Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8. Skillnad mellan spetsig och rak spade; vid hård
bädd, t.v. får den raka spetsen större stoppyta; vid lös
bädd, t.h. är de båda spetsarna ungefär jämnställda.
fär lika stor stoppyta erhålles med de båda
spadtyperna. I mycket stenigt grus kan det vara svårt
att få ned den raka spaden. Då det givetvis är
önskvärt att få en stoppspade, som både har så
stor stoppyta som möjligt och därjämte utan
svårighet kan tränga ner även i stenigt grus, pågå
försök med spadar, som till formen på bladet
närmast likna den raka spaden, men ha fått ett
något spetsigt utförande. Mätningsresultaten ha
i vissa fall, vilket stämmer med vad ovan sagts,
visat, att resultaten kunna bli olika, om man
använder spetsig eller rak spade. Följande exempel
kan anföras. Vid 5 cm lyft i sandballast, fig. 7,
är det påtagligt bättre att använda den raka
spaden. Vid 10 cm lyft finnes icke längre någon
markerad skillnad. I många fall kan man ej uppvisa
någon större skillnad mellan spetsig och rak
spade. I regel torde detta bero på, att ballasten i
provspåret bestod av ny, lös sådan, så att den
spetsiga spaden trängde djupare ned i ballasten, varför
stoppytan i båda fallen blev ganska lika. Särskilt
gäller detta vid arbete i mera steniga
ballastsorter. I sandballast visade sig den spetsiga spaden
mindre lämplig, då den lätt trängde för djupt
ned och därigenom luckrade upp den undre, från
början fast liggande ballasten. Med den raka
spaden erhölls bättre resultat.
Huru mycket spåret lyftes före syllstoppningen
är av viss betydelse. De gjorda undersökningarna
torde dock ej till fullo belysa detta förhållande,
beroende på att försöksspåret till skillnad mot
förhållandena på trafikerat spår ej varit utsatt
för någon intensivare trafik, varför någon
verkligt hård, sammanpackad syllbäd ej fanns
i försökspåret. Det är att räkna med att
i trafikerat spår, i synnerhet vid mindre
lyfthöjder, den raka spaden i regel är bättre. Man
bör nog undvika att tränga ner med en spetsig
spade och kanske luckra upp en syllbädd, som
redan är fast. På grund av bortvaron av en
verkligt fast bädd före lyften i försöksspåret, erhölls
i regel ingen större skillnad i erforderliga
stoppningstider för olika lyfthöjder för att ernå
samma stoppningsresultat. Man har antagligen att
räkna med större skillnader i detta avseende vid
arbete i trafikerat spår.
Ballastens beskaffenhet är av avgörande
betydelse för stoppningsresultatet. I de lättarbetade,
finkorniga ballastsorterna ha de blottade
syllbäd-darna varit täta och jämna. Gruset har t. o. m.
väl fyllt ut alla håligheter i syllarnas underyta
även vid kort stoppningstid. I de mera
svårarbetade, steniga ballastsorterna har gruset ej trängt
in lika bra, utan vissa håligheter ha förekommit
i syllbädden. Dessa ballastsorter uppvisa trots
detta ett bättre stoppningsresultat, vilket torde
bero på att syllarna här klämts fast genom
stenar, som kilats inunder vid stoppningen.
Vad till sist stoppningstiden beträffar har det
vid samtliga prov visat sig, att, oberoende av
lyfthöjd, ballastens beskaffenhet och använda
stoppningsverktyg, syllbädden efter relativt kort
stoppningstid får stor täthet och hårdhet och att
denna sedan endast obetydligt ökar vid
ytterligare stoppning. Detta framgår tydligt av fig. 7.
Resultaten av stoppningsarbete med rak spade i
fint grus, där samtliga tre nämnda
mätningsmetoder kommit till användning, fig. 7, äro
synnerligen samstämmande. Såväl i detta fall som vid
övriga undersökningar kan man konstatera, att
redan vid ca 4 min total stoppningstid (t.ex. två
man i 2 min) har så pass kraftig hoppackning
erhållits, att ytterligare stoppning är onödig.
I samband med ovannämnda undersökningar
och för att ytterligare belysa frågan om
användning av rak eller spetsig stoppspade ha försök
gjorts för att få fram, hur ballasten förflyttas vid
stoppning med spade. Försöken ha verkställts
i sandballast. Innan spåret lyftes, ersattes den
ballast, som skulle användas vid lyften, med
ballast av annan färg, fig. 9. Arbetet utfördes med
båda spadtyperna och under olika långa
stoppningstider. Skenspannet lyftes sedan upp,
varefter det var möjligt att göra tvärsnitt genom
syll-bäddarna på olika ställen. Såsom framgår av
figuren bildades vid korta stoppningstider (2 min)
en "körtel" av det nya materialet vid ömse sidor
och delvis under syllen. Det gamla
ballastmaterialet hade pressats upp under syllen. Vid ökad
stoppningstid trängde det nya materialet ytter-
Utgångsläge Slipern upplyft 2 min 10 min
Fig. 9. Ballastens förflyttning vid stoppning med spetsig och rak spade.
2 min
10 min
Ballastens rörelse vid stoppning
Stoppning med spetsig spade Stoppning med "rak" spade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
