Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 / 5 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 1 januari 1949 - Nätmodeller — deras konstruktion och användning, av Bo G. Rathsman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8 januari 1949

5

Fig. 6. Stativ med modellelement; t.v. stativ för hopkoppling av de enskilda elementen till den önskade nätbilden.

på ett ögonblick få instrumenten anslutna till
vilket som helst av de hundratals elementen i
nätet. De största modellerna är stundom
utrustade med dubbla mätbord, varigenom två ej
alltför omfattande nät kan undersökas samtidigt.

Mätnoggrannhet

Mätnoggrannheten hos själva instrumenten är
vanligen 1/2—1 % av fullt utslag. För
nätelementen brukar garanteras, att avvikelsen från
det inställda värdet på resistans, reaktans och
kapacitans ej överskrider ett par procent.
Noggrannheten i slutresultaten i förhållande till
värdena i det verkliga nätet kan ej anges generellt,
eftersom den beror även av flera andra faktorer,
speciellt de approximationer, som i allmänhet
måste göras vid efterbildningen av nätet i
modellen. Normalt kan man emellertid räkna med
att avvikelserna ej överstiger ± 5 % och ofta är
mindre än hälften härav. Detta är för de flesta
ändamål fullt tillräckligt särskilt som
förutsättningarna i fråga om belastningar m.m. ofta
bygger på uppskattningar, som är väsentligt mindre
noggranna.

Omformare

Strömkällan för modellen utgöres av en
konventionell motoromformare, med en trefasig
synkrongenerator för nätmodellens frekvens.
Maskineriet har automatisk frekvens- och
spänningsreglering. Spänningen injusteras på önskat
värde genom avståndsmanövrering från
mätbordet. Märkeffekten är av storleksordningen 5—
15 kVA, medan effektförbrukningen i modellen
ligger vid ungefär tredjedelen av dessa värden.

Användningsmöjligheter

Växelströmsmodellerna ger möjlighet att
undersöka de flesta stationära tillstånden i ett
kraftnät¹⁷. Genom en särskild
steg-för-steg-metod kan man även behärska en del dynamiska
problem, speciellt rörande stabiliteten. De vanligen förekommande modellundersökningarna är
av följande fyra huvudtyper:
belastningsfördelning; symmetriska och osymmetriska fel,
framförallt kortslutningsundersökningar; diverse
problem beträffande maskiner, apparater och
belastningsobjekt; stabilitet, både statisk och
dynamisk. Det är i USA vanligt att av samtliga
modellstudier 75—80 % gäller
belastningsfördelning, 10 à 15 % kortslutning och resten
stabilitets- och specialproblem.

Genom modellundersökningar kan man få
besked i en hel rad frågor beträffande nätets
egenskaper och drifttillstånd, exempelvis: aktiva och
reaktiva belastningarna samt spänningarna i
olika delar av nätet, erforderlig
faskompensering för viss spänningsnivå, optimal märkeffekt
och gynnsammaste spänningsregleringsområde
för nya transformatorer, inverkan av planerade
nya ledningar eller av spänningsomläggning eller
linbyte på existerande, inverkan av en tillfällig
bortkoppling av en ledning eller en kraftstation,
strömmar och spänningar vid olika slags fel,
inverkan av osymmetrisk belastning, statisk och
dynamisk stabilitet och inverkan härpå av
generatordata, snabbåterinkoppling osv.

En växelströmsmodell kan slutligen också
utnyttjas soin matematikmaskin^{8 12}. Genom de
rådande analogierna mellan mekaniska och
elektriska lagar kan en del mekaniska och
matematiska problem omformas, så att de kan
behandlas i nätmodellen. Exempel härpå är
undersökningar av mekaniska svängningar och lösning
av fältekvationer inom den matematiska fysiken.
För sådan användning har vissa nätmodeller
utrustats med större antal element än som behövs
för de konventionella undersökningarna av
kraftledningsnät.

I USA har man tillfullo insett de stora
fördelarna av att använda nätmodeller. Det finns
knappast något större kraftföretag, som icke
utnyttjar modellstudier för sina driftproblem och
sin utbyggnadsplanering. De större har egna
modeller, medan de mindre nöjer sig med att hyra

Fig. 7-Mätbord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>