Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 4 december 1948 - De tekniska läroanstalterna på mellanstadiet och produktionen, av Tore Porsander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 december 19b8
793
De tekniska läroanstalterna
på mellanstadiet och produktionen
Civilingeniör Töre Porsander, Stockholm
Medan de tekniska högskolorna här i landet
endast är två till antalet uppgår de övriga
tekniska läroanstalterna till ett mycket stort antal
av varierande slag. Dessa läroanstalter kan i stort
uppdelas i högre tekniska läroverk för utbildning
av läroverksingenjörer, tekniska institut för
utbildning av institutingenjörer och tekniker,
tekniska aftonskolor och praktiska skolor av olika
slag för utbildning av tekniker och slutligen
lärlings- och yrkesskolor, verkstadsskolor ra.m. för
utbildning av yrkesarbetare.
Hur skiftande dessa läroanstalter än är, har de
var och en på sitt sätt stor betydelse för
industrin och därmed för produktionen. Här skall ges
en översikt över dessa tekniska läroanstalter
jämte några synpunkter på hur produktionen
kan förbättras genom deras utbyggnad.
De tekniska läroanstalterna på mellanstadiet
De viktigaste tekniska läroanstalter, från vilka
industrin rekryterar sina ingenjörer och
tekniker, är dels statliga eller statligt understödda
skolor, dels privata skolor och institut.
Den statligt dirigerade utbildningen av
ingenjörer sker huvudsakligen i de högre tekniska
läroverken, som på det tekniska området bildar
en motsvarighet till de högre allmänna
läroverken på det rent allmänbildande området. Namnet
högre tekniskt läroverk utgör ett
sammanfattande namn för två slag av ingenjörsutbildning,
nämligen dels tekniska gymnasier för utbildning
av gymnasieingenjörer, dels tekniska fackskolor
för utbildning av fackskoleingenjörer. Titeln
läroverksingenjör, som man ibland hör, utgör
således en sammanfattande titel för både
gym-nasie- och fackskoleingenjörer. Högre tekniska
läroverk, med både gymnasium och fackskola,
finns i Stockholm, Malmö och Örebro.
Tekniska gymnasier
Tekniska gymnasier finns nu i 12 städer,
nämligen Stockholm, Norrköping, Karlskrona,
Malmö, Hälsingborg, Göteborg, Borås, Örebro,
Gävle, Härnösand, Skellefteå och Luleå. Av dessa
Föredrag i avd. Teknisk Undervisning den 18 mars 1948.
373.62
331.86
är gymnasierna i Karlskrona, Hälsingborg och
Gävle nyinrättade och kan leverera ingenjörer
först år 1950.
Hur de olika facklinjerna fördelar sig på de
olika gymnasierna framgår av tabell 1, som även
anger antalet utexaminerade gymnasieingenjörer
i resp. fack under åren 1948—1950. Medräknas
även den allmänt tekniska linjen i Malmö finns
sammanlagt tolv facklinjer, av vilka
gymnasierna har olika många. Främst kommer därvid
Norrköping med sex facklinjer medan de
nyinrättade gymnasierna i Karlskrona och Gävle
tills vidare nöjer sig med ett enda fack.
Från de tekniska gymnasierna utexaminerades
1948 sammanlagt 609 gymnasieingenjörer, 1949
utexamineras 695 och år 1950 inte mindre än
973. Från dessa skolor har således industrin att
vänta avsevärt större hjälp än för närvarande.
Tekniska fackskolor
Den andra gruppen av skolor för statlig
utbildning av ingenjörer, de tekniska fackskolorna,
återfinnes i städerna Stockholm, Eskilstuna,
Malmö, Örebro och Västerås. Dessa fackskolor
kan vara dels dagskolor med tvåårig utbildning,
dels aftonskolor med fyraårig utbildning och
dels slutligen en blandning av båda slagen, där
eleverna först under två år går i aftonskola och
sedan ett år i dagskola.
Fördelningen av facklinjer och elever vid de
tekniska fackskolorna framgår av tabell 2. Dessa
skolor har för närvarande endast fem facklinjer.
De streckade pilarna i tabellen för Stockholm
anger de möjligheter eleven har att flytta över
från dagfackskola till aftonfackskola eller
tvärtom, varvid aftonfackskolan behöver två år att
läsa exakt samma kurs som dagfackskolan klarar
på ett år. De kursiverade stadsnamnen i
tabellerna 1 och 2 anger, att i dessa städer finns både
tekniska gymnasier och tekniska fackskolor, dvs.
högre tekniska läroverk.
Övriga stadsunderstödda tekniska skolor
Bergsskolan i Filipstad har grundläggande
tvåårig utbildning i järn- och gruvhantering på
linjerna metallurgi, bergskemi och gruvteknik. Gra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
