Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 3 april 1948 - Introduktion i högfrekvenskretsarnas teori, av E T Glas - Nomogrammer over komplekse hyperbolske funktioner, av K W Wagner - Lydisolation og Rumakustik, av Johan von Utfall - Electrical Fire Alarm Systems, av Sten Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 1948
223
Introduktion i högfrekvenskretsarnas teori, av f Ze-
tkræus. Ejnar Munksgaard, Köpenhamn 1947. 118 s., ill.
20 dkr.
I föreliggande arbete vill förf. ge en s.k.
imaginär-sym-bolisk framställning av de elementära
beräkningsmetoderna inom växelströmstekniken, företrädesvis
teletekniken. Företalet innehåller följande dunkla passus:
"Läsarens matematiska kunnande behöver, även om det är
mycket begränsat, icke utgöra något hinder för ett
framgångsrikt studium av ämnet." Man får nog säga, att hela
arbetet mindre siktar till insikt i högfrekvenskretsar än
till att bibringa ett matematiskt kunnande, som icke utgör
något hinder härför.
Framställningen är genomgående av gamla skolan. Intet
ont att säga därom! Äldre böcker är ej sällan både klarare
och mera välskrivna än moderna, all avancerad
illustrationskonst till trots. Man kan emellertid fråga sig, om
förf:s utpräglade sinne för "olika fall" inte förlett honom
till en knappologi, som verkar mera tröttande än
stimulerande — exempelvis parallellklyvningen av
behandlingen redan från början i periodiska, kritiska och aperiodiska
fall, allt i enlighet med bruket i äldre läroböcker
avhandlande differentialekvationer! Stor plats vikes för
elementära räkningar. Detta kan ha värde för den som vill träna
sig i räknemetoderna, i synnerhet om vederbörande vill
hålla sig till svenskspråkig litteratur.
En del egendomligheter i terminologien är påfallande.
Exempelvis kallas effekt för energi. Det vanliga systemet
differentialekvationer för en förlustfri ledning uppges
ibland benämnas "radioekvationerna", vilket icke hindrar,
att deras lösning, sedan förf. infört dämpningen,
benämnes "telegrafekvationerna". Utan vidare motivering
till-lämpas sedan dessa "telegrafekvationer" på antenner,
övergången från dipol till antenn förbigås senare.
Ursprungsbeteckningarna är ibland svårfattliga. Heaviside’s
expansionsformel ur "Electromagnetic Theory"
introduceras via Hund på ett föga njutbart sätt, till synes för
fullständighetens skull. Den konjugerade
Poynting-vek-torn har omskrivits. Den momentana Poynting-vektorn
påstås vara en icke lineär storhet, som ej går att beräkna
på imaginär väg(!).
Lika litet som brister saknar arbetet förtjänster, vilka
senare dock mindre faller inom det tekniska området.
E T Glas
Nomograminer over komplekse hyperbolske
funktioner, av Jörgen Rybner, Jul. Gjellerup, Köpenhamn
1947. 36 s., 40 diagram. 19,20 dkr.
I teorin för transmissionstekniken använder man som
bekant hyperboliska funktioner med komplext argument,
eftersom man härigenom erhåller särskilt enkla formler.
Att praktiskt räkna med dessa funktioner är emellertid
omständligt och tidsödande om man ej har särskilda
hjälpmedel till förfogande. Redan A E Kennelly gav för 40 år
sedan ut en atlas över de komplexa hyperboliska
funktionerna för att fylla detta behov. I ett koordinatsystem
av de komplexa storheterna a + ib resp. r\SL har inritats
kurvor, av vilka man kan avläsa den reella och imaginära
delen av de sökta komplexa funktionerna. I sådana kurvor
är den dubbla nätindelningen alltid förvirrande. Rutnätet
kan icke göras för fint och då är nästan alltid en rätt
besvärlig interpolation nödvändig, om man skall räkna
noggrant. Andra försök att tabellera de komplexa funktionerna
ha heller icke visat sig lyckliga.
Förf., som är professor i telegrafi och telefoni vid
Tekniska Högskolan i Köpenhamn, har i föreliggande bok
framställt de komplexa hyperbelfunktionerna genom
nomogram. Härmed uppnår man rent principiellt en stor
överskådlighet. För att uppnå en tillräcklig noggrannhet i
de olika talområdena vid det givna formatet A 4 beräknas
nomogrammen för ett bestämt talområde. Framställningen
av kurvorna har gjorts med den största omsorg.
Koordinaterna hos linjepunkterna har beräknats med en nog-
grannhet av 0,01 mm och har uppritats med hjälp av en
koordinatograf från det danska Geodetiska Institutet med
stor noggrannhet på pappersblad på aluminiumunderlag.
Ritningarna har överförts fotografiskt på glasplattor och
slutligen till litografiska aluminiumplattor. Härigenom
undveks all förvrängning genom mekanisk töjning av
ritningarna under reproduktionsprocessen. Kurvbladen är icke
bundna utan sammanhäftade med trådspiraler, så att varje
kurvblad erhålles fullt plant. Avläsning sker med en
medföljande cellluloidlinjal.
Röken innehåller 13 kurvblad över cosh och 16 kurvblad
över tgh. Dessutom innehåller verket nomogram för
omräkning av komplexa tal, från rätvinkliga till polära
koordinater, för beräkning av reflexionsdämpningar och
-vinklar samt av resonansfrekvenser och karakteristiker hos
svängningskretsar. Ävenledes medföljer en stor
formelsamling med tillhörande bruksanvisningar, omfattande
cirkulära och hyperboliska funktioner, fyrpoler, homogena
och pupiniserade ledningar och filter.
Texten är tvåspråkig, dansk och engelsk. Vid nytryckning
skulle det nog vara lämpligt att placera texten på
kurv-bladens baksida, så att man icke, var gång man bläddrar,
måste vrida hela boken 180°. Rökverket är ett
utomordentligt värdefullt hjälpmedel för den räknande ingenjören
och förf. kan räkna sig till förtjänst att han lagt ner ett
energiskt och i alla avseenden omsorgsfullt arbete på
bokens tillkomst. K W Wagner
Lydisolation og Rumakustik, av Per V RrüEL. CTH
Handl. 55. Gumperts, Göteborg 1946. 264 s„ 264 fig. 10 kr.
Akademiet for de tekniske Videnskaber i Danmark
disponerar över ett ljudtekniskt laboratorium, som utan
tvivel är ett av de främsta i Europa. Laboratoriets
grundare, framlidne professor P O Pedersen, har haft många
duktiga elever, som fört hans verk vidare, bl.a. denna
boks författare, under en följd av år ledare för arbetena
vid Chalmers Tekniska Högskolas Akustiklaboratorium.
Röken grundar sig på en serie föreläsningar, hållna på
CTH, och avsikten är att ge ingenjörer och arkitekter en
inblick i de akustiska lagarna. Röken fyller, som det heter,
"ett länge känt behov". Visserligen har det utgivits en
mängd akustisk litteratur på främmande språk men någon
akustisk vägledning har icke tidigare i samlad form
funnits att tillgå på skandinaviskt språk.
Det är av stor betydelse att kunskapen om akustiken
sprides i så vida kretsar som möjligt och absolut till alla
som projektera och konstruera byggnader. Den tiden är
nu förbi då akustiken betraktades som någon sorts
svartkonst, som inte kunde bemästras med beräkningar och
mätningar. När Operan i Paris byggdes hette det bl.a.
1874: att "inom akustiken synes allt vara utan ordning,
utan regel, utan sammanhang". Per Rrüels bok ger klart
besked om att akustiken numera lätt kan studeras av en
var. De kapitel, som finns att tillgå, har rubrikerna:
grundbegrepp, fysiologisk akustik, ljudfält, absorbenter,
ljud-isolation och ljuddämpning samt rumsakustik.
Liksom man vid byggnader projekterar för värme,
vatten, avlopp och elektrisk kraft bör det vara naturligt att
även ta med ljus och ljud i beräkningen. Regreppet
ljuskultur avser en för ögonen lämplig och rationellt ordnad
belysning, och vi bör i analogi härmed numera även
införa begreppet ljudkultur, som innebär att man tar hänsyn
till vår hörsel och sålunda minskar slitaget på vårt ofta
svårt prövade nervsystem. Det har varit en föga tacksam
uppgift att vara förespråkare för akustisk planering och är
det fortfarande, men det är glädjande att nu kunna
hänvisa till och rekommendera en bok i ämnet på nordiskt
språk. Johan von Utfall
Electrical Fire Alarm Systems, av G W Underdown.
Lomax, Erskine & Co., London 1946. 85 s„ 67 fig. 10 sh
6 d.
I denna bok beskrives de i England vanligen förekomman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
