Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 26 juni 1948 - Vad menas med en stad? av H N Pallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 juni 1948
421
Vad menas med en stad?
Professor H N Pallin, Istanbul
301.188.5 : 711.4
Va<l saken gäller
Begreppet stad har under senare år tilldragit sig
stor uppmärksamhet bland naturforskare,
sociologer, tekniker, politiker och andra. Det har bland
annat kommit an på att klargöra, vad man
menar med en stad. Vad är det som sakligt skiljer
den egentliga landsbygden från denna på en gång
geografiska, sociala och tekniska
kollektivapparat, denna i vår tid så eftersträvade existensform
— staden? Vilka villkor böra ställas på en
sam-hällsanhopning, ett socialt substrat för att den
skall göra skäl för benämningen stad? När
börjar det röra på sig? För en tekniker kan svaret
på denna fråga i första ögonkastet synas rätt
likgiltigt. Men med hänsyn till det intresse saken
tilldrar sig bland universitetsgruppernas
vetenskapsmän och sociologerna av facket samt de
många detaljsniderier, som olika grenar av
stadsvetenskapen (politologien) underkastats på
senare tid, böra bidrag till belysning av frågan
lämnas även av representanter för den tekniska
stadsgeografien1 a. Därmed kan saken möjligen få
mera praktiskt intresse och uppmärksamheten
komma att riktas mot andra för stadsbyggandet
mera väsentliga problem, av vilka många
betydande till skada både för vetenskapen och
samhällslivet ännu föga eller ej alls behandlats.
Jag har närmast känt mig manad att taga till
orda i den angivna frågan med anledning av en
artikel av John Frödin", i vilken han diskuterar
frågan om vad som menas med en stad,
huvudsakligen med utgångspunkt från en av Helge
Nelson tidigare angiven definition’. Nelson
karakteriserar staden genom folkmängden (1 000—2 000
inv.), den yttre stadslika bilden, inbegripet
folktätheten, och den näringsgeografiska prägeln.
Häremot anför Frödin, att stadens
’uppträdan-de i det geografiska landskapet bestämmes av
dess storlek och täthet" samt framhåller, att
denna storlek och täthet icke kan uttryckas genom
folkmängds värden. Slutligen ingår Frödin på en
intressant granskning av de socialgeografiska
stadsbegrepp som en del andra, svenska och
utländska, författare angivit. De framlagda
synpunkterna äro huvudsakligen av statisk natur
och värda att iakttagas även av mera tekniskt
betonade vetenskapsmän. Men det är önskvärt,
att man också får veta, vad som menas med en
stad i dynamisk mening. Den tekniska
uppfattningen har sitt särskilda intresse, därför att den
bör kunna grundas på direkt inhämtad
erfarenhet om vad som äger rum vid byggnad,
underhåll, funktion och drift av städer. För att
empiriskt klargöra, vad ett studieföremål innebär, är
det bra att som yrkesman ha sysslat med dess
tillverkning, begagnande och funktion.
Funktionens betydelse har även understrukits av Frödin
och andra stadsteoretiker. När allt kommer
omkring böra alla kunna enas 0111 en och samma
definition av stadsbegreppet, sedan detta blivit
tillräckligt mångsidigt belyst.
Det utmärkande för staden
Att för en tekniker med få ord ånge, vad som ur
olika synpunkter menas med en stad, skulle väl
i och för sig icke vara svårt men för att
vetenskapligt motivera en definition, kunna långa
avhandlingar erfordras. Jag har 1941 sökt närmare
analysera stadsbegreppet och dess verkningar ur
dynamisk synpunkt, men längden på min
avhandling i saken har hittills hindrat dess
fullständiga offentliggörande111. I andra, redan
tryckta uppsatser, har jag emellertid flera gånger —
tidigast i mera utförlig form 1932 — berört
frågan om vad som menas med en stad och hur
denna verkarlc. Jag har påpekat, hurusom
stadsmänniskan (homo urbcinensis) så småningom
skiljer sig från sin på landet levande broder,
lantmannen (homo rusticiis), och förvandlas till en
nv mental typ, alltså icke av antropologisk art,
men så mycket mera framträdande med hänsyn
till sin psykologiska inställning, som har kraftiga
återverkningar på samhällsstrukturen och dess
därifrån utgående intellektuella krafter13’b. Det
är denna stadsbons mentalitet (hans kollektiva
själstillstånd och dess följder), som mer än
allting annat karakteriserar stadens liv, liksom
jordbrukarens uppfattning hittills (åtminstone före
bussen och radion) präglat landsbygden.
Huvudskillnaden mellan lånt- och stadsbon ligger däri,
att lantbons inställning är övervägande statisk,
medan stadsbons är övervägande dynamisk.
Frågan är nu, i vad mån denna omständighet spelar
in eller kan begagnas vid bestämmandet av vad
som menas med en stad. Uppgiften blir då
närmast att avgöra, vid vilket stadium i sin utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
