Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Processrättsliga synpunkter på handläggningen av patentansökningar, av Halvar Khennet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 augusti 19i8
437
Processrättsliga synpunkter
på handläggningen av patentansökningar
Byråchef Halvar Khennet, Stockholm
Det torde numera få anses erkänt, att
patentväsendet är en nödvändig eller i varje fall
synnerligen nyttig samhällsinstitution. Detta bekräftas
bl.a. av erfarenheten från länder, där man sökt
reda sig utan patentväsende. För att
patentväsendet skall fungera på avsett sätt torde det bl.a.
vara nödvändigt, att uppfinnaren kan betrakta
patentet såsom en honom eller hans
rättsinnehavare — vid uppfyllandet av vissa villkor —
tillkommande rättighet, en rättighet, som han måste
ha både rätt och möjlighet att själv bevaka. Men
patentväsendet har också en annan sida, som
inte får glömmas: Patentet kan i mångahanda
måtto skada andra, i och för sig legitima
intressen. Det är sålunda uppenbart, att ett felaktigt
meddelat patent i den mån det åberopas direkt
kränker andra medborgares rättigheter. Och även
om det inte skulle åberopas, så skapar det dock
alltid ovisshet om vad som är tillåtet, förminskar
därigenom rörelsefriheten och nedsätter den
industriella verksamhetens effektivitet. Att ett
felaktigt beviljat patent kan upphävas är nog gott
och väl, men även en vunnen process kan
medföra förluster, t.o.m. i form av
rättegångskostnader1. Ej ens riktigt meddelade patent kunna
anses vara uteslutande till nytta. Andra
uppfinnare kunna t.ex. förhindras att utnyttja egna
uppfinningar, t.o.m. om dessa skulle vara tillkomna
före den patenterade. Och under alla
omständigheter förhindrar ett patent den fria rörligheten
på det industriella fältet2.
På grund av det sagda kan i själva verket varje
patentärende jämföras med en civilprocess med
två parter: å ena sidan uppfinnaren eller hans
rättsinnehavare, å andra sidan allmänheten, den
senare ibland "materialiserad" i en invändare.
På det vanliga domstolsförfarandet ställer man
tre krav: säkerhet, snabbhet och billighet. Av
dessa tre krav måste säkerhetskravet anses vara
det förnämsta. Till säkerhetskravets
tillgodoseende tillämpar man inom processrätten sedan
gammalt vissa principer och regler, avsedda att
säkerställa såväl parternas möjlighet att få alla
relevanta fakta och synpunkter beaktade som även
domstolens opartiska ställning i förhållande till
parterna. Anser man att handläggningen av ett
347.771.038
patentärende inför patentmydigheten i själva
verket innebär ett avgörande av ett slags
civilrättslig process mellan två parter så inställer sig
frågan om och i vad mån de vanliga processrättsliga
principerna kunna tillämpas i samband med
patentbehandlingen.
Professor Nils Herlitz, vilken på K.M:ts uppdrag
utrett regleringen av förfarandet hos
förvaltningsmyndigheter i ärenden rörande enskild rätt,
yttrar i denna utredning33 bl.a.: "Liksom inom
processrätten måste även inom förvaltningsrätten
kravet på säkerhet sättas främst. Att förfarandet
är säkert innebär, att det i möjligaste mån leder
till riktiga resultat. Då man talar om säkerhet,
tänker man kanske oftast på att deri enskilde
skall komma till sin rätt och undgå vad han ej
är skyldig att göra, tåla eller
underlåta*Härefter yttrar han bl.a.: "Särskilt må dock
framhållas angelägenheten av att medborgarna
behandlas lika utan att godtyckliga och osakliga
synpunkter få spela in." Litet längre ned på
samma sida framhåller Herlitz, att
säkerhetskravet framträder med särskild styrka bl.a. när
det gäller avgöranden av stor ekonomisk
betydelse. På s. 185 påpekar han, att processrättsliga
regler varit av särskilt stor betydelse i fråga om
besvärsmål, en synpunkt, som ytterligare utvecklas
på s. 186: "Besvärsförfarandet erbjuder också sina
särskilda problem. De kunna måhända korteligen
karakteriseras så, att det på detta område är
särskilt angeläget att hålla fast vid den traditionella
anknytningen till processrätten och dymedelst
befästa garantierna för rättssäkerhet på
förvaltningsrättens område. I varje fall gäller detta om
viktigare slag av besvär, särskilt sådana som
föras hos förvaltningsdomstolar." Även professor
Halvar Sundberg har behandlat frågan om
sambandet mellan rättegången och
förvaltningsförfarandet. Han yttrar bl.a.4a:
"Förvaltningsförfarandet uppvisar [därför] många om rättegången
erinrande drag. Detta innebär naturligtvis icke
någon fullständig analogi mellan
förvaltnings-förfarandet och rättegången — om ock vissa
former av förfarandet komma överrättsprocessen
* Alla kursiveringar i citat äro mina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
