Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 9 oktober 1948 - Framställning av gjutjärn med kulformig grafit, av POB - Framställning av göt genom direkt smältning i kokill, av POB - Pulvermetallurgi, av E R—s - Djupdragning av stål, av sah - Nya höglegerade material för automatisk påläggsvetsning, av C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70fi
TEKNISK TIDSKRIFT
ceriuin får betecknas som en av de största upptäckterna
inom gjutningens område och vidare resultat kommer att
avvaktas med största intresse (H Morrogh & W J
Williams i J. Iron a. Steel Inst. 1948 h. 3). PO B
Framställning av göt genom direkt smältning i kokill.
Enligt en ny amerikansk metod att framställa kvalitetsgöt
formas ett metallband till rör i ett rörvalsverk och matas
ned i en vattenkyld kokill. Röret och kokillen försättes
under spänning och kokillen kommer att tjänstgöra som
en elektrisk ugn med röret som elektrod, varvid elektroden
smälter ned. Genom en tub med mindre diameter placerad
i centrum av röret matas legeringsämnen och slaggmedel
ned i kokillen från en särskild behållare och smältes ned
tillsammans med röret. En smälta bildas i botten på
kokillen. Då denna är starkt vattenkyld sker stelning från
botten. Samtidigt flyttas smältområdet uppåt. Slaggmedlet
dëls skyddar metallen från luften, dels bildar det en tunn
hinna på kokillen och underlättar sedan uttagandet av
götet. Fördelarna med metoden är att snabb kylning av den
smälta metallen erhålles eftersom kokillen är vattenkyld;
en fortlöpande stelning äger rum, varvid segring i stor
skala undvikes; smält metall matas kontinuerligt på den
stelnande metallen, varigenom porositet genom
stelnings-krympning fullständigt elimineras.
Den nya metoden användes framför allt vid framställning
av speciallegeringar t.ex. till gasturbiner, varvid erhålles
ett material, som har betydligt större förlängning än
material, smitt ur göt framställda på traditionellt sätt.
Snabbstål av hög kvalitet kan erhållas; bl.a. uppstår inga
karbid-segringar i centrum, något som knappast kan undvikas vid
vanlig framställning över göt. Ett annat intressant
användningsområde är framställning av rostfritt 18-8 stål legerat
med små mängder bly, varigenom ett material erhålles,
som är lika lättbearbetbart som svavelhaltigt 18-8 stål
men är mera korrosionsbeständigt och bättre svetsbart än
detta. Den nya metoden synes ha stora möjligheter och
kommer troligen att få vidgat användningsområde (Mäter,
o. Methods jan. 1948). POB
Pulvermetallurgi. Framsteg inom den
pulvermetallurgiska vetenskapen har länge hindrats genom svårigheten
att erhålla reproducerbara resultat vid fabrikation i stor
skala. Detta är principiellt beroende på nuvarande
metoder och teknik, som inför talrika variabler, vilka ännu ej
är fullt klarlagda eller kontrollerbara. I samband med det
löpande programmet för standardisering av
provningsmetoder och tekniken på detta område företog US National
Bureau of Standards en ingående undersökning av de
omständigheter, som bidrog till utebliven reproducerbarhet
av siktanalyser på metallpulver. Dylika analyser av
partikelstorleksfördelningen är av största betydelse i
pulvermetallurgin. Undersökningarna vid byrån klarlade att
atmosfärens fuktighet har en markerad effekt på de
resultat som erhålles vid siktanalyser på metallpulver och
att kontroll av atmosfärförhållanden är nödvändiga vid
siktanalyser på metallpulver, om sträng kontroll på
partikelstorleken önskas, ökad fuktighet tenderar att öka
vikten hos de olika kornklasserna och minskar vikten i den
fraktion, som erhålles i undre skålen. Differenser på så
mycket som 10 % mellan vikten hos fraktioner, siktade
vid hög och låg fuktighet, har observerats. Vid
siktanalyser på järnsvamp, elektrolytjärn, elektrolytkoppar och
nickel, utförda med ändamål att erhålla förråd av siktade
fraktioner av dessa pulver för andra studier, befanns det,
att reproducerbara resultat endast kunde erhållas, om
särskilda variabler kontrollerades. Typiska differenser i
siktanalyser erhölls ofta, när prover av det pulver, som skulle
siktas, siktades vid olika tider med samma siktar. Dessutom
gav olika satser av certifikatsiktar med samma pulver
variationer av ansenlig storleksordning. Utom den
atmosfäriska fuktigheten var en bidragande faktor ett
ackumula-tivt provtagningsfel, som sammanhängde med begränsade
pulverförråd (Mechan. Engng mars 1948). E R—s
Djupdragning av stål. Det har ryktats om, att tyskarna
under kriget hade utvecklat en metod att djupdra stål, på
samma sätt som man tidigare har gjort med tenn, bly,
koppar, mässing och aluminium. Det har också sagts att
noggrannheten hos slutprodukten blev så stor, att
efter-bearbetning blev onödig. Det bekräftas nu, att försök
pågår i USA för att ytterligare utveckla metoden till
kommersiell användbarhet — i Tyskland användes den
huvudsakligen för tillverkning av patronhylsor, vilka måste göras
av järn på grund av kopparbristen.
För djupdragning användes mjukt stål med låg kolhalt,
och materialet formas genom nedpressning i en öppen
dyna. Det nya i processen är en metod att smörja stålet
så att det lätt flyter genom dynan och pressarbetet icke i
stor utsträckning åtgår till att övervinna friktionen, utan
kan utnyttjas för den plastiska deformationen- Detta
åstadkommes genom en variation av den välkända
bon-deriseringsprocessen, där järnets yta på kemisk väg
omformas till ett olösligt järnfosfat. Denna beläggning har
förmågan att kvarhålla smörjmedel, som bildar en hinna
mellan stålplåten och dynan. Som smörjmedel använde
tyskarna rapsolja, talg, feta tvålar och palmolja. Trycket
var 15 000 kp/cnr, men vid de amerikanska försöken har
det kunnat reduceras till 2 000 kp/cnr. Måttnoggrannheten
hos de tillverkade arbetsstyckena har visat sig kunna
hållas vid 0,02 mm och man hoppas därför kunna använda
metoden för tillverkning av kåpor av olika slag, rördelar,
och t.o.m. motorkolvar. sah
Nya höglegerade material för automatisk
påläggsvetsning. I USA har man på sistone infört en ny metod
för framställning av svetselektroder för automatisk
påläggsvetsning. Till skillnad från den tidigare använda
massiva relativt styva höglegerade svetstråden, som på grund
av sin sammansättning är svår att bearbeta, användas nu
mycket låglegerade rör eller av band lindade flexibla rör.
Legeringsämnena befinner sig i granulform i röret; tack
vare rörets flexibilitet kan elektroden förvaras upplindad
på en trumma. Dylika elektroder är huvudsakligen
avsedda för automatsvetsning med skyddad ljusbåge, t.ex.
enligt Unionmelt-metoden men kan även i vissa fall
användas i automater med öppen ljusbåge. Som exempel
anges nedan några elektrodtyper av detta slag:
Beläggningens analys
Cr 28, Ni 8, W 1,5, Mn 0,6,
Si 1,0, C 2,0
Cr 5, W 1,5, Mo 1,5, Mn
0,75, Si 1,0, C 0,3
Cr 3, Ni 1,50, Mo 0,50 V
0,30, Mn 1,25, Si 0,50, C
0,25
Cr 6, Mn 2, Si 1,2, Mo 0,1,
Zr 0,05, C 1,0
Cr 15, Mn 2, Si 1, Zr 0,25,
C 2,5
Cr 8, Mn 2,5, Si 1,0, Zr 0,05,
C 0,75
Volf ramkarbid 60, resten
Fe
Mn 14, Ni 4, C 0,70
Användes i automat med:
Skyddad ljusbåge;
bearbet-bar med hårdmetall; Rc
32—36
Skyddad ljusbåge; Rc
50—52
Skyddad ljusbåge;
bearbet-bar med hårdmetall; Rc
46—48
Skyddad ljusbåge; Rc 52—
54
Skyddad eller öppen
ljusbåge; Rc 54—56
Skyddad ljusbåge;
själv-härdande Rc 51—53
Öppen ljusbåge; högsta nöt
ningsbeständighet.
Hårdhet enligt Moh’s 9—10
Skyddad ljusbåge;
austeni-tiskt Hadfield-stål
Soin användningsområden kan nämnas: hårdbeläggning
på rullarna i bandtraktorer samt hårdbeläggning av
detaljer till krossningsmaskiner, borrstål och andra element
som i drift utsättas för hög förslitning, slag och rulltryck
(Mäter. & Methods mars 1948). C S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
