Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 14 augusti 1948 - Hantverk och kultur 1947, av W S - Arbetarskydd II: Skydd mot olycksfall, av O Fröman - Principles of Industrial Organization, av R L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45<i
TEKNISK TIDSKRIFT
Hantverk och kultur 1947, redigerad av Erie Juel,
Statens Hantverksinstitut, Stockholm 1947, 242 s. ill., 6: 50 kr.
Den femte i ordningen av Hantverksinstitutets årsböcker
bjuder på samma underhållande blandning av uppsatser
från olika ämnesområden som man är van att finna från
föregående år. I en uppsats "Hantverks- och
småindustricentrum" föreslår arkitekt Sven E Trägårdh, att speciella
centra för hantverks- och småindustriföretagare borde
uppföras inom särskilda områden i tätorternas centrala
eller perifera bebyggelse. "Rationalisering — ett livsvillkor
för småföretagen" heter en artikel av ingenjör H
Södergren, som framhåller, att en god lösning av
lokalproblemen är den primära förutsättningen för att småföretagen
skall kunna genomföra den rationalisering av driften, som
är ett villkor för konkurrenskraft och lönsamhet. Bland
mera tekniskt betonade artiklar kan nämnas "Plastic och
hantverket" av civilingenjör Bo Särnö, "Fryskonservering"
av civilingenjör B Jacobsson, en uppsats om moderna
celu-losalacker för ytbehandling av möbler av laborator T
Svensson samt en redogörelse för SHI:s kurser i
tegeltork-nings- och tegelbränningsteknik av laborator Ch. Enberg.
Inom området konst och konsthantverk redovisar
direktör S E Skawonius intryck och erfarenheter av brittiskt
hantverk. Fil. lic. E Cronlund tecknar konstnären Herman
Norrmans liv och verk, och fil lic. E Juel presenterar den
finske skulptören och keramikkonstnären Michaeli
Schil-kin, vars monumentala väggrelief "Hantverkets ära" pryder
SHI:s aula.
Den typografiska utstyrseln är som vanligt utmärkt VT S
Arbetarskydd II: Skydd mot olycksfall, av A Halén.
Hermods Korrespondensinstitut, Malmö 1948. G brev, ill.
Denna nya kurs utgör en komplettering till institutets
mera grundläggande kurs "Arbetarskydd I" av samme förf.
Denne får i "Arbetarskydd II" tillfälle att gå närmare in
på direkta skyddsanordningar och behandlar ingående den
praktiska tillämpningen av bestämmelserna i § 4 av
gällande lag om arbetarskydd, vilken anger vad som av
arbetsgivare särskilt skall iakttas till förekommande
av-olycksfall i arbete. Kursbreven är rikt illustrerade med
instruktiva och lättfattliga ritningar och fotografier, vilket
är av stor betydelse för en lärobok av detta slag.
Kursen hälsas ined tillfredsställelse som ett gott
tillskott till den svenska arbetarskyddslitteraturen och torde
kunna bli till stor nytta som hjälpmedel i kampen mot
olycksfall i arbete. O Fröman
Principles of Industrial Organization, 6:e uppl., av D S
Ktmbaül och D S Kimball J:r, McGraw-Hill, New York &
London 1947. 531 s., ill. 4: 50 $.
Denna bok utgavs första gången år 1913. Den har sedan
dess utkommit i ytterligare fem moderniserade upplagor.
Dess syftemål är att lämna de unga ingenjörerna en
orientering om de mest betydelsefulla verksamheterna inom ett
industriföretag och att förklara uppkomsten och
utvecklingen av de viktigaste grunddragen inom den industriella
organisationen. I den mån det varit möjligt behandlas
därvid endast allmänna principer.
I början ges en överblick av industrins utveckling fram
till våra dagar under rubrikerna industrialismens
bakgrund, den industriella revolutionen, uppfinningarnas
ekonomiska och sociala verkan samt industriföretagens
tillkomst. De framsteg människan gjort har företrädesvis skett
på tre vägar: genom arbetsbesparande maskiner,
tidsbesparande maskiner och maskiner i samfärdselns tjänst.
Den industriella revolutionen innebar övergång från
hantverk till maskinell tillverkning, vilket medförde stora
förändringar i det ekonomiska och sociala livet. Medan
arbetaren tidigare ägde de verktyg, han behövde för sin
yrkesutövning, kunde dessa sedan endast anskaffas av dem,
som hade tillräckligt kapital därför. Det blev heller icke
längre nödvändigt att använda skickliga yrkesarbetare.
Därigenom uppstod till en början degradering av de
skickliga men ökad standard hos de olärda arbetarna. Produk-
tiviteten steg och kostnaderna sjönk. Nya
tillverkningsprocesser, nya produkter och nya yrken uppkom. Nya
industrier uppstod och industrierna ökade i storlek.
Företagen och deras personal specialiserade sig. Produkterna
standardiserades. Arbetet uppdelades i operationer.
Vetenskapliga metoder infördes i fråga om organisationen och
ledningen av företagen.
Ett företag kan öka i storlek på tre olika sätt: genom att
företaget övergår till att tillverka större artikelstorlekar
eller genom att det anskaffar flera verktyg; genom att
företaget sammansluter sig med andra företag som
tillverka samma artikel; genom att ett företag tar till sig
företag, som ligger före eller efter i produktionskedjan från
råmaterialet till kunden. För- och nackdelarna med dessa
tre olika företagstyper samt företagsstorlekens ekonomiska
optimum behandlas. I och med att antalet arbetare ökar
så ökar även kostnaden för att hålla ihop organisationen.
Den därigenom uppstående ökningen i de fasta
kostnaderna kan överväga vinsten i sänkt produktionskostnad.
Det största problemet i dag inom stora industriföretag är
icke att anskaffa personal med tekniska kunskaper eller
konstruktiv förmåga utan fastmera personal med fantasi,
framsynthet och ledarförmåga, som kan styra den
invecklade verksamheten.
Ökningen av industriföretagens storlek medförde vissa
tendenser, som behandlas och kritiseras. Arbetarna
specialiserades på olika yrken och arbetsuppgifter,
maskinerna på vissa arbeten och företagen på olika tillverkningar,
betingade exempelvis av geografiska förutsättningar hos
olika länder. Specialisering medför lägre kostnader men
också större risk för att företagen lider förluster genom
tillkomsten av uppfinningar eller nya tillverkningsmetoder.
Det senare gäller även den enskilda specialarbetaren.
Specialiseringen har även medfört en uppdelning av
arbetsuppgifterna i intellektuella och manuella arbeten samt en
underuppdelning av var och en av dessa. Sålunda har
olika arbetsgrupper bildats för exempelvis finansfrågor,
tillverkning och försäljning, och inom dessa grupper
dessutom olika avdelningar. Detta har i sin tur skapat
specialister på olika områden och medfört, att arbetet bättre kan
anpassas till varje människas egenskaper, samt att billigare
arbetskraft kan utföra en hel del arbeten, som annars
skulle ha utförts av mera kvalificerad och därmed dyrare
arbetskraft. Men man måste varna för att driva
uppdelningen av arbetet längre än att de uppstående
omkostnaderna för maskiner och indirekt arbete uppväges av de
vinster, som göres i direkt arbetslön. Gränsen för
ekonomiskt optimum sammanhänger med produktionens
storlek och, till följd av lagen om avtagande produktivitet,
med den ursprungliga graden av specialisering. Andra
tendenser är standardiseringen av arbetsmetoderna,
arbetstiderna och artiklarna till vissa typer, storlekar etc. Med
standardisering följer för kunden lägre pris, snabbare
leverans och utbytbarhet hos detaljerna. Nackdelen är
framförallt en viss svårighet att ändra en fastställd standard,
särskilt vid massfabrikation.
Efter att ha behandlat arbetsordningar, olika
ägandeformer och planering av industrianläggningar rèdogöres
för organisationsprinciper, bl.a. de olika
organisationsformerna linje-, stabs- och funktionell organisation.
Organisationen måste anpassas till kvalifikationerna hos
personerna inom företaget. Detta måste i ännu högre grad
gälla inom ett litet land, där tillgången på personal är
begränsad. Därefter redogöres för olika hjälpmedel för att
systematiskt samordna och kontrollera verksamheten inom
olika avdelningar, såsom organisationschemor,
arbetsordningar, order, rapporter, redogörelser och kommittéer.
Den högsta ledningen kontrollerar och erhåller
information av verksamheten genom statistiska rapporter av
allehanda slag. Den varnas för att alltför mycket tilltro
jämförelsetal, som är statistiska medelvärden från andra
företag inom branschen i fråga. Bäst är standardvärden
erhållna genom analys av det egna företagets förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
