Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 10 april 1948 - Cellulosaindustrins produktionsförhållanden, av Gösta Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 april 19A8
225
Cellulosaindustrins produktionsförhållanden
Disponent Gösta Hall, Korsnäs, Gävle
Våra valutatillgångar är praktiskt taget
förbrukade. Vår import från hårdvalutaländerna måste
skäras ned. Turistresorna till utlandet begränsas.
Exportvolymen måste ökas. Vad kan göras för
att höja vårt exportvärde? Vilka åtgärder är bäst
ägnade att återställa jämvikten i vårt lands
handelsutbyte med utlandet? Vem har inte sett de
rubrikerna i pressen nästan dagligen under den
senaste tiden. Vad har då egentligen inträffat?
Jo, ett litet land med god ekonomi och med de
bästa förutsättningar att få behålla en plats i solen
har levt över sina tillgångar och på en
förbluffande kort tid förflyttats från de valutastarka
nationernas trygga krets till de mindre lyckligt
lottade valutasvagas kategori. På ett par år har
Sverige blivit flera miljarder i utlandsvalutor
fattigare men samtidigt många erfarenheter rikare.
Nationen i sin helhet har plötsligt fått upp ögonen
för det enkla faktum, att lika väl som man i
längden endast kan exportera om man är villig att
också importera, lika ofrånkomligt är det att
exportera, och exportera tillräckligt mycket, om
man skall kunna klara sitt importbehov.
När jag nu skall söka analysera
cellulosaindustrins läge sett mot valutabristens bakgrund, vore
det nog alltför djärvt att våga tro på ett snabbt
övervinnande av förhandenvarande svårigheter.
Förhållandena ute i världen inger ingen större
optimism, med sin fortgående tendens till
strypning av det fria handelsutbytet och skärpning av
betalningssvårigheterna. De svenska
importrestriktionerna har tyvärr automatiskt resulterat
i en motsvarande hopkrympning av de
valutasvaga ländernas förmåga att prestera betalning
för svenska varor. Det finns alltså anledning att
vid en granskning av våra skogsindustriers och
enkannerligen cellulosaindustrins
exportmöjligheter söka bedöma situationen såväl på längre sikt
som för den allra närmaste tiden.
Låt oss då först se vad skogsprodukterna i
realiteten har betytt och betyder för vår
handelsbalans. Ett studium av den officiella statistiken
visar, att så länge svensk export över huvud taget
bedrivits har skogens alster i en eller annan form
alltid spelat en mycket viktig roll. Under
1900-talet har skogsprodukternas andel i totala
exportvärdet regelbundet uppgått till omkring 40 %.
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 18 mars 1948.
338(485) : 676.16
382.16(485) : 676.16
Under förra året nåddes ett rekord med över
50 % och ett sammanlagt värde av omkring
1 700 Mkr. Härav bidrog cellulosaindustrin med
lejonparten, eller 816 Mkr., under det att resten
fördelades på papper och papp med 433 Mkr.,
trävaror 336 Mkr., slipmassa 61 Mkr. och
wallboard 41 Mkr.
För 1948 har Konjunkturinstitutet gjort
följande överslagsberäkning av exportens värdemässiga
fördelning på olika branscher:
Mkr.
Skogsindustriprodukter ....................................................1923
Malmer ..................................................................................227
Järn och stål m.m..............................................................370
Maskiner och instrument m.m........................................420
Fartyg m.m..........................................................................170
övrig export ........................................................................390
Summa 3 500
Skogens betydelse för vår nationalekonomi blir
här som synes ännu större. Andelen i
totalexporten beräknas till nära 60 % och totalvärdet skulle
överstiga 1 900 Mkr. Prognosen ser ut att stå sig.
Den svenska skogsindustrins utveckling-
Finns då några förutsättningar för att ytterligare
kunna öka värdet, med omedelbar verkan eller
successivt? För att få ett svar på den frågan kan
det vara lämpligt att först något belysa
cellulosaindustrins hittillsvarande utveckling och struktur.
Utvecklingsschemat inom den svenska
skogsindustrin kan i få ord, och mycket grovt skisserat,
anges genom följande produktionsstadier: sågade
trävaror, slipmassa, oblekt kemisk trämassa, blekt
papperscellulosa, papper och silkescellulosa.
Härtill kommer som en senare fas wallboard, eller
träfiberplattor som den officiella beteckningen
lyder. För att ge en uppfattning om utvecklingen
på cellulosaområdet har några data beträffande
totalproduktion och export sammanställts i
följande tabell, där som utgångspunkt har valts det
sista ofredsåret före första världskriget, alltså
1913.
1913 1927 1937 1947
Totalproduktion ...... 100 182 324 254
Export ............... 100 184 330 233
Produktionen har som synes efter hand kraftigt
stegrats, och industrins expansion fortgick i stort
sett fram till år 1937, som blev ett verkligt
rekordår. Med stöd av en utpräglad högkonjunktur och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
