Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 30 oktober 1948 - Saab »Scandia» — det första helsvenska transportflygplanet, av Tord Lidmalm - »Flygsimulator», av sah - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
716
TEKNISK TIDSKRIFT
för bränsle och olja, besättningens löner,
försäkringar, översyns- och underhållskostnader
m.m. Beräknas summan av dessa kostnader per
flygkilometer och summan divideras med den
förda betalande lasten, erhålles kostnaden per
tonkilometer. Det inses, att en hög betalande
last verkar minskande på kostnaderna per
tonkilometer. Likaså minskar t.ex.
avskrivnings-kostnaderna per tonkilometer om flyghastigheten
blir högre, dvs. flera kilometer tillryggalägga
under flygplanets livstid. Då betalande lasten i
ett flygplan varierar med flygsträckan på grund
av skillnaden i bränslelast kommer
driftkostnaden per tonkilometer för ett visst flygplan att
variera med flygsträckan.
Fig. 5 visar ett diagram med tre dylika kurvor
gällande DC-3 samt "Scandia" med två olika
effekter. Som synes är DC-3 avsevärt mycket
dyrare i drift än "Scandia", vilket beror på den
senares högre hastighet och betydligt större
betalande last.
"Flygsimulator". För att underlätta och förbilliga
träningen av besättningar till Boeing Stratocruiser har
Curtiss-Wright konstruerat en "simulator", dvs. en fullständig
replik av Stratocruiserns förarrum, försedd med en
instrumentering, som kan återge ett fyrtiotal flyghändelser,
t.ex. fel i bränsleflödet, bränsletrycket, bränslemängden
eller oljetrycket, isbildning i förgasaren, tändstiftsfel i en
godtycklig motor, överbelastning av elnätet, landställsfel,
roderfel m.m. Även motorljudet vid olika varvtal återges
naturtroget, motorn hackar, och t.o.m. gummiringarnas
skrik vid landningen hörs. Känseln i alla manöverorgan
är den riktiga.
Den "simulerande" apparaturen är i stort sett en
elektronisk räknemaskin, där olika data, motsvarande de
aerodynamiska faktorerna — t.ex. lyftkraft, motstånd och
dragkraft — kan inställas mekaniskt med kammar, vilka även
står i förbindelse med manöverorganen i flygplanet. Dessa
impulser omräknas elektroniskt till motsvarande
instru-mentavläsningar i förarrummet. Även verkan av de vanliga
hjälpmedlen för radionavigering, såsom ILS, pejl och
hög-frekvenssignalering kan reproduceras i såväl normal drift
som vid fel.
Simulatorn kommer sedermera att användas icke bara för
inflygning av besättningar, utan även för den regelbundna
förarkontrollen och för riskfri experimentering. Den första
simulatorn kostar 200 000 $ och driftkostnaden är 50 $/h.
Motsvarande kostnad vid användning av ett fyrmotorigt
plan varierar mellan 600 och 1 000 $/h, varjämte ett
misstag kan betyda förlusten av planet, dvs. mer än 1 M$.
Simulatorn har, frånsett den ekonomiska sidan, fördelen
av att förkorta utbildningstiden och är naturligtvis
alldeles riskfri. Tillverkaren har uttalat, att simulatorn kan
utbilda fyra gånger så många besättningar till en tiondel
av kostnaden och en bråkdel av den tid, som ett verkligt
flygplan kräver (Aviation Week 24 maj 1948). sah
Problemhörnan
Problem 5/48 var följande: "I en stad med 10 000
invånare samtalar var och en av dessa med i genomsnitt
4 bekanta dagligen. Vid ett tillfälle börjar en person sprida
ett rykte, som delgives alla bekanta han samtalar med.
Dessa i sin ordning fortsätta att sprida nyheten på samma
sätt. Hur länge kan det beräknas dröja innan 90 % av
invånarna ha hört rvktet?"
Vi använda följande beteckningar:
N i= invånarantalet s 10 000,
n = antalet personer som vid tiden t hört ryktet,
f i== samtalsfrekvensen — 4 per dag och person.
Sannolikheten för att en person, som hört ryktet, skall
samtala med en "ovetande" är — matematiskt sett —
förhållandet mellan antalet ovetande och totala antalet
invånare, personen själv undantagen, dvs.
N -n
~N~— 1
Under tidsintervallet dt kommer varje "vetande" person
att öka de vetandes antal med
x , N — n
fdt-N=T
dvs. alla de n vetande bidrar med
N — n
N—l
Denna separabla differentialekvation har lösningen
N
n —–
f\’t
dn = n f dt
1 + (N— \)e
Men då N > 1 kan man skriva
N
N—l
dvs.
varav med f = 4, N
1 + N ■ e~ft
N — n
10 000 och n i= 0,9 N
t,= 2,84 dygn.
Denna utredning har gjorts av sign. R S. En annan
analysmetod presenteras av A Eurenius. Det förutsättes härvid
att samtalen äger rum på regelbundna tider dvs. vid 4
bestämda tidpunkter per dygn. Utsikten att en person (av n
vetande) skall vid samtalet råka en ovetande är
approximativt
N — n
N
Ryktet går sålunda vid denna tidpunkt vidare till °
–personer. Efter 1li dvgn har det spritt sig till
n(N — nH
N — n —
N
N
(V)’
personer.
_ N* — (N — n)2
N ~ \ N
Efter q spridningsperioder visar sig antalet vara
(N — n)s?
N2’/ 1
N —
1 och
och skall enl. förutsättningen utgöra 0,9 N. Med n
N<= 10 000 erhålles härav
q i= 14,5 fjärdedelsdygn = 3,6 dygn.
Skillnaden mellan de två resultaten torde vara hänförbar
till att vi i förra fallet ha att göra med kontinuerlig och
i senare fallet med intermittent spridning.
Problem 7/48. En tunn
rak stav med längden /
understödes av ett stift S
och trycker dessutom mot
en vertikal vägg enl. fig.
Vilken är den största
nivåskillnad, h, som kan
erhållas mellan ett sådant
stift och stavens nedre
ände? Friktionskrafter
försummas. A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
