Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 16 oktober 1948 - Optimal ytjämnhet hos projektiler, av Mårten Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 oktober 1948
657
Optimal ytjämnhet hos projektiler
Civilingenjör Mårten Blomqvist, Stockholm
Vilken ytjämnhet som är erforderlig för
projektiler har tidigare varit ett omtvistat problem. I
allmänhet torde man ha ansett att projektiler ur
ballistisk synpunkt skulle ha finast möjliga ytor,
medan man ur ekonomisk tillverkningsteknisk
synpunkt ej vill lägga ned onödigt mycket
arbete på att få fram sådana ytor, utan vill nöja sig
med relativt grova och därmed ur
framställnings-synpunkt billigare ytor. För att söka klarlägga
denna omdiskuterade fråga uppdrog K.
Krigsmaterielverket år 1944 åt KTH:s institutioner för
mekanisk teknologi och ångteknik att genom
direkta försök med luftblåsning vid i praktiken
förekommande lufthastigheter söka bestämma
den ur luftmotståndssynpunkt och ekonomisk
tillverkningssynpunkt erforderliga ytjämnheten.
Vad som då först måste åstadkommas var en
tillräckligt känslig våganordning med vilken man var
i stånd att uppmäta de skillnader i luftmotstånd,
som projektiler med olika ytjämnhet kunde
antas förorsaka. Efter genomprovning av ett
flertal olika anordningar lyckades detta genom
samarbete mellan H Edenholm, G Huss och H
Hallendorff vid ovannämnda institutioner.
En första försöksserie med en 20 mm projektil
gav det resultat som framgår av fig. 1, varvid
projektiler med tre olika profildjup ca 0,65; 15
och 60 ju användes. Som synes av
luftmotståndskurvan inverkar en ökning av profildjupet
relativt mest vid låga profildjupsvärden från noll upp
till omkring 15 à 20 ju, då motståndet ökar
mindre med ökat profildjup. Redan härav ser man att
det är betydligt lättare att uppehålla ett konstant
luftmotstånd med projektiler, tillverkade t.ex.
531.556
med ytjämnhet liggande mellan 50 och 60 ju, än
med sådana liggande mellan 0 och 10 ju. Av
ökningen i luftmotstånd för projektiler med
profildjupet 60 jx i förhållande till den släta (0,65 ju)
ser man att den grövre projektilen har ca 8,5 %
större luftmotstånd än den fina. Härav framgår
även tydligt att för att ej erhålla för stor variation
i luftmotstånd måste man vid tillverkningen hålla
profildjupet inom ett visst relativt snävt intervall,
desto snävare ju finare ytan arbetats ned till.
Ur korrosionssynpunkt ytbehandlas
projektilerna genom lackering efter färdigbearbetningen.
Det är endast i det fall att projektilerna skulle
användas omedelbart efter tillverkningen, som
man skulle kunna frångå denna
skyddsbehandling, och detta kan knappast tänkas vara aktuellt
annat än under krigstid. Därför måste man även
undersöka, hur lackskiktet inverkar på
luftmotståndet och detta gjordes i den följande
undersökningen. Under denna kom man snart underfund
med att den svarvmatning med vilken de olika
profildjupen framställts i hög grad påverkade
luftmotståndets storlek på så sätt, att ju större
svarvmatningen s är för samma profildjup H,
desto mindre blir luftmotståndet; med andra
ord, luftmotståndet är beroende av förhållandet
H\s. Genom teoretiska beräkningar har G Huss
visat att luftmotståndet för ytjämnhet av likartad
form är beroende av förhållandet H/s, varför
motståndskurvorna under försökens fortsatta gång
upplades härefter. Detta kompletterar ju även
begreppet "kornstorlek", som tidigare använts t.ex.
inom flygtekniken vid undersökning av
skrovlighetens inflytande på luftmotståndet, särskilt vid
Fig. 1.
Luftmotståndsvariation i förhållande
till profildjupet vid
pro jektiler.
Fig. 2.
Luftmotstånds-variation i förhållande
till profildjupet vid
lackerade projektiler;
1. obehandlade ytor,
2. tunt lackerade ytor
(0,05 mm), 3. tjockt
lackerade ytor (0,25
mm), 4. tjockt
lackerade ytor, styrnings-
och tätnirigsringar
obehandlade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
