Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 1 augusti 1948 - Rättegång om intrång i patent, av Bengt Avellan-Hultman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
Nu kan det till exempel hända, att sökanden
haft ett vidare patentanspråk, som uppenbarligen
även i sig innefattat den av svaranden nyttjade
konstruktionen. Vid nyhetsgranskningen har
emellertid en nyhetshänvisning anförts, och för
att undanröja denna har sökanden själv inskränkt
sitt patentanspråk så, att frågan om intrång blivit
på nyss angivet sätt tvivelaktig. Det gäller då att
undersöka, hur patentanspråket skulle vara
formulerat under upprätthållande av den allmänna
uppfinningstanken, men möjligen under
strykande av någon onödig bestämning, för att
svarandens konstruktion uppenbarligen skulle falla in
under patentanspråket. Då måste man undersöka,
om ett patentanspråk med denna formulering
skulle vara hållbart. Sannolikheten talar för, att
i det angivna fallet patentanspråket icke är
hållbart, utan att den av patentverket anförda
nyhetshänvisningen kommer patentsk3-ddet så nära,
att detta icke längre anger en patenterbar, ny
uppfinning. Då är en sådan utvidgning icke
till-låtlig, och vi har fått fram ett klart indicium för
att svarandens konstruktion faller utom
patentskyddet (Svenskt Patenträttsligt Register, kort
V/6/13). Även uppgifter i beskrivningen och
ritningen kan ha betydelse för bestämmandet av
skyddsomfånget (SPR V/6/23, V/6/4).
Det är dock icke blott de förekommande
nyhets-hänvisningarna och de därav föranledda
ändringarna i patentanspråken, som har betydelse
i nu nämnda hänseende. Det kan t.ex. inträffa,
att svaranden vid sin granskning av
uppfinningens nyhet kommer på en av patentverket icke
iakttagen nyhetshänvisning, som spelar samma
roll; ger man patentanspråket en vidare
tolkning, så att svarandens konstruktion faller inom
skyddsomfånget, så faller ofrånkomligt även
samtidigt den kända konstruktionen inom
patentskyddet. Då får patentet icke ges denna
vidare innebörd. Denna rättsprincip uttalades först
av patentverket i ett utlåtande i mål, som dock,
trots principens uppenbara riktighet, icke får
anses prejudicerande, i det att målet icke gick upp till
Högsta Domstolen utan stannade i Hovrätten
(SPR V/6/15). Principen har senare fastställts.
Andra omständigheter kan också spela in. Antag
t.ex. att i patentskriften framhålles, att viss
bestämd detalj är oundgängligen nödvändig för
ernående av den avsedda verkan. Sedermera
finner någon att denna uppgift var oriktig. En detalj
av helt annat slag kan användes i dess ställe, och
verkan blir lika god eller kanske bättre.
Föreligger då patentintrång? I första ögonblicket
skulle man måhända vara beredd att besvara
denna fråga nekande, men så enkel är frågan i
själva verket icke. Har patenthavaren före
ansökningen haft tillgång till båda detaljerna inen
misslyckats i sina försök att få anordningen att
fungera med den av svaranden använda detaljen,
så talar mycket för att användandet av denna
detalj icke skall falla under patentskyddet. Men
är den av svaranden använda detaljen av en vid
tiden för patentansökningen icke känd art, och
det synes uppenbart, att om patenthavaren hade
känt till den, så skulle han omedelbart ha insett
dess användbarhet för ändamålet, då måste
patentet anses omfatta även svarandens produkt.
En av de mest avgörande punkterna vid
ekvivalensutläggning av patentskyddets omfång är
därför, om den med uppfinningen avsedda
tekniska effekten uppnås eller icke (SPR V/6/416/6).
År 1908 grundlades den rättsuppfattning i
hithörande frågor, som sedan dess alltjämt gällt.
I mål om intrång i patentet 7225 framhöll
svaranden att patentanspråket definierade den
skyddade uppfinningen såsom kombinationen
av sju definierade element. Varje sådant
element måste finnas i en patentet kränkande
produkt. Vid svarandens produkter vore emellertid
endast ett av dessa element för handen, under det
att övriga sex hade ersatts med annorlunda
beskaffade element. Käranden hävdade, att, då
ingen kunde erhålla skydd för en oväsentlig
förändring av förut kända alster, i konsekvens
därmed även det skydd, som enligt
patentförordningen § 22 tillerkändes patenthavare, måste vara
av sådan beskaffenhet, att det icke kunde
omintetgöras genom att en person vidtog
oväsentliga förändringar med det patenterade föremålet.
I sitt yttrande framhöll (SPR V/6/7)
Patentverket att olikheter visserligen förelåg mellan den
påtalade anordningen och vad som angetts i
patentanspråket i fem särskilda hänseenden, men i
vart och ett av dessa var olikheterna endast av
sådan art, att ekvivalens måste anses föreligga.
Svaranden fälldes för intrång i patentet. Efter
detta utslag har svensk rättspraxis varit
stabiliserad med hänsyn till frågan om
ekvivalensutläggning av patentskydd.
Sammanfattande kan man säga, att det
avgörande för frågan om intrång i patent alltid måste
vara, i ena riktningen, huruvida den i patentet
avsedda uppfinningstanken blivit nyttjad, samt, i
andra riktningen, huruvida genom inneslutande
under patentskyddet även av sådana alster, som
svaranden framställt, patentskyddet blir så vitt,
att patentet förlorar sin giltighet. Den förra
synpunkten verkar oftast expanderande på
patentskyddet, men expansionen stannar vid den gräns,
som anges genom den senare synpunkten.
Bevisning av intrång
Nu uppkommer frågan, hur man skall framföra
sin bevisning i frågan om intrång eller icke
intrång. Reglerna, enligt vilka man skall bedöma,
om intrång föreligger, har vi gått igenom, men
man kan icke alltid förutsätta, att domstolen av
egen kunskap i facket kan bedöma denna sak.
Emellertid skall domstolen enligt den nya
patentlagen vara kompletterad med tre tekniska leda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
