Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 11 september 1948 - Framsteg inom icke-järnmetallurgin, av A J Murphy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 september 1948
565
Gjutstycket innehöll alltid en förtjockning, i
vilken stelnandet gick långsammare än i någon
annan punkt, och som med andra ord utgjorde ett
värmecentrum av det slag som ofta förekommer i
invecklat gods som måste motstå högt hydrauliskt
tryck. Uppmätningen av specifik vikt, hållfasthet
och täthet mot tryck utfördes på provstycken,
uttagna i närheten av detta värmecentrum, och
dessa prov visade att gasfri brons resulterade i
gjutna föremål, vilka läckte, då de utsattes för
högt tryck och hade svaga hållfasthetsegenskaper,
under det att föremål med ett lämpligt mindre
gasinnehåll vid stelnandet var täta vid tryckprov
och visade höga hållfasthetsegenskaper. Dessa
små gasmängder påverkade ej märkbart storleken
av porositetsvolymen men förändrade på ett
märkbart sätt fördelningen av denna inom
gjutstycket. Vid föremål, gjutna av gasfria smältor,
koncentrerades porositeten omkring
värmecentrum, men med lämplig mängd löst gas i smältan
reducerades porvolymen inom detta område,
medan porvolymen i andra delar av föremålet
ökades i motsvarande grad. Genom dessa
undersökningar klarlades att ett mindre löst gasinnehåll i
den smälta metallen kunde öka tätheten mot
tryck. Vidare påvisades att gaser kunde
absorberas från sandformen, om bronsen var av lämplig
sammansättning, och att gas från denna källa
var mera effektiv, då det gällde att säkerställa
den homogena fördelningen av porerna i
bronsen än i den smälta metallen närvarande
gas.Kontroll av gasinnehållet är enklare i praktisk drift,
om gasen absorberas från sandformen, då kon-
Tabell 2. Hållfasthetsegenskaperna hos gjuten
aluminiumbrons och gjutet rostfritt stål
Nummer Kemisk Mekaniska egenskaper Viktsförlust
analys Brott. sträck- För- Hårdhet <90 min Prov>
gräns gräns längning Rockwell söt-
havs-% kp/mm2kp/mm2 % B vatten vatten
Klass 2, Aluminiumbrons
24 Cu 80 63,3 31,7 15 80,4 15,3 14,5
Gj22en fe) 668 35’2 15 87’4 17’2 16’4
Smidd Al 10 — — — _
123 Cu 92 ______
Gjuten Al 8 30,9 — 79 —24,0 47,8 47,5
Klass 16, Kromstål
111 C 0,07 120,9 61,2 13,5 104,0 20,7 22,9
Gjutet Si 0,38 ______
S 0,02 ______
P 0,02 —___ — _
Mn 0,34 — _ _ _
Cr 12,50 _ _ _ —
Ni 1,30 _ _ — —
Klass 17, Nickel—kromstål
minst minst minst
174 C 0,21 63,3 21,1 65 83,3
Si 0,50 _ _ _ —
Mn 0,50 _ — — _
Cr 16—20 — — — —
Ni 8—12 — — _ —
12 C 0,29 68,9 35,2 40 —
Gjutet
Fig. 8. Erosionsprov,
Disande synbar åverkan
på provskivan.
trollen kan regleras genom anpassning av bronsens
sammansättning och dess gjuttemperatur. En del
av provningsresultaten framgår av fig. 6 och 7.
Erosion
I åtminstone två laboratorier i England har de
erosionshindrande egenskaperna hos
icke-järn-legeringar studerats med magnetostriktiva
oscillatorer under utbildning av kavitation i havsvatten.
Oscillatorn utgöres av ett nickelrör, som med
hjälp av en avstämd högfrekvenskrets bibringas
longitudinella svängningar med en frekvens av
10 000 p/s och med en amplitud vid rörändan av
storleksordningen 0,05 mm. Ett provstycke av
metallen med ca 15 mm diameter och 5 mm
tjocklek fästes vid en fri ända av röret och placeras i
havsvatten eller annan vätska. Under den hastiga
vibrationen utbildas kavitation vid provskivans
undre sida. Efter en tidsrymd, varierande från
några få minuter upp till två eller tre timmar, kan
små håligheter eller gropar observeras på skivans
undre sida (fig. 8). Hastigheten med vilken
denna nötning fortskrider uppmätes dels genom
mätning av viktsförlusten (fig. 9), dels genom
oku-lär observation. Tabell 2 har sammanställts i en
amerikansk rapport av Kerr och avser att visa
skillnaden mellan gjuten aluminiumbrons och
gjutet rostfritt stål (att jämföra gjuten
aluminiumbrons med valsat eller smitt rostfritt stål är
högst oegentligt). Ur nötningssynpunkt under
kavitationsförhållanden är de gjutna materialen
tämligen jämförbara.
Laboratorieundersökningarna visade även, att
aluminium medförde en markerad höjning av
Viktförlust
mg
40
14,7 15,7
— — Fig. 9. Vikts- ro
— — förlust vid
38,9 — erosion i
havsvatten. 0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
