Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 21 augusti 1948 - Sektionsbygge av fartyg, av Bo O A Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 augusti 1948
513
Sektionsbygge av fartyg
Civilingeniör Bo 0 A Ek, Malmö
Som bekant förstås med sektionsbygge (eng.
’prefabrication") att fartyget bygges i delar,
vilka sedan sammanfogas på bädden. Vad som
möjliggör sektionsbygge är framför allt svetsning
samt möjligheten att skära plåt med syrgas. En
nödvändig förutsättning är organisationsförmåga,
utan vilken det är lönlöst att försöka sig på
sektionsbygge — åtminstone i större skala.
Vid nitning var det nödvändigt att förskjuta
nitväxlarna i intilliggande stråk för att undvika
den alltför stora försvagning av ett tvärsnitt,
som nithålen annars skulle medföra. Detta
byggnadssätt inbjöd ej till sektionsbygge, då alla
plåtstråk inte slutade på samma ställe och det var
omöjligt att anbringa balkar och stag på
överskjutande delar av plåten. Införandet av
svetsning i förening med amerikanarnas
traditions-fria sätt att lägga tvärväxlar i däck, skott och
bordläggning i linje med varandra, öppnade vägen
för sektionsbygget. Syrgasskärningen gör det
möjligt att vid monteringen på bädd slutgiltigt
tillbearbeta plåten genom att skära bort den
marginal, som måste påläggas för att säkra god
passning.
Fördelarna med sektionsbygge jämfört med att
montera alla delar för sig på bädden är
förkortning av byggnadstiden på bädden, och därmed
av totala tiden från kölens läggande till
leveransen samt kostnadsbesparing. Tidsvinsten är
givetvis av den största betydelsen i krigstid, eller eljest
då bäddkapaciteten är ansträngd, medan
prisminskningen tilldrar sig största intresset under
fredsmässiga förhållanden. Man skall givetvis
alltid hålla i minnet, att det ej är någon dygd att
sektionsbygga någon del av fartyget, om
kostnaden eller antalet arbetstimmar därigenom
ökas. Detta äger tillämpning på det kombinerade
resultatet av sektionsbygget i verkstaden och
monterandet på bädden. Om det är billigare och
effektivare att bygga direkt på bädd, skall
givetvis sektionsbygget förkastas för dessa delar av
fartyget eller för hela fartyget.
Sektionsbygge uppvisar emellertid följande
fördelar: Svetsning underlättas, då många sektioner
kan byggas i upp- och nedvänt läge med
förbättrad åtkomlighet; sektioner kan även under
Redogörelse baserad på egna iakttagelser vid amerikanska varv och
på föredrag av Joe McDonald i New England Section of the Society
of Naval Architects and Marine Engineers, mars 1947.
629.12.098
byggandets gång vändas och på så sätt möjliggöra
horisontal liggande svets för båda sidor av
arbetet. Svetsning med maskin i stället för
handsvetsning möjliggöres i större utsträckning. Arbete
under tak möjliggöres, vilket förbättrar
arbetsförhållandena; arbete på ställningar minskas i
motsvarande grad. Efter svetsning av sektioner
kan riktningen ske i verkstaden; detta är en
avgjord förbättring framför att göra detta arbete
på fartyget. Då många sektioner är mycket enkla
till sin form och sammansättas av rektangulära
plåtar, kan enklare arbetskraft användas.
Det finns emellertid många svårigheter i
sektionsbygget. Många av de mer invecklade delarna
av fartyget är ömtåliga ur tids- och
kostnadssynpunkt, såvida de inte mycket omsorgsfullt
planeras och övervakas. Noggrann passning
erfordras, så att de slutliga totala dimensionerna
hålles och den avsedda förbindningen mellan
byggnadsdelarna erhålles. I annat fall kommer
tids- och kostnadsbesparingen genom
sektionsbygget att gå förlorad vid passningsarbetet på
bädden. Smärre avvikelser måste man alltid
räkna med och gardera sig mot. Varje sektion
bygges teoretiskt till mallvindens mått, men
oundvikligen kommer den att avvika något
därifrån. Justeringsmöjligheter måste därför alltid
finnas. Detta ordnas genom att plåtarna ges
extra längd och bredd, så att de kan brännas
av-till passning, samt genom att ändarna av spant
och stag lämnas osvetsade på sektionen, så att
de kan lätt förmås att komma i linje med
angränsande motsvarande byggnadsdelar på
intill-liggande sektioner. Ändar av balkar, stag och
spant skall, där så är möjligt, kapas "i god tid",
där de gränsar mot plåt, och fästas till
intill-liggande förband med brickor eller klips, vilka
antingen helt passas på platsen eller är
anbringade förut, på så sätt att överlapp finnes för
justering (fig. 1).
Uppenbart är, att vissa delar av ett fartyg på
grund av sin enkla form är särskilt lämpliga för
Fig. 1. Hopfogning av
balkåndar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
