Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 25 december 1948 - Syllstoppningsproblemet, av Thorsten Pramberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
858
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 13. Automatisk stoppmaskin, system Scheuchzer.
tyg, luftkompressor samt maskinen själv vid färd,
är den försedd med en 80 hk bensinmotor.
Färden från syll till syll sker med motorkraft. För
att höja och sänka stoppverktygen användes
tryckluft. Maskinen kan framföras såväl framåt
som bakåt med fyra olika hastigheter mellan
gränserna 5 och 35 km/h. Till maskinen hör vidare en
särskild anordning, med vars hjälp maskinen
mycket snabbt kan avställas vid sidan om spåret ute
på linjen. Utseendet hos själva stoppverktygen
framgår av fig. 14, som visar ett av de åtta
verktygspar som maskinen är försedd med dels
då det nedsänkts i ballasten (streckade linjer) före
stoppningen, dels efter avslutad stoppning
(heldragna linjer). Genom excentern V försättas
verktygen i kraftig vibration.
Det nya, som denna maskin innebär, är, att
stoppningen erhålles utan slagverkan genom
horisontal hoppressning av ballasten och att
stopp-verktygen äro utsatta för vibration. Denna
överföres till ballasten, som kommer i rörelse och får
en benägenhet att rinna som en vätska. Detta
underlättar, att de i ballasten ingående enskilda
partiklarna lättare rangera in sig och bilda en
kompakt massa, i vilken de enskilda kornen, om
de äro skarpkantade, binda varandra. Undersök-
ningar i makadamballast ha visat, att ballasten
vid stoppning med denna maskin mycket snabbt
— vid normala lyfthöjder redan efter en enda
hoptryckning med stoppverktygen — bilda
denna kompakta massa. Ökat antal hoptryckningar
synes ej öka syllbäddens fasthet. De
makadamstenar, som ligga omedelbart under svllen,
vända i regel en flat yta mot denna i motsats till
vid handstoppning, då stenarna ofta kilat fast sig
med en spets, som trängt in i syllen. Den
nyssnämnda hoplagringen av de enskilda stenarna
går även längre ned på djupet vid stoppning med
maskinen än med handstoppning.
Maskinen kan användas i all slags ballast. I
grus och sand använder man verktyg, försedda
med större stoppytor. Maskinen är så
konstruerad, att, om trycket mot stoppverktyg uppgår
till ett visst värde, upphör automatiskt
verktygens rörelse mot varandra, stoppningen
avbrytes. Man uppnår på så sätt, att alla syllar bli
lika kraftigt understoppade. Med hittills använda
stoppmetoder har det ej varit möjligt att uppnå
detta synnerligen betydelsefulla resultat.
Maskinen kan ställas in för olika tryck. Detta avväges
även så, att lvft av spåret på grund av för
kraftig stoppning undvikes. Stoppverktygen äro så
placerade, att ingen stoppning erhålles i spårets
mitt. SJ har i drift fyra Scheuchzer-maskiner.
Jackson stoppmaskiner
Stoppverktygen i dessa maskiner utgöras av
spadliknande verktyg, fig. 15, som vid arbete
användas på liknande sätt som en vanlig
stoppspade. Varje dylikt verktyg är försett med en
liten elmotor, som har en obalanserad vikt på
rotorn, varigenom verktyget sättes i vibration,
fig. 16. Verkan härav är analog med verkan av
de vibrerande stoppverktygen i
Scheuchzer-ma-skinen. Olika former på spadarna finnas allt
efter beskaffenheten av den ballast (sand, grus,
makadam), i vilken man arbetar.
Ett komplett aggregat består av fyra
stoppverktyg, vardera betjänat av en man, samt en elgene-
Fig. 14. Stoppverktygen i Scheuchzer-maskinen. Fig. 15. Jackson stoppmaskin. Fig. 16. Stoppning med Jackson-maskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
