Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 25 september 1948 - Litteraturtjänstproblem, av Ejnar Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C) 16
TEKNISK TIDSKRIFT
på DK-3 i Teknisk Tidskrift under de senaste
åren för att få farhågorna bekräftade.
Samhällsvetenskaper, Rätt och Förvaltning finner man
mycket litet av, helt naturligt då dessa
ämnesområden ligga utanför Teknisk Tidskrifts
intresseområde. Däremot finner man en mängd rent
tekniska artiklar om t.ex. bensin,
transformatorer, flygplan m. m., vilka placerats under DK 3
med anledning av att det gällt t.ex. normer för
bensin, standardisering av transformatorer osv.
Saknumret återfinnes i regel etter ett
kolontec-ken, och om man, när det gäller utskrivandet av
referatkort e. d., registrerar uppsatsen på båda
numren blir uppsatsen räddad undan glömskan,
men den blir felplacerad om det gäller
inplacering av originaltexter. En felklassificerad artikel
är dömd att begravas på ett ställe, där aldrig
någon kommer att finna den. Man måste givetvis
kunna ställa det kravet på klassificeringen att
insorteringen skall kunna skötas belt mekaniskt
av okvalificerad arbetskraft. Det framhålles
nämligen stundom att man genom understrykning av
visst nummer kan ånge var man vill ha
uppsatsen insorterad.
I klassificeringen ha vi ett hjälpmedel, som rätt
utnyttjat kan komma att få mycket stor
betydelse och på många sätt verka befruktande icke blott
inom tekniken utan även inom samhället i övrigt,
varför det finnes skäl att ägna dessa problem ett
livligt intresse. Det räcker inte att detaljstudera
DK-systemet och lära sig dess nummer utantill.
Ett allmänt intresse för och studium av ämnet
kunskapssystematik är önskvärt. Detta är en
mycket försummad vetenskapsgren, som borde
skjutas i förgrunden, exempelvis genom upprättande
av en särskild professur i ämnet anknuten till den
filosofiska faknlteten vid någon högskola. (Vi ha
här i landet en förnämlig representant för denna
vetenskap, nämligen Allen Vannérus, vars
skrifter i ämnet t.ex. "Vetenskapssystematik",
Stockholm 1907, rekommenderas. De tekniska
problemen behandlas dock mycket knapphändigt.)
Central institution för litteraturtjänsten
Det är många frågor som äro viktiga och många
problem som äro olösta när det gäller
litteraturtjänsten. Vid de till olika skolor eller institutioner
knutna biblioteken arbetas det givetvis på
lösandet av olika speciella uppgifter. En god början till
central litteraturtjänst har gjorts av Tekniska
Litteratursällskapet. Full effektivitet torde dock icke
uppkomma med mindre än att det skapas en
permanent central litteraturtjänstinstitution med fast
anställd kvalificerad personal, som har förmåga
till överblick över alla fackområden. En dylik
institution skulle ha till uppgift att verka för
genomförande av de ovannämnda synpunkterna,
dvs. att
1) att påverka utgivare av tidskrifter och acta så
att de övergår tdl gemensamma och lämpliga for-
mat samt till en typografisk uppställning som
lämpar sig för urrivningssystemet,
2) uppgöra kataloger över facklitteraturen,
3) organisera ett centralt svenskt
facklitteratur-bibliotek som senare utbygges att även omfatta
utländsk litteratur, samt
4) övervaka eller ombesörja all klassificering.
Systematisk encyklopedi
Med hjälp av ett universellt
klassificeringssystem (tillsvidare det nu gällande DK-systemet)
för framtiden kanske ett mer fulländat och mer
logiskt uppbyggt system, har man ju möjlighet
att i stort sett kartlägga och systematiskt samla
hela det mänskliga vetandet, i varje fall det så
att säga officiella och allmänt vedertagna
vetandet, sådant det läres ut vid högskolor och andra
läroanstalter. Det ligger ju då nära till hands
att detta vetande samlas och utgives i ett
klassificerat verk, dvs. att en universell systematisk
fackmannaencyklopedi utges. Råmaterialet
finnes till stor del färdigt i läroböcker, kompendier,
korrespondenskurser, föreläsningsserier m. m.\
Avhandlingar, som äro för speciella för en större
läsekrets, kunna ingå som klassificerade bilagor
till encyklopedin.
För arbetsgången vid utarbetandet av en dylik
encyklopedi kunna olika vägar användas.
Lämpligast är måhända att icke ställa alltför stora
krav på första upplagan. Före sättningen kan
man tänka sig att göra stencilerade upplagor,
som granskas ur formell och saklig synpunkt på
olika håll. Man bör ej låsa sig helt vid
DK-systemet, utan göra justeringar om det visar sig
önskvärt. Det är viktigare att dispositionen blir den
bästa möjliga än att man håller sig strikt till ett
visst system. Även för DK-systemets del kan ett
dylikt arbete innebära en stor fördel, ty det bästa
beviset för att ett system är väl upplagt är att
det lämpar sig att skriva efter. Man kan således
tänka sig ett kontinuerligt fortskridande
samarbete mellan encyklopedimännen och DK-männen
i den internationella DK-centralen i Haag. I
Tekniska Litteratursällskapets studiegrupp för
deci-malklassifikation finnes f.n. ett forum för
diskussion av frågor rörande DK-systemet och
internationell kontakt.
Beträffande den form i vilken det ovannämnda
bokverket skulle framträda, kan man tänka sig
att det tryckes i form av häften omfattande
lämpliga enheter, vilka häften kunna tryckas i olika
stora upplagor, beroende på väntad åtgång och
säljas separata, samt även bindas ihop till band,
som tillsammans bilda hela verket (kanske några
* Inom många områden finnas personer, som hysa åsikter, som
avvika från de officiella experternas åsikter. Historien har visat att
vad som i dag är en irrlära ofta är morgondagens sanning. Man
bör därför ha möjlighet till att parallellt redovisa olika experters
åsikter. Härigenom tvingar nian även de officiella experterna alt
klart formulera sina ståndpunkter, varigenom dimbildning försvåras
och sanningen fortare tvingas fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
