Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Svensk grosshandel, av N G Ehrnrooth - Konjunkturläget hösten 1947, av Torsten Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
TEKNISK TIDSKRIFT
när det gällt produktionskostnaderna, i stor utsträckning
varit hänvisad till det kända amerikanska arbetet "Does
distribution cost too much?" (New York 1939), som
visserligen i och för sig är förtjänstfullt, men det där
använda statistiska materialet sträcker sig i huvudsak icke
längre än till 1929. "Svensk grosshandel" kan på detta
område leverera ett betydligt färskare material, som
visserligen icke är lika omfattande som det
amerikanska, men likväl är ägnat att kasta ett klarare ljus på
vissa hittills ganska mörka sektorer av
distributionsarbetet.
Boken är uppdelad i två avdelningar. I den första
relateras den svenska grosshandelns struktur, uppgifter och
arbetssätt, mot bakgrunden av en kortfattad skildring av
den historiska utvecklingen. Några titelrubriker antyder
uppställningen: "Grosshandelns uppgifter och plats i
varudistributionen", "Från handelshus till modern
grosshandel", "Varor och branscher", "Företagsstorlek,
försäljningsområde och lokalisering", "Kostnader". I den andra
avdelningen presenteras ett omfattande material i form
av branschundersökningar, som till stor del utgör
underlaget för den föregående, mera principiella
framställningen. De undersökningar som här gjorts har till
övervägande del utförts särskilt för det föreliggande arbetet, även
om äldre material i tillämpliga delar kommit till
användning. För enskilda kapitel i boken har engagerats särskilda
författare. Bland dessa märkas professor Gerhard
Törnqvist, som författat kapitlet om grosshandelns uppgifter,
och direktör Einar Kördel, som i avslutningskapitlet givit
en innehållsrik bild av Sveriges Grossistförbund.
När det gäller ett så mångsidigt och litet bearbetat
område som grosshandeln är det givet att en
uttömmande behandling av ämnet är ett svåruppnåeligt mål.
I detta avseende har förf., icke annat än jag kan förstå,
uppfyllt alla rimliga fordringar. Det finns emellertid en
lucka, som måhända faller särskilt denna tidskrifts läsare
i ögonen, nämligen frånvaron av en framställning av de
mera tekniskt betonade uppgifterna inom handeln. Förf.
har särskilt reserverat sig emot anmärkningar på denna
punkt genom att framhålla, att den snabba utvecklingen
på detta område medför risk för att framställningen snart
kan bli föråldrad. Detta omdöme må äga sin riktighet men
det är likväl beklagligt att en uppsjö av intressanta och
särskilt för rationaliseringsarbetet viktiga problem därför
måste lämnas på sidan. Detta gäller särskilt
lagerplanering, varuhantering och transportarbete på vilka samtliga
icke minst krigsårens erfarenheter medfört många
intressanta nyheter. Dessa problem finns emellertid delvis
behandlade i annat sammanhang t.ex. i "Industrins
varu-distribution i praktisk belysning" (Stockholm 1946),
"Tekniska studier i lager och distributionsarbete"
(Stockholm 1946) och i "Kommersiell handbok I—II"
(Stockholm 1947).
För att sammanfatta: "Svensk grosshandel" ger en både
mångsidig och väl avvägd bild av grosshandeln och dess
skiftande problem och kommer att få stor praktisk
betydelse som handbok för alla dem som önska fördjupa
sig i hithörande frågor. N G Ehrnrooth
Konjunkturläget hösten 1947, Medd. A 15
Konjunkt.-Inst., Stockholm 1947. 216 s. 2,50 kr.
Under 1930-talet började man i England och USA
analysera den ekonomiska utvecklingen med hjälp av
material, som erhållits från en nationalbokföring, dvs. en
bok-föringsmässig uppställning av de ekonomiska
transaktionerna i samhället. Ur denna bokföring kunde en mängd
olika sammanställningar göras, beroende på vilken
samhällsekonomisk problemställning man ville belysa. När
det gällt analyser av konjunkturutvecklingen har intresset
framförallt inriktat sig på sammanställningar av
nationalprodukten, dvs. det totala värdet av det samhälleliga
produktionsresultatet, och nationalut gif t en, dvs. summan av
alla utgifter, som gjorts för att köpa upp produktions-
resultatet. Enligt definitionen skall dessa summor bli lika.
Att man ändå bemödat sig att göra båda beräkningarna
beror på att man genom att göra så får möjlighet att å
ena sidan se hur landets totala produktion är sammansatt
och å andra att se hur tillgängliga varor och tjänster
disponerats för olika ändamål; en viktig uppdelning
härvidlag är den som görs mellan konsumtion och
investering. Ju längre gående specifikation det statistiska
materialet tillåter, desto värdefullare bli naturligtvis dylika
sammanställningar.
Dessa nya metoder har gjort den ekonomiska analysen
säkrare och mera verklighetsbetonad än tidigare. För att
inse detta behöver man bara tänka på hur oerhört
vanskligt det skulle vara att bedöma ett enskilt företags
ekonomiska läge, om man ej hade tillgång till räkenskaper
ordnade i ett slutet kontosystem utan i stället vore
hänvisad enbart till spridda statistiska uppgifter från
företagets verksamhet. De nya metoderna har under och efter
krigsåren blivit tillämpade även utanför USA och
England. Kriget med dess stora ekonomiska problem drev
fram ett stort behov av exakta och snabba upplysningar
om ekonomiska förhållanden.
Konjunkturinstitutet har under senare år börjat lägga
upp sina undersökningar av den svenska ekonomiska
utvecklingen efter liknande mönster. Därvid har institutet
mött stora svårigheter. Medan man tidigare i stor
utsträckning kunde klara sig med material, som angav
förändringar och tendenser, har man nu fått stort behov av absoluta
siffror. Härvidlag är den svenska ekonomiska statistiken
mycket bristfällig. På vissa områden saknas statistisk
information helt. På de områden, där statistik finns, är
denna vanligen icke upplagd så att den kan tjäna det
ändamål det här är fråga om. Vidare är statistiken sent
färdig. Konjunkturanalys kräver färskt material.
Dessa omständigheter har gjort att Konjunkturinstitutet
blivit hänvisat att i stor utsträckning göra uppskattningar
på krångliga omvägar eller att ta till gissningar för att
täcka vissa områden. De siffror för nationalprodukt och
nationalutgift för 1946 och 1947, som nu lagts fram, har
därför försetts med många reservationer och måste
betraktas som mycket preliminära. Detta hindrar emellertid
icke att en hel del av intresse kan fås ut av dem. Sålunda
får man veta, att bruttonationalprodukten stigit från
12 400 Mkr. åren 1938—1939 till ca 23 500 Mkr. år 1947
eller med 90 %. Ställer man häremot att industrins
produktionsvolym sedan förkrigstiden stigit med något över
20 % och att jordbrukets produktionsvolym ligger något
under eller möjligen vid förkrigsnivån, framgår det att
bruttonationalproduktens uppgång till större delen berott
på prisstegring och endast till en mindre del på ökning
av produktionen.
Därmed är vi framme vid det centrala ekonomiska
problemet för närvarande, vilket är framställningens
huvudtema. Samhällsekonomin har blivit överansträngd sedan
1945. Våra reala resurser har icke varit tillräckliga för att
på en gång möjliggöra den eftersträvade
konsumtionsförbättringen och det investeringsprogram som staten,
kommuner och enskilda uppgjort. Däremot har köpkraft
skapats genom t.ex. lönehöjningar och utvidgad
kreditgiv-ning, som om det hade varit möjligt att förverkliga de
uppgjorda planerna. Ett köpkraftsöverskott har uppstått. På
grund härav har samhällsekonomin tappat balansen, vilket
visat sig i form av ökat tryck uppåt mot prisnivån, stort
importöverskott, överrörlighet hos arbetskraften, höga
företagsvinster m.fl. kända symptom.
Konjunkturinstitutet har gjort kalkyler, som visar att
köpkraftsöverskottet, om inga motverkande åtgärder
vidtagas, under 1948 kan väntas komma att uppgå till
omkring 3 000 Mkr. Därmed menas inte att detta belopp vid
någon tidpunkt skulle finnas i form av ett överskott av
likvida medel utan att nationalutgiften vid en
förhands-beräkning för 1948 ser ut att överstiga nationalprodukten
med nämnda belopp. Nationalutgiften har då beräknats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
