Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 11 december 1948 - Framställning av flytande bränslen från syntesgas, av Tore Timell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5.
Petroleumtillgång
och
förhållande mellan
reserver och
efterfrågan i
USA 1930—
1948.
amerikanska Hydrocol-förfarandet, innebar att
syntesgasen fördelades i högkokande olja, där
katalysatorn hölls dispergerad. Det kan för övrigt
synas egendomligt, att man icke tog steget fullt ut
och använde sig av en i syntesgasen fluidiserad
katalysator, då man ju sedan länge med stor
framgång tillämpat fluidiseringsprincipen vid
Winkler-generatorn.
Sammanfattningsvis kan man om Fischer—
Tropsch-processen sådan den tillämpades av
tyskarna konstatera, att den under normala
förhållanden möjligen kunnat utnyttjas för
framställning av kemiska råprodukter, men att den aldrig
skulle ha kunnat hävda sig som en metod att
erhålla syntetiska bränslen. Orsakerna härtill var
flera: framställningen av syntesgasen ställde sig
oproportionerligt dyr: koboltkatalysatorn var
dels alltför dyr, dels alltför temperaturkänslig;
de ugnsenheter man arbetade med var alltför
små. I varje dylik kunde endast ungefär 2 t
primärprodukter framställas per dag, vilket
knappast ens motsvarar en försöksanläggning i
halvstor skala. Den yta fabrikerna kom att uppta
var ofantlig; trots de stora kylytorna kunde man
endast hålla en volymhastighet av 60 vol./vol.
katalysator och timme, dels på grund av
svårigheterna att avleda reaktionsvärmet, dels på
grund av katalysatorns bristande aktivitet;
den erhållna bensinen hade ett alltför lågt
oktantal.
Den mindre lyckade tekniska utformning
processen fått i det autarkiska Tyskland hindrar
emellertid givetvis icke, att den principiellt är
sund och innebär det bästa hittills framkomna
förfarandet för framställning av syntetiska
bränslen. Det är med insikt härom som man i
USA har tagit upp metoden till förnyad prövning.
Utvecklingen i USA efter kriget
Intresset i USA för syntetiska bränslen har
varit ofantligt sedan åren efter krigsslutet. I
stället för att sjunka har förbrukningen av flytande
bränslen efter kriget fortsatt att stiga ytterligare
Den är nu fyra gånger så stor som för tjugufem
år sedan och väntas stiga ytterligare 30 % intill
1970. För närvarande uppgår den till den
häpnadsväckande summan av 800 000 t/dag.
Samtidigt har upptäckten av nya oljefält begynt
stagnera relativt sett och importen måst ökas.
Utvecklingen framgår av fig. 5. I själva verket
synes reserverna endast komma att räcka i
12—15 år ytterligare. Å andra sidan besitter
landet ofanliga bränsletillgångar i form av naturgas
och kol, nämligen 5 000 milj. m3 och 3 000 Mt
respektive. Det är dessa man ämnar lita till för
den framtida försörjningen av flytande bränslen
icke minst i krigstid, då tillförseln från Mellersta
Östern och Sydamerika kan tänkas bli avskuren.
På lång sikt är naturligtvis endast
koltillgångarna att räkna med, men det största intresset
knytes dock för närvarande till användandet av
naturgasen som råvara. Det synes, soin om man
från denna skulle kunna framställa en bensin,
som kunde konkurrera med den ur petroleum
erhållna (tabell 5). De framsteg, som
möjliggjort detta, är i huvudsak följande: tillgång till
stora kvantiteter billig syrgas tack vare
förbättringar av Linde—Fränkl-förfarandet19; en ny
metod att framställa billigare syntesgas från
naturgas genom förbränning med syrgas under
tryck; användande av en billig, fluidiserad
järnkatalysator, vilken möjliggör stor
volymhastighet och god värmekontroll; möjlighet att
framställa en bensin med högt oktantal.
De stora kvantiteter naturgas som kräves
(1 600 mVt bensin) gör att endast ett begränsat
Tabell i. Exempel på fördelningen av
tillverkningskostnaderna (Pfglkg primärprodukt) vid
Fischer—Tropsch-processen
Nor malt ryck för farandet
Framställning av syntesgas ....................... 13,25
Syntesgasens rening .............................. 2,45
Syntesens genomförande ......................... 6,55
Utvinning och raffinering av primärprodukterna ... 1,46
Totalt .......................................... 23,71
M ellantryck för farandet
Totalt .......................................... 25,82
Tabell 5. Kostnader vid olika utgångsmaterial för
framställning av bensin
Utgångsmaterial Investeringsbelopp Kostnad
kr/kg dag öre/1
Petroleum ..................... 160 14,1
Naturgas ....................... 205 12,8
Kol ............................ 215 16,6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
