Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1948 - Trokoidformade elektronstrålar och trokotronen, av Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
TEKNISK TIDSKRIFT
Fiij. 4.
Ström-spänningskarakteristik för
en elektrod i
närheten av en
trokoidstråle.
Fig. \. Trokoidstrdle i ett homogent elektriskt
fält. Om z har en låg potential, går strålen
mellan x och z; om z har en hög potential går
strålen mellan y och z; om z:s potential
approximativt är lika med strålens potential,
träffas den av strålen.
Fig. 6.
Spadkarakteristik. Strömmarna
lpi till första plattan,
Is* till fjärde spaden
och lpi till fjärde
plattan som funktion
av fjärde spadens
spänning V»4.
magnetfältet eller från ett överlagrat elektriskt
fält gör att denna cirkel kommer att störas och
i själva verket förvandlas till en trokoid, dvs.
den cirkulära rörelsen överlagras med en
trans-latorisk rörelse. Studiet av trokoidformade
partikelbanor har därigenom blivit av största
intresse inom den kosmiska fysiken.
Trokoidbanorna ha en egenskap, som är av
särskilt intresse. I ett homogent magnetfält
framkallar ett elektriskt fält, som är vinkelrätt
mot magnetfältet, en translatorisk rörelse, som
icke går i fältets riktning utan vinkelrätt mot
både det elektriska och magnetiska fältet. Detta
gäller exakt, om det elektriska fältet är
homogent. Om det är inhomogent, gäller satsen endast
approximativt, inen i de fall, som äro av intresse
i det följande, är approximationen ganska god.
Enligt en elementär sats är det elektriska fältet
vinkelrätt mot de elektriska ekvipotentialytorna
och i det plana fall, som vi här närmast skall
diskutera, alltså vinkelrätt till
ekvipotential-linjerna. Då den translatoriska rörelsen går
vinkelrätt mot det elektriska fältet, betyder detta,
att den följer en ekvipotentiallinje, vilken form
denna än har,
Trokotronens egenskaper
Dessa resultat, som härletts med tanke på
problem inom den kosmiska fysiken, ha visat sig
användbara för konstruktion av en ny typ av
elektronrör, som kallats trokotroner’.
Utformningen av dessa rör har i hög grad inspirerats
av civilingenjör Harald Romanus. Arbetet med
* Ordet är bildat i analogi med magnetron, klystron etc. av det
grekiska ordet tqo%ös, lijul (jfr trokoid, "hjulkurva").
utvecklingen av rören och av lämpliga kretsar
för dem har försiggått på institutionen för
elektronik vid K. Tekniska Högskolan. I detta arbete
ha deltagit civilingenjörerna J Björkman, G
Hambraeus, K G Hernqvist, L Lindberg, S
Lundqvist, B Strömberg, T Wallmark, S Warring och
E Åström. Jag skall här ge en sammanfattning
av resultaten av vårt gemensamma arbete.
Detaljerade redogörelser ha publicerats i KTH Handl.
1948 nr 22 av Alfvén, Malmfors, Wallmark,
Lindberg och Åström.
Antag att vi ha ett homogent magnetfält med
ett överlagrat elektriskt tält, som inte behöver
vara homogent. Det elektriska fältet alstras t.ex.
av två plattor A’ och Y (se fig. 3). Om en
glöd-katod eller elektronkanon införes, uppkommer
en trokoidstråle, som, enligt vad vi tidigare
sett, följer en ekvipotentiallinje. Låt oss anta,
att denna linje karakteriseras av spänningen
V = 50 V (räknat med glödkatoden som noll).
Om i strålens väg en elektrod befinner sig, som
har en spänning, soin är avsevärt lägre än 50 V,
låt oss säga 0 eller 20 V, går ekvipotentiallinjen
50 V mellan denna elektrod och en närliggande
elektrod med högre spänning. Ändras däremot
elektrodspänningen till t.ex. 100 V, går
trokoid-strålen på andra sidan. Är slutligen elektrodens
spänning i närheten av 50 V träffar
trokoidstrå-len elektroden i fråga. Härav följer, att varje
elektrod, som placeras i närheten av en
trokoidstråle, får den karakteristik, som framgår av
fig. 4. Om elektroden förenas med en hög
positiv spänning via en resistans av lämplig storlek,
kan strålen låsas i två olika lägen. Detta
framgår av att motståndslinjen V — V +— Ri skär
Fig. 7. Fotografi av trokoidstråle i trokotron, där något
gas insläppts för att göra strålen synlig; ovanför trokoiden
synes spadar och plattor och ovanför dessa
tillednings-trådarna.
Fig. 5. Linjär trokotron; c katod, r skena, a anod, s spade,
p platta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
