tjänster är vederbörande verk skyldigt att anmäla vakanser.
Självfallet är icke den offentliga arbetsförmedlingen
avsedd att bli något monopolföretag. Det står varje
arbetsgivare fritt att begagna sig av annonsering eller andra
metoder för att fylla personalbehov. Det skulle emellertid
i längden säkerligen visa sig vara till stor nytta för alla
parter, om Arbetsförmedlingskontoren i regel gåvos
tillfälle medverka vid all personalanskaffning.
Ett par saker böra i detta sammanhang betonas. Främst
att Arbetsförmedlingskontoren icke tillsätta några tjänster
— de endast lämna arbetsgivare upplysning om, vilka
personer som finnas i marknaden och som kunna förutsättas
vara närmast lämpade för en viss befattning. Vidare är att
märka, särskilt i sådan tid av överrörlighet, som under de
senaste åren i beklaglig grad gjort sig gällande på
arbetsmarknaden, att den som anmäler sig till platsbyte hos
Arbetsförmedlingskontoren, erhåller noggrannast möjliga
uppgifter om marknadsläget inom sitt arbetsområde och
under hand tillrådes att ej utan verkligt bärande skäl lämna
en anställning, vilken svarar mot hans kompetens och som
ger honom skäliga lönevillkor. Genom ett dylikt opartiskt
delgivande av fakta och sakskäl har en flyttning i otid ofta
förebyggts, till gagn ej minst för sökande, som ej alltid
tänkt på risken av att få dåligt anseende bland arbetsgivare
på grund av en serie allt för kortvariga anställningar.
I vad mån den offentliga arbetsförmedlingen tagits i
anspråk av tekniker framgår av följande utdrag ur
arbetsmarknadsstatistiken under den ej fullt täckande
rubriken "Teknisk ledning", som omfattar alla slag av
ingenjörer — således även högskoleingenjörer — samt dessutom
verkmästare och månadsanställda förmän.
Manliga Kvinnliga Summa
1945 1946 1947 1945 1946 1947 1945 1946 1947*
Nya sökande 7 218 9 495 11 293 133 275 395 7 351 9 770 11 638
Lediga platser 2 871 5 692 6 518 44 145 249 2 915 5 837 6 767
Tillsatta platser 2 150 3 978 4 827 32 121 193 2 182 4 099 5 020
* I 1947 års siffror ingå elevpraktikanter, vilka fr.o.m. 1947
anställas genom arbetsförmedlingen i samarbete med Svenska
Industrins Praktiknämnd (SIP), med 1 325 sökande, 1 865 lediga platser
och 829 tillsatta platser. Även under 1945 och 1946 ingå, ehuru i
mindre omfattning, praktikanter i statistiksiffrorna; flertalet av
dem har dock då förmedlats direkt av SIP.
Det framgår härav att antalet anmälningar från alla parter
vuxit ganska hastigt och att Arbetsförmedlingen i
betydande omfattning lyckats tillfredsställa dem som sökt dess
bistånd. Vid bedömande av siffrorna bör ihågkommas, att
endast en mindre del av de sökande har varit arbetslösa
— det har huvudsakligen varit nyutexaminerade ingenjörer
— medan flertalet har varit personer, som av en eller
annan anledning, när lägligt tillfälle erbjuder sig, önskat
platsbyte. Detta förhållande medför givetvis att åtskilliga
sökande kvarstå under rätt lång tid. Likaledes har det
naturligtvis, särskilt under senaste årens brist på
arbetskraft, ej varit möjligt att omedelbart fylla alla vakanser
genom Arbetsförmedlingen.
Sociala och humanistiska studier vid tekniska
högskolor. Uppfattningen, att den tekniska undervisningen
och den tekniska utvecklingen icke får inskränka sig till
att ensidigt syssla med tekniska ting, har under de
senaste åren börjat komma till uttryck på många sätt,
bl.a. därigenom att ingenjörerna rent utav ibland kallas
för fackidioter. Ämnet har redan under olika rubriker
upptagits till diskussion inom Svenska
Teknologföreningen, framför allt inom dess avdelning för teknisk
undervisning. Under hösten 1947 anordnades också en
föreläsningsserie över humanistiska och allmänmänskliga
ämnen för de studerande vid K. Tekniska Högskolan
(Tekn. T. 1948 h. 3). För den diskussion, som sålunda
kommit i gång i vårt land — och som bl.a. bör syfta till att
på lämpligt sätt komplettera och omforma de tekniska
studierna vid våra tekniska högskolor och läroverk så att
ingenjörerna bättre än hittills få klart för sig hur den
tekniska utvecklingen och det tekniska skeendet
sammanhänger med och påverkar den mänskliga samlevnaden med
alla dess politiska, sociala och etiska problem — är det av
stort intresse att konstatera, att samma fråga är högaktuell
även i andra länder.
Vid Minnesota Institute of Technology har exempelvis
framlagts en plan enligt vilken den nuvarande fyraåriga
kursen skulle utökas till en tid av fem år för att
därigenom bereda plats på schemat för de icke tekniska
ämnen, som man anser önskvärda för att morgondagens
ingenjör skall få den ökade medborgerliga ansvarskänsla
och den sociala skolning, som erfordras för att göra hans
arbete mer fruktbringande i samhällets tjänst. Planen, som
i viss utsträckning synes ha börjat tillämpas redan 1946,
omfattar tilläggsämnen inom tre huvudgrupper:
naturvetenskap med bl.a. botanik, zoologi, hälsolära och
psykologi, sociala ämnen med både politisk och ekonomisk
inriktning samt humanistiska ämnen, omfattande historia,
litteratur, filosofi, konst, musik, religion, uppfostran etc.
Planen förutsätter givetvis en ganska betydande grad av
valfrihet och hela programmet betraktas som ett
experiment. Ämnena fördelas på de olika läsåren i stort sett så
att första året som nyheter egentligen endast upptar
hälsolära samt övningar i att läsa och lyssna på rätt sätt samt
att i tal och skrift effektivt kunna utveckla och
vidarebefordra en idé, varefter allt mer plats beredes för de
nya ämnena fram t.o.m. fjärde läsåret. Femte året upptar
endast en avancerad kurs i tekniskt skriftställeri.
Den radikala omläggning av den tekniska undervisningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
