Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Hur kan industrins kraftbehov tillgodoses under de närmaste åren? av Gösta Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 3. Uppgivet ökat energibehov för de större
industrierna
1948/49 MkWh 1949/50 MkWh
Järnverk och verkstäder .............. 245 315
Cellulosaindustri ..................... 115 40
Elektrokemisk industri ............... 75 10
Övrigt ............................... 65 55
Summa 500 420
7,3 % och den allmänna distributionen med
10,8 % per år. Härav framgår alltså ännu
tydligare det förhållandet, att den allmänna
distributionen under kriget ökat relativt sett väsentligt
snabbare än industrin. Detta är i vissa avseenden
helt naturligt. Under krigsåren ha
nyelektrifie-ringar gjorts av rätt betydande
landsbygdsområden. Vidare får man också betänka, att ett stort
rationaliseringsbehov föreligger för hushållens
del, som aktualiserats genom bristen på
arbetskraft för detta område. Samma är förhållandet
för jordbrukets del inklusive jordbrukshushållen.
För jordbruket med binäringar har t.ex. ökningen
på senare tiden legat vid ca 20 % per år.
Hur stor ökning bör man då räkna med under
de närmaste åren? För att först ta den allmänna
distributionen, så kunde man kanske tänka sig,
att den minskning av bostadsproduktionen, som
är att förutse, i någon mån skulle reducera
ökningen. Så värst mycket lär dock detta icke
inverka. De elspisar, vattenvärmare o.d., som
fabriceras, komma säkerligen att i alla fall installeras
antingen i nya eller i befintliga kök. Större
osäkerhet vidlåder emellertid frågan huruvida denna
vinters ransonering kan beräknas medföra en
eftersläpande verkan även utan ransonering de
följande vintrarna. Något kommer säkerligen
detta att göra men det blir väl närmast en
fortsatt sparsamhet med belysningen. Denna utgör
dock endast en ganska ringa del av
förbrukningen. När det gäller elspisar, kylskåp,
vattenvärmare och för all del också elektrisk
rumsuppvärmning, torde man tämligen automatiskt
återgå till normala vanor, om inga begränsningar
påläggas. Under de två eller tre senaste åren har
ökningen varit drygt 250 MkWh/år, som också
ungefär motsvarar eller rent av ligger något över
den nyss angivna ökningsprocenten, tillämpad på
den under dessa år uppnådda förbrukningsnivån.
Mycket talar alltså för att man bör använda minst
detta värde för den sannolikaste utvecklingen
under de närmast följande åren.
För kommunikationerna reduceras i
fortsättningen den del av ökningen, som berott på
elektrifiering av nya bansträckor. Vid fortsatt höjning
av tåghastigheter, tågvikter och trafiktäthet får
man dock en fortsatt ökning av
energiförbrukningen. Utan att närmare gå in på problemet
kunna vi kanske anta en sammanlagd ökning
för spår- och järnvägarna med 50 MkWhjår.
En något så när riktig uppskattning av
industrins ökade energibehov är givetvis av det största
intresset. Härvid är det osäkrare att utgå från de
hittills gällande resultaten, eftersom ett flertal
särskilda faktorer av stor betydelse kunna komma
att spela in. Jag behöver endast nämna
arbetskrafts- och materialtillgången,
investeringspolitiken, exportkonjunkturerna osv. För att icke
behöva spekulera närmare över dessa frågor kan
man emellertid direkt se på de kraftbehov, som
deklarerats från industrins sida. CDL har nyligen
gjort en översiktlig inventering genom
förfrågningar till industrin via elblockcheferna. Man har
därvid vänt sig till de större energiförbrukarna.
Resultatet har blivit deklarerade, ökade behov av
500 MkWh under år 1948/1949 och ytterligare
420 MkWh under år 1949/1950 på grund av
pågående utvidgningar, för vilka som regel fullt
klara förutsättningar föreligga. Ökningarna
fördelar sig på de viktigare huvudgrupperna enligt
tabell 3. Utöver dessa speciella belastningsobjekt,
som kommit fram genom denna rundfråga till en
begränsad, låt vara dominerande krets, har man
att räkna med en viss kontinuerlig ökning hos
övriga industrier på grund av mindre
utvidgningar, rationaliseringar o.d. Om man emellertid
antar ökningen till 500 MkWhjår, så torde man
icke ha överdrivit de anspråk, som från
industrins sida komma att ställas på
kraftförsörjningen under de närmaste åren, givetvis med
reservation för ett verkligt konjunkturomslag till
det sämre.
Räknar man ihop dessa ökningssiffror blir
resultatet det som anges i tabell 4. Vid en jämförelse
med siffrorna för perioden 1939—1946 framgår,
att denna ökning för kommunikationerna och
den allmänna distributionen får anses vara
försiktigt uppskattad. Den i tabellen angivna
ökningen för industrin är visserligen större än
genomsnittet för sjuårsperioden 1939—1946 men
icke större än ökningen under vissa enskilda år
under denna period, t.ex. mellan 1941 och 1942.
En något mera analyserande
stickprovsundersökning pågår för att om möjligt ge ett tydligare
svar på denna viktiga fråga. De undersökningar,
som redan gjorts om möjligheterna att tillgodose
kraftbehoven, igångsattes innan den relaterade
rundfrågan gjordes. Man beslöt sig vid det
tillfället att räkna med en ökning med 800 MkWh/år
Tabell 4. Sannolik årlig ökning av kraftbehovet under de
närmaste ären (exkl. överföringsförluster)
MkWh Procent av
1948 års
sannolika
värden
Industrin ......................... 500 8
Spår- och järnvägar ............... 50 4
Allmän distribution ............... 250 8
Summa 800 7,5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
