Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Kraftmobilisering och vattenhushållning vid kraftverken i vattenbristtid, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 maj 1948
307
Kraftmobilisering och vattenhushållning
vid kraftverken i vattenbristtid
Driltdirektör Folke Petri, Stockholm
Kraftföretagen ha under den gångna
vattenbristperioden inte slagit sig till ro och väntat på
bättre tider. Positiva åtgärder ha genomförts för att
på bästa sätt kunna utnyttja alla kraftresurser,
vilket bidragit till att lindra svårigheterna för
konsumenterna.
Vattenhushållningen under belastningsåret 1947/48
Då belastningsåret ingick den 1 juli 1947, voro
magasinen fyllda till ca 65 och i stigande. I
slutet av juli nådde magasinen sitt högsta värde,
fig. 1. De innehöllo då 3 150 MkWh eller ca 75 %
av maximivärdet. Som jämförelse kan nämnas,
att fyllnadsgraden under åren 1943—1946 var
81, 96, 93 resp. 90 %. Jämförelsen kan vara
belysande även om magasinens maximala volym,
utbyggnadsgraden och belastningen under dessa
år förskjutits.
Genom den ihållande torkan under juli och
augusti 1947 blev det nödvändigt att redan i
mitten av juli börja en kraftig avtappning av
magasinen. I början av september avtappades dessa i
så snabb takt, att de, om ingen förändring
kommit till stånd, skulle varit tömda redan i januari
1948. I detta läge genomfördes de
konsumtions-begränsande åtgärder, vilka sedan bibehållits
under hela vintern. Genom att variera dem har
ma-gasinsavtappningen successivt reglerats till
lämpligt värde så att kontinuerlig avsänkning fram
till vårflodens början erhållits. Omedelbart före
årets vårflod beräknas magasinen komma att
innehålla 300—400 MkWh eller möjligen mera
med hänsyn till de senaste dagarnas gynnsamma
utveckling. Härav utgöres ungefär hälften av
sådant vatten, vilket av praktiska orsaker icke kan
tappas ur magasinen, och hälften av reserv för
extra sen vårflod. Det är vidare så, att alla
magasin icke äro tömda samtidigt, varför man alltid
i summakurvan får en viss rest. En kortvarig
nederbördsperiod vid månadsskiftet
oktober—november, koncentrerad till Indalsälvens
nederbördsområde, åstadkom en viss återhämtning
Genom dessa höstregn, vilka helt kunde
nyttiggöras, ökade magasinen under tre veckor med ca
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 17 mars 1948.
620.92 : 621.311.1(485)
100 MkWh i stället för att sänkas ungefär
dubbelt så mycket.
Av speciellt intresse är utvecklingen i Vänern
(fig. 2). Man inriktade sig från början på att
tappa ur sjön så gott som fullständigt. I
praktiken torde detta emellertid icke bli fallet, då den
kraftiga töperioden i slutet av januari och början
av februari 1948 gav ett oväntat tillskott, vilket
något höjde vattenståndet. Det anses riktigt, att
Fig. 1.
Utvecklingen i
landets vattenmagasin sedan
den 1 juli
1947.
Fig. 2.
Vänerns
vattenstånd
från den 1 juli
1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
