Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 13 november 1948 - Samarbete mellan kemisk forskning och tillämpning, av J Arvid Hedvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
733
Samarbete mellan
kemisk forskning och tillämpning
Professor / Arvid Hedvall, Göteborg
Arbetsgemenskap mellan forskare och tekniker
tillkom i stor utsträckning mycket sent i Sverige.
Så sent att vi ännu i många hänseenden befinna
oss i en övergångsperiod. Utvecklingskurvan har
nu några år stigit brant, dock utan att nå upp
till sådana effektivitetsvärden, som skulle
betyda att allt vore gott och väl.
Samarbetet mellan sådan forskning och
till-lämpning kom av naturliga skäl i Sverige till
stånd först på det metallurgiska området. Namn
som Sven Rinman lysa manande, och
Jernkontorets förmedlande eller inspirerande insatser
äro förebildliga. Mellan övriga delar av kemiskt
inriktad teknik och vetenskap slogos bryggorna
senare, både här hemma och i världen för övrigt.
Detta är ingen tillfällighet. Det dröjde å ena
sidan skäligen länge, innan samhället ställde
krav på en rikt skiftande kemisk produktion.
Man kanske kan säga att det var behovet av
textila blekmedel, som frambringade den första
storindustrin av detta slag i modernare stil,
nämligen fabrikationen av svavelsyra, alkali och
klor; framställningen av primitivt krut var ingen
invecklad process. Den kemiska vetenskapen, å
andra sidan, var i tidigare skeden knappast
ägnad att bibringa sådan intim
materialkännedom, som kunde bilda grundvalen för en
mång-fasetterad och högkvalificerad fabrikation.
Naturligtvis lagra sig inverkningarna av dessa
faktorer över varandra. Det är omöjligt att
avgöra, om ett intimare samarbete och ömsesidig
inspiration skulle nämnvärt ändrat utvecklingen.
Det hela är en trasslig funktionshärva, där
moderna teorier, nya upptäckter och ändrade
samhällsfaktorer av ekonomisk eller annan art spela
en fundamental roll. Samarbetet är självt en
tidsfunktion.
Glaset visar ett av de tidigaste resultaten av god
kontakt mellan teori och tillämpning;
framställningen av högvärdiga optiska linser hade helt
enkelt icke varit möjlig utan sådan samverkan, i
detta fallet mellan fysik, matematik och teknik.
Astronomins under lockade, och här kan man
nog tala 0111 en klart inspirationspåverkad
utveckling. Andra delar av glasproduktionen åter
001.83 : 001.891 : 54
höra till de industriprocesser, som senast
fram-tvungit eller tvingats att lägga en solid
vetenskaplig grund för sin tillverkning.
Modern materialkunskap innebär behärskande
av den funktion, som visar sammanhanget
mellan en kropps egenskaper å ena sidan och å den
andra dess kvalitativa och kvantitativa kemiska
sammansättning, dess framställningssätt och
struktur. För metallurgin blev metallografin
hjälpmedlet att fastlägga arten av sådant
beroende. De icke-metalliska ämnena fick sent
omsider sin motsvarighet i den än mer
omfattande mineralografin, som fenomenologiskt sett
också berikat och visat nya vägar för
metallografin. Båda dessa vetenskapsgrenar ha
självfallet utvecklats genom den kunskap om
materiens byggnad, som vunnits genom
röntgenkristallografiska metoder.
Inom den organiska kemin lågo frågorna något
annorlunda till. Dess specifika arbetssätt gav
kunskapen om inflytandet av radikalers art och
placering i molekylen på ett sätt, vartill den
oorganiska kemin först genom röntgenanalysen fick
ett slags motsvarighet. Därför kunde ett
teknisk-vetenskapligt samarbete tidigt komma till stånd
mellan den relativt unga organiska kemin och
dess tillämpning". Framför allt blev härigenom
den rationella framställningen av färgämnen och
läkemedel möjlig. Föregångsländer voro
Tyskland och Schweiz. Den storartade industriella
utvecklingen i det senare landet, som mer än
något annat saknar råvaror, är ett lysande
exempel på vad samarbete av här berört slag betyder,
då det ledes av sund ekonomisk blick och icke
av politiskt ideologisvammel.
Även på det oorganiska produktionsområdet
fick Tyskland ligga i täten vad vetenskapligt
samarbete beträffar. Här må endast nämnas
kombinationerna: Liebig, van’t Hoff —
gödningsämnen, Seger — keramiska produkter,
Haber — kväveindustri och Bodenstein —
svavelsyra. Frankrike kunde redan under förra
århundradet visa utmärkt resultat av god kontakt
mellan vetenskap och teknik, närmast på
silikat-eller oxidkemiskt betonade områden. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
