Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 1 januari 1949 - Nätmodeller — deras konstruktion och användning, av Bo G. Rathsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6
TEKNISK TIDSKRIFT
in sig för kortare perioder på någon av de
modellanläggningar, som är upplåtna för allmänt
bruk. Nätmodellstudierna anses i USA helt
enkelt oumbärliga. Det är säkerligen också
modellernas förtjänst, att nätproblemen i USA ofta
blir betydligt grundligare bearbetade än vad vi
här i Sverige brukar kosta på oss. Som exempel
vill jag nämna en undersökning hos Bonneville
Power Administration i Portland. Det gällde att
få fram ett nytt principschema för ställverket i
Grand Coulee, där driftläggningen nu ändras i
samband med att ytterligare generatorer
installeras. Innan man slutligen bestämde sig för det
nya arrangemanget genomgick man 25 à 30 olika
alternativ och utförde sammanlagt omkring 170
olika modellstudier.
Metodik
Arbetet för en nätmodellundersökning består
av följande huvudmoment: förberedelsearbetet,
som omfattar insamlande av data och
omräkning av dessa till de för modellen lämpliga
värdena, utarbetande av undersökningsprogram
m.m. samt uppsättning av det verkliga nätet i
modellen; mätningen, dvs. det egentliga arbetet
på modellen med omjusteringar av nätelementen
och avläsning av mätvärdena; bearbetningen av
mätresultaten omfattande omräkning till det
verkliga nätets storheter, bedömning av
resultaten och fastställande av slutsatserna.
Varje moment brukar ta ungefär lika lång tid
och arbetet på själva modellen upptar sålunda
endast 1/3 av hela tiden för undersökningen.
Vid intensiv utnyttjning av modellen kan man
därför ha tre olika lag arbetande parallellt. Detta
gäller emellertid först när man kommit
ordentligt igång med modellundersökningarna och har
väl intrimmad personal. Annars torde man få
räkna med att speciellt förberedelsearbetet tar
proportionsvis längre tid.
Personalbehov och kostnader
Behovet av personal för att genomföra en
modellundersökning beror delvis på vad slags
problem som skall behandlas. För undersökningar
av belastningsfördelning eller
kortslutningsförhållanden har det visat sig optimalt med en
grupp på 2 à 3 man. Vid
stabilitetsundersökningar, då arbetet med inställning av modellen
blir mera omfattande, brukar man använda 5
man eller mera.
För att utföra nätmodellundersökningar
fordras goda teoretiska kunskaper och en stor
förtrogenhet med modellens konstruktion och
möjligheter. I USA brukar man försöka få
ingenjörer med högskoleexamen och goda kunskaper
i symmetriska komponenter. Dessa ingenjörer
brukar trivas bra med arbetet och fortsätter
gärna med uppgiften flera år.
Anskaffningskostnaden för en växelströmsmodell är avsevärd. För en amerikansk anläggning
med 18 generatorelement och en motsvarande
normal uppsättning av övriga modellenheter är
priset för närvarande av storleksordningen
500 000 kronor. Nöjer man sig med en mindre
anläggning blir kostnaden visserligen lägre men
minskningen sker inte proportionellt, enär man
i varje fall har en betydande fast kostnad för
omformare och mätbord.
Befintliga växelströmsmodeller
I juni 1948 var sammanlagt 24 modeller i drift
eller beställda; av dessa var alla utom 2
tillverkade i USA. Av de 22 amerikanska modellerna
finns en i Brasilien och en i Kanada; de övriga
20 har stannat inom hemlandet. Två finns hos
elindustrin, sju hos universitet och de övriga
elva hos kraftföretag. De båda modellerna hos
General Electric och Westinghouse utnyttjas
nästan uteslutande av sådana kraftföretag, som
ej skaffat sig egna modeller. Det går till så att
kraftföretaget sänder en eller ett par
representanter, som utför mätningarna tillsammans med
de specialister, som är permanent knutna till
modellinstitutionen. Kraftföretagen sätter stort
värde på detta arrangemang, som ger tillfälle
till givande diskussioner om de för
kraftföretaget aktuella problemen. För begagnande av
modellen erlägges en viss hyra per dag.
Universitetens modeller har ofta anskaffats i samarbete
med ett eller flera kraftföretag, som därigenom
tillförsäkrat sig viss dispositionsrätt till
anläggningen10. Genom att den samtidigt nyttjas för
undervisningen vidmakthålles en värdefull
kontakt mellan universiteten och kraftföretagen. De
företag som lagt sig till med egna modeller, är
de allra största, t.ex. Tennessee Valley Authority,
Bonneville Power Administration, Hydro
Electric Power Commission of Ontario, City of
Los Angeles och Bureau of Reclamation. Dessa
företag har tidigare använt de modeller, som hyrs
ut, men har så småningom fått så omfattande
modellbehov, att egna anläggningar blivit
nödvändiga.
Av de två icke amerikanska modellerna finns
den ena i London14 och den andra i Paris15. Den
engelska har tillverkats av British Thomson &
Houston, väsentligen efter General Electrics
principer. Den handhas av organisationen
Associated Electrical Industries och står till allmän
disposition. Det är den modell, som
Vattenfallsstyrelsen utnyttjat för sina undersökningar
1948. Paris-modellen har tillverkats av den
franska firman Ahlstom för Electricité de France,
den organisation, som övertog
elektricitetsförsörjningen i Frankrike vid nationaliseringen för
två år sedan. Den franska modellen torde vara
avsedd uteslutande för internt bruk. Båda dessa
europeiska anläggningar äro nya; den engelska
blev färdig hösten 1947 och den franska 1948.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
