Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 20 november 1948 - Hydrodynamisk bilväxellåda, av EBr - Användning av avgasenergi för motorkylning, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 november 1948
769
Fig. 3. Mekanisk verkningsgrad m.m. som funktion av
utgående axelns varvtal för olika hydrauliska växellådor
eller kopplingar. A. Buick’s hydrauliska växellåda med
roterande statorhjul, B. hydraulisk växellåda med fast
stator, C. hydraulisk koppling.
därpump, som kan rotera fortare men icke långsammare
än primärpumphjulet. Primärpumphjulets axel drives frän
motoraxeln direkt utan mellanliggande koppling.
Turbin-hjulets axel är, som ovan nämnts, via en lamellkoppling
förbunden med den mekaniska växellådans ingående axel
och vidare med vagnens drivhjul. Mellan pump och
turbin finns två statorhjul med skövlar, vars uppgift är att
lämna för nedväxlingen erforderligt reaktionsmotstånd
vid oljans riktningsändring. Båda statorhjulen är över
fri-lijul förbundna med växellådehuset och kan endast rotera
i motoraxelns riktning. Den från pumphjulet i turbinen
inkommande oljan kastas av dennas skövlar mot
statorhjulen och från dessa tillbaka till pumphjulet,
understödjande dettas rotation. Vid ökad hastighet för
turbin-hjulet minskas den hastighet, med vilken oljeströmmen
kastas tillbaka på pumpen allt mer. Sekundärpumphjulet,
som förut roterat fortare än primärpumphjulet, saktar av
och medbringas till slut av det senares nav, därigenom
samlande och koncentrerande oljeströmmen på
turbin-hjulet. Till slut roterar pumphjul, turbin och statorhjul
som en enhet, varvid växellådan endast utgör en
hydraulisk koppling, alltså med utväxlingsförhållandet 1:1.
Förloppet framgår av fig. 2, visande växellådans
funktion från start till ordinär drift. Fig. 2 a visar, hur
oljeflödet av primärpumphjulet kastas in i turbinhjulet och där
ändrar riktning genom att slungas vidare mot första
statorhjulet. Fig. 2 b visar, hur statorhjulen på nytt ändrar
oljeströmmens riktning tillbaka mot pumphjulet och i
dettas rotationsriktning. Fig. 2 c visar, hur det därvid
ökade vridmomentet sätter turbinhjulet i gång, allt medan
statorhjulen alltjämt hållas stilla. Fig. 2 d visar, att då
turbinhjulet alltmer ökar sin hastighet första statorhjulet
till slut ryckes med i rotationen på sitt frihjul. Fig. 2 e
visar, att sedan även det andra statorhjulet börjar rotera
i samma riktning. Fig. 2 f visar hur samtliga skovelhjul,
de båda pumphjulen, turbinhjulet och de båda
statorhjulen, roterar som en enhet, varvid växellådan har en
hydraulisk kopplings uppgift dvs. utväxlingsförhållandet
1:1. Av diagrammet, fig. 3, framgår, att vid
utväxlings-förhållande på 1,5 och lägre växellådans verkningsgrad
understiger 0,80 och vid utväxlingsförhållandet 2:1 är
verkningsgraden så låg som under 0,25. Diagrammet visar
som jämförelse med Buick’s flerstegskonstruktion
verkningsgradens förändring vid olika varvtal dels för en
en-slegstyp (fast stator) och dels för en hydraulisk koppling.
Den mekaniska planetväxellådan erbjuder föga nytt av
intresse och överensstämmer principiellt med den här i
landet från t.ex. de lätta stridsvagnarna kända
Wilson-lådan. Som förut sagts drives den från turbinaxeln över
en månglamellkoppling och har en växel för framdriv-
ning — lågväxel — och en för backgång, båda med
utväxlingsförhållandet 1,82 : 1. Den mekaniska
verkningsgraden i en dylik växellåda vid icke nednötta bromsband
torde uppgå till 0,90—0,95. Med tanke på de ytterligare
mekaniska förluster, som uppkommer i kardanaxel och
bakaxel etc., inses, att den genom den hydrauliska växellådan
erhållna ökade körkomforten kostar en hel del i effekt.
Genom den hydrauliska växellådan bortfaller behovet av
kopplingsurtrampning vid växling. Manövrerna sker med
hjälp av gaspedal samt en vid ratten anbragt hävarm, en
väljare, med vilken växellådan i förväg inställes på
lämpligt sätt. Anordningen ser ut som en rattväxel, och man
kan inställa följande lägen: parkering (spärr för utgående
axeln), neutralt läge (för tomgång), ordinär drift, lågväxel
(den mekaniska lådan inkopplas) samt slutligen
backväxel (likaledes den mekaniska planetväxellådan).
Upp-växling kan ske vid valfri hastighet men nedväxling till
lågväxel (den mekaniska växeln) får icke ske vid högre
hastighet än ca 65 km/h med hänsyn till motorns
kraftiga bromsverkan vid höga hastigheter (charles A
chayine i SAE J. april 1948). EBr
Användning av avgasenergi för motorkylning. En
anordning för flygplansmotorer, avsedd i första hand. för
bättre kylning av motorn, har nyligen framkommit i USA.
Vid en 18-cylindrig maskin sammanföres utloppsrören tre
och tre i sex av rostfritt stål utförda stamrör, fig. 1, och
dessa i sin tur tre och tre i två rör, som båda inmynna i
var sin utloppstrumma, som på insidan av flygkroppens
tak går ut till stjärten, där de utmynnar i av
klaff-ventiler reglerade utströmningsdysor (diffusörer).
Trummorna har i förhållande till de båda utloppsrören stor
genomskärningsarea och då avgaserna från nio cylindrar
instötes i trumman, uppkommer ett vakuum, varigenom
friskluft insuges kring utloppsrören i trummans
inloppsmynning, blandas med avgaserna och utstötes vidare
genom diffusörerna. Vid minimiöppning av klaffventilerna
minskas pumpkapaciteten med 40 %. Detta läge användes,
då motorerna behöver uppvärmas. Anordningen är en
kombination av sugpump, tryckejektor, ljuddämpare och
varmluftspump. Den skulle möjligen även kunna komma
till användning vid automobiler med bakmonterade
motorer för kylningens förbättrande.
Blandningen av heta avgaser och luft vid en temperatur
av 150°C utnyttjas för att förhindra isbildning på
flygplansvingarna och via en värmeväxlare även för
uppvärmning av kabinen.
Anordningen uppges medföra en ökning av 900 kp per
motor för planets bärförmåga, jämfört med andra
anordningar för luftinsugning av konventionell typ, t.ex.
reglerbara luftdysor med samlarring i torpeden.
Utrymmesförhållandena förbättras ocli de inre anordningarnas
planläggning underlättas. Även ljuddämpningen påverkas
fördelaktigt (Automot. Aviation Ind. 15 apr. 1947). EBr
Fig. 1. Avgaserna från nio cylindrar blåses ut i en i
inblås-ninysändan öppen utloppstrumma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
