Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 19 juni 1948 - Fjärrvärmekraftfrågor i Sverige, av Folke Töcksberg - Diskussion, av H Tham, I E Hedenblad, F Petri, Malm, O Hammar, P G Blidberg, E Upmark, Kinander och Wennberg - Sveriges Industrilexikon, bd 1, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
TEKNISK TIDSKRIFT
rad dieselmotors på ca 4 000 kW kylvatten och rökgaser.
Liksom i de andra danska städerna kom emellertid denna
början att följas av ett så stort intresse hos
abonnenterna, att det senare inte varit någon tvekan om att
fortsätta fjärrvärmedistributionen, som så småningom liksom
i de övriga städerna till huvudsaklig del kommit att
baseras på mottrycksproduktion.
Principen för debitering av abonnenterna är intressant
såtillvida, att värmeverket för anslutning begär ersättning
med samma belopp som fastigheten sparar med att icke
behöva anlägga egen centralvärmeanläggning, och
värmeverket levererar sedan värmen till ett pris, som i varje
fall inte är dyrare utan snarare billigare än om
abonnenten själv framställde den med hjälp av sin
centralvärmeanläggning. Fjärrvärmekraftverket har visat sig vara
en mycket god affär för staden, och det viktigaste av allt
har varit, att stadens innevånare ha varit utomordentligt
nöjda med den bekvämlighet, som har kunnat serveras
(R Westergaard).
Diskussion
Direktör H THAM: Förhållandena i Malmö är i viss mån
likartade dem i Göteborg. På båda platserna har man äldre
ångkraftanläggningar, som behöver moderniseras och där
ombyggnaderna lämpligen skulle kunna kombineras med
erforderliga utbyggnader för fjärrvärmeproduktion. Den
planerade utbyggnaden vid Malmö Elverk avser en
maximaleffekt av ca 14 MW producerad elkraft, varvid
samtidigt ca 75 milj. kcal/h skulle kunna levereras till
fjärrvärmenätet.
Kraftverksdirektör I e hedenblad: De angivna
verkningsgradssiffrorna för fjärrvärmeverken synes vara
paradsiffror, som det blir svårt att uppnå under nomala
förhållanden. De oroliga tiderna kan onekligen föra med sig
både höga kolpriser eller brist på kol och svårigheter i
övrigt för en central värmeanläggning. Min erfarenhet
under de senare åren tyder också på tveksamhet hos de
större industriabonnenterna inför anläggandet av
mot-trycksanläggningar, just med hänsyn till dessa faktorer
och de väsentliga kostnadsstegringarna under senare år.
Driftdirektör F Petri: Genom central värmeleverans från
ett system av blockverk, som kan betjäna ett eller flera
kvarter, bör man kunna uppnå lika stor
verkningsgradsförbättring som genom de stora
fjärrvärmekraftanläggningarna. Riskerna bör även vara betydligt mindre vid
blockverken såväl ekonomiskt som militärt.
Professor Malm: Direktör Hedenblads misstanke om de
alltför goda verkningsgradssiffrorna är icke befogad; jag
försäkrar att man genomgående har räknat med värden,
som borde stå sig även i praktisk drift. Direktör Petris
förslag om blockcentraler kan kanske vara bra, men de
kräver större reserv och mer personal än den gemensamma
centralen. Automatiken kan inte heller beräknas bli
särskilt fullständig, och den bestämmer dock till stor del den
uppnåeliga verkningsgraden.
Professor O Hammar: En värmekraftanläggning för
maximalt 8 Mkcal/h är planerad för Chalmers Tekniska
Högskola. Den skall förses med ångpannor och turbiner av
olika typer för undervisningens skull.
Major P G Blidberg: Riskerna för en
fjärrvärmekraftanläggning vid krigshandlingar är i första hand förlusten
av värme i hela stadsdelar, men klimatet är, i varje fall
på västkusten, dock så milt att samhället borde kunna
tåla påfrestningarna. Riskerna vid ett avbrott i
vattenförsörjningen torde vara större.
Civilingenjör E Upmark: Fjärrvärmekraftverken innebär
rent nationalekonomiskt stora vinster. De som tänker
besluta om byggandet av fjärrvärmekraftverk får dock inte
glömma sitt ansvar inför kravet på tillräckliga
lagerutrymmen för fossila bränslen, och kanske framför allt
reservplats för att kunna ta emot och hantera den ved,
som kanske tyvärr kan behövas en gång till.
Byråchef Ktnander: De svårigheter, som följer med
en grupp blockcentraler enligt direktör Petris förslag, är
framför allt att komma till en överenskommelse om
framdragandet av rörledningarna och platsen för dessa. De blir
tyvärr överväldigande för värmecentralen och kommer
därmed att stjälpa förslaget.
Direktör Wennberg: Syftet med denna diskussion har
varit att få frågan objektivt belyst men inte att försöka
forcera fram en sak, som inte är mogen och som heller
aldrig skulle infria de förhoppningar och löften man
eventuellt kan ställa. Fjärrvärmekraftfrågan är emellertid värd
fortsatt diskussion och jag kan därför försäkra, att
Tekniska Samfundet skall återkomma och hålla kontakt med
dem, som kan ha intresse i denna sak.
Folke Töcksberg
Sveriges Industrilexikon, bd 1: Metall- och
träbearbetningsmaskiner, industriugnar, textilmaskiner etc., redigerat
av Stig Kuhlemann och Carl Skånberg. Sohlman & Co,
Stockholm 1948. 637 s„ ill. 58 kr.
Sveriges Industrilexikon, vars första band nu utkommit
och som planeras omfatta nio band, avser att ge en bild
av vad svensk industri kan åstadkomma. Materialet har
hänförts till olika huvudrubriker och inom dessa ordnats
i bokstavsordning. Maskinerna och apparaterna är klart
och koncist beskrivna på såväl svenska som engelska och
tyska, och rubrikerna anges dessutom på franska och
spanska.
I det nu utkomna bandet finns 23 huvudrubriker,
avseende förutom ovan angivna grupper även bl.a.
gjuteri-maskiner och svetsmaskiner. Ett komplement, som
huvudsakligen omfattar rubriker, vilka tillkommit efter
färdigställandet av den övriga texten, är även infört. Verket
innehåller även alfabetiska register på de fem nämnda språken
samt ett register över svenska tillverkare av de beskrivna
föremålen. Dessutom finns en kortare förteckning över
svenska fackuttryck inom ämnesområdet.
Man kunde av målsättningen för verket kanske förledas
tro, att endast i Sverige tillverkade föremål skulle vara
beskrivna, men såvitt jag har kunnat finna har även
andra maskiner och apparater medtagits, vilket gjort
framställningen mer fullständig. En viss ojämnhet i
behandlingen av olika ämnen har givetvis ej kunnat undvikas. Som
exempel kan anföras, att skifferdestillationsugnar beskrivs
ganska utförligt och illustreras med tre figurer i ganska
stor skala, under det att ugnar för träkolning, som synes
vara av större allmänt intresse här i landet, behandlas
mer kortfattat med endast en figur.
Enligt företalet har man i största möjliga omfattning
följt TNC:s anvisningar i fråga om nomenklaturen. Det
skulle dock ha varit av visst intresse att veta, i vilka fall
man har gjort avvikelser från TNC, då dennas
rekommendationer ju som regel bör betraktas som normgivande.
Arbetet är rikt illustrerat dels med bilder inbrutna i texten,
dels med planscher tryckta på bättre papper. Bildmaterialet
är i allmänhet gott, men vissa autotypier i texten lämnar
en del övrigt att önska.
Helhetsintrycket av det nu utkomna bandet är att det
uppenbarligen synnerligen omfattande arbete som nedlagts
såväl av redaktörerna som av de talrika medarbetarna
givit ett mycket gott resultat. Både inom industrin och inom
affärsvärlden bör man ha stor nytta av verket, och även
inom den tekniska undervisningen bör det komma till
flitig användning. Den nämnda samlingen svenska
fackuttryck kan man få stor användning av, och det kunde
kanske vara lämpligt att de samlingar, som väl skall
komma i de följande banden, senare sammanföres till en
gemensam förteckning. WIl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
