Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Faksimilöverföring, av D H - Ett katodstrålrör med minne, av D H - Oscillograf för störningsregistreringar, av BR - Radar tänder blixtlampor, av WS - Internationella Högspänningskonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 april 19AS
221
Fig. 1. Del av, t.v. färgfaksimilsändare och, t.h.
färgskriv-apparat.
10 cm kolumnbredd fordrar en bandbredd från 750—3 750
p/s, för samtidig sändning av fotografitoning fordras från
2 000—5 000 p/s. Om en kolumnbredd på 20 cm skall
användas fordras dubbla dessa bandbredder, alltså 1 500—
7 500 p/s resp. 4 000—10 000 p/s.
Försök har även bedrivits med färgfaksimil, och man
räknar med att det 1948 i handeln skall finnas en mottagare,
som kan ta emot både en- och flerfärgad överföring via
frekvensmodulerad sändning. Denna mottagare beräknas
kosta 100 $. För att man vid färgöverföring skall få
jämförbara bandbredder måste skrivapparaturernas
pappershastighet nedsättas till en fjärdedel. Den ovannämnda
100 $ apparaturen arbetar med en pappershastighet av
12 mm/min varvid bandbredden kan begränsas till 1 800 p/s.
Bilder överföras då med 40 linjer/cm.
Färgöverföringstekniken är ungefär följande: originalet
uppsättes på en roterande trumma enligt fig. 1 och belyses
av en ljuskälla. Mellan denna och trumman finns ett
roterande färgfilter, vilket är uppdelat i fyra 90° sektorer.
Varje sektor har sin karakteristiska filterfärg — röd, grön,
blå eller genomskinlig — och hela filtret roterar fyra
gånger långsammare än trumman. Varje linjeelement på
originalet belyses sålunda fyra gånger. Originalet
reflekterar ljusfärgen till en fotocell, vilken via elektroniska
förstärkare och omvandlare är sammankopplad med
sändarens frekvensmodulator.
Skrivapparaten på mottagarsidan har en motor som
bringas att rotera synkront med den på sändarsidan.
Denna motor driver å sin sida dels papperet, dels en
cirkulär skiva, på vilken uppsatts fyra mycket tunna
färgpenslar. Dessa matas med färg från med dem
sammankopplade färgbehållare. Varje pensel är relästyrd, så att den
vid lämpligt ögonblick pressas mot papperet och på detta
ritar den mot originalet svarande färglinjen. Det
genomskinliga filtret på sändarsidan motsvaras i mottagarens
skrivapparat av svart färg (Wireless World nov. 1947;
Electronics okt. 1947). D H
Ett katodstrålrör med minne, vilket dock ännu
befinner sig på experimentstadiet, har utvecklats i Amerika.
Det består av ett ganska stort vakuumrör, vars ena insida
besprutats med ett lämpligt fluorescensgivande
dielektri-kum. Inuti finns dessutom ett framför fluorescensskärmen
placerat metalliskt masknät och tre separata
elektrodsystem (se fig. 1), vilka är kapabla att alstra
elektron-strålar. Den elektronstråle, som alstras av ett av systemen,
används på vanligt sätt för framställning av en bild
på skärmen. Denna stråle kan dels avlänkas, dels
inten-sitetsmoduleras och dels hastighetsmoduleras. De delar av
skärmen, som bestrålas antingen förlorar eller
ackumulerar elektroner (på grund av sekundärelektronverkan) och
erhåller en potentialdifferens i förhållande till de ej
bestrålade delarna. Det andra elektrodsystemets uppgift är
att bespruta skärmen med elektroner, vilka för önskad tid
underhåller bilden. Dessa elektroner sprutas antingen som
ett diffust knippe över hela skärmen eller i form av en
skarp stråle, vilken hastigt sveper fram och tillbaka över
hela skärmen.
Det tredje elektrodsystemet alstrar en elektronstråle, vars
Fig. 1. Kopplingsschema för katodstrålrör med minne.
uppgift är att "läsa" skriften på skärmen. Denna stråle
har mycket hög intensitet och sveper fram och tillbaka
över hela skärmen, varvid alstras sekundärelektroner,
vilkas intensitet i varje punkt av skärmen beror på
punktens potential. Sekundärelektronerna uppsamlas av det
metalliska masknätet framför skärmen och ledes till en
med masknätet sammankopplad förstärkare, vilken i sin
tur styr styrgallret på ett separat katodstrålrör.
Elektronstrålen i detta avlänkas synkront med den läsande strålen
i minnesröret. På det sistnämnda katodstrålrörets skärm
uppstår sålunda en läsbar bild, vilken kan betraktas
oberoende av det förlopp, som en gång ritade det första
"synintrycket" på minnesrörets skärm.
Röret bör kunna vara användbart för utvärdering av
mät-förlopp, vilka upptagits på tider och platser, där ingen
direkt observation kunnat utföras och där förloppen varit
för snabba för vanliga skrivande anordningar (Electronics
sept. 1947). D H
Oscillograf för störningsregistreringar. En ny
amerikansk typ av slingoscillograf, med tolv mätorgan, kan
användas både i permanent montage för registrering av
störningar och som portabelt instrument vid provningar. Det
kan utföra 100 registreringar utan tillsyn. Full
registreringshastighet uppnås på 0 002 s. Sedan hela
störningsförloppet registrerats stoppar frammatningen och
instrumentet är färdigt för en ny upptagning. Apparaten kan
förses med startreläer för nollpunktsström, överström och
spänningssänkning (Electr. World 6 dec. 1947). BR
Radar tänder blixtlampor. Av amerikanska armén
utförda försök visar, att radar lätt tänder de vanliga
fotoblixtlamporna. Vid en demonstration utsattes 3 000 dylika
lampor för radarbombardemang under en minut och
endast 12 % av hela satsen blev otända. Detta har haft till
resultat att fabrikanterna har upphört att sända
blixtlampor med flyg. Några flygbolag har emellertid börjat
med att tillhandahålla pressfotografer bland sina
passagerare skärmade aluminiumlådor, där blixtlamporna kan
förvaras under färden (Business Week 6 dec. 1947). WS
Internationella Högspänningskonferensen, Conférence
Internationale des Grands Réseaux Electriques (Cigré)
håller sitt 12 :e allmänna möte i Paris den 24 juni—3 juli 1948.
Intresserade, som ej nåtts av meddelanden från Svenska
Centralkommittén för Internationella Ingenjörskongresser,
torde snarast sätta sig i förbindelse med kommittén,
Stockholm 26, eller dess generalsekreterare professor
Fredrik Dahlgren, tel. 23 65 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
