- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
726

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 6 november 1948 - Trokoidformade elektronstrålar och trokotronen, av Hannes Alfvén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

726

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 12. Trokotron med 5 mm spadcivstånd utan glaskolv,
upptill t.h. genomföringar genom rörfoten, t.v. skena,
perforerad för att man skall kunna se i vilket fack strålen
befinner sig; nedtill har skenan och katoden borttagits,
och man ser tio spadar och t.h. därom anoden.

Varje spade tjänstgör alltså som en självlåsande
omkopplare.

Att elektronbanorna i en trokotron verkligen
äro trokoidformade och kunna avböjas som nu
beskrivits, demonstreras av fotografier, tagna av
Wallmark. Fig. 7 visar ett rör, i vilket
elektronbanorna gjorts synliga genom att något litet gas
insläppts i röret. Vad som sker, när en spades
spänning successivt sänkes, framgår av fig. 8.
Man ser, hur strålen vid hög spadspänning går
fram ostörd för att när spänningen sänkes först
gå över till spaden och sedan växlas in i facket
och gå till plattan.

Trokotronen kan också byggas tvådimensionell,
som visas i fig. 9. Om både de långa vertikala
spadarna och de små horisontella spadraderna
ha hög spänning, följer strålen skenan. Vill man
växla den t.ex. till plattan 14, sänker man
spänningen på den vertikala spaden / och på den
horisontella spadraden 4, varvid strålen går som
figuren visar. En annan typ av trokotroner visas
i fig. 10. Genom spänningarna på tre serier av
elektroder kan strålen i detta "binära" rör styras
till vilken som helst av 8 plattor.

Vissa av trokotronens egenskaper kan
åskådliggöras genom att man ritar upp den som en
serie omkastare. 1 fig. 11 visas ekvivalenta sche-

man för en vanlig 1 O-facks trokotron enligt
fig. 5, en tvådimensionell trokotron enligt fig. 9
och en binär trokotron enligt fig. 10.

Utförande

I ett magnetfält är en elektronbanas
krökningsradie omvänt proportionell mot magnetfältets
styrka. Antag att vi minska en viss trokotrons
dimensioner till hälften. För att få oförändrade
elektriska förhållanden måste vi då även minska
elektronbanans dimensioner till hälften, vilket
kan ske genom att fördubbla magnetfältet. Man
kan både teoretiskt och experimentellt visa, att
om blott produkten av linjär dimension och
magnetfält är konstant, kan man godtyckligt
variera rörens storlek utan att deras elektriska
egenskaper (dvs. elektrodspänningar och
strömmar) förändras. Den första trokotronen hade ett
spadavstånd av nära 2 cm. Under flera år ha vi
haft 5 mm som standard, därför att det var
mekaniskt bekvämast att tillverka denna
storlek, fig. 12 och 13, men på sista tiden ha vi börjat
göra rör med spadavstånd ned till 1,5 mm, fig. 14.
Antalet fack är oftast 10. Normala data för ett
5 mm rör är:

spadavstånd (vinkelrätt mot magnetfältet) . . 5 mm
fackbredd (parallellt med magnetfältet) .... 12 mm

spänning på anod och spadar ........................+ 200 V

spänning på skenan ............................................■— 30 V

ström ......................................................................1 mA

magnetfält .............................. 300 gauss

Magnetfältet kan alltså bekvämt alstras med en
liten permanent magnet. Kraven på homogenitet
äro icke stora. Den maximala strömstyrkan
genom röret är ungefär proportionell mot
förhållandet mellan strålbanans bredd (i magnetfältets
riktning) och höjd. Vid de nya 1,5 mm rören
har detta förhållande ökats, vilket medfört att
strålens ström gått upp till 5 mA vid samma
spänning. Alternativt kan man köra rören med
1 mA vid så låg spänning som 50 V.

Trokotronens användning

Trokotronerna kunna utnyttjas på många olika
sätt. Sålunda kan den enkla trokotronen (enligt
fig. 5) användas för räkning av impulser. Flera
olika kopplingar äro möjliga, bl.a. den som

Fig. 13. Konstruktionen
enligt fig. 12 insmält i en
glaskolv och placerad i en
permanent magnet.

Fig. 14. Spadar, plattor
och anod till rör med 1,5
mm spadavstånd; under
elektrodsystemet skall
katod och skena placeras;
systemet är monterat
direkt på rörfoten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0738.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free