Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 1 januari 1949 - Nätmodeller — deras konstruktion och användning, av Bo G. Rathsman - Nätmodellundersökningar på svenska storkraftsystemet, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8 januari 1949
7
Anskaffning av en växelströmsmodell för Sverige
Det föreligger inget tvivel om att vi också i
Sverige skulle ha stor nytta av att ha en modern
växelströmsmodell tillgänglig inom landets
gränser. Frågan om att anskaffa en sådan togs upp
inom Centrala Driftledningen redan för tre år
sedan. Det gavs i uppdrag åt professor R
Lundholm vid CTH och mig att lägga fram förslag
om ett inköp. Vi undersökte marknaden både
utomlands och här hemma men lyckades få
anbud endast från de amerikanska firmorna; den
inköpsmöjligheten stängdes snart genom
valutabristen.
Det måste sålunda tyvärr konstateras, att vi
ej ännu kommit till något avgörande i
anskaffningsfrågan. Tills vidare är vi i Sverige
hänvisade att utnyttja modellerna i utlandet.
Behovet av en nätmodell i Sverige ökas emellertid
för varje år och vi måste söka finna en utväg
att anskaffa en utrustning snarast möjligt. Mest
angeläget är detta med hänsyn till planeringen
av stamlinjenätets drift och utbyggnad. Även för
de övriga näten finns emellertid stor användning
för en nätmodell. Det torde också vara
önskvärt, att de tekniska högskolorna på lämpligt
sätt engageras i projektet. Tillgång till en
modern nätmodell skulle vara till stor nytta vid
undervisningen i kraftöverföringarnas teori. Det
är därför att hoppas, att det inom en snar
framtid skall lyckas att få en växelströmsmodell
installerad i Sverige.
Litteratur
1. Travers, H A & Pakker, W W: An alternaling-current
calculating board, Electr. J. maj 1930.
2. Hazen, H L, Schuric, O R & Gardner, M F: The M.I.T.
network analyzer, design and application to power system problems,
AIEE Trans, juli 1930.
3. Kuehni, H P & Lorraine, R G: A new A—C network analyzer,
AIEE Trans. febr. 1938.
4. Parker, W W: The modern A—C network calculalor, AIEE
Trans. nov. 1941.
5. Enns, W E: Method for A—C network analyzis using resistance
networks, Electr. Eng. Trans. 1942.
6. Travers, H A: The network calculator brought up to date,
Westinghouse Eng. juli 1914.
7. Parker, W W: Dual A—C network calculator, Electr. Eng. maj
1945.
8. Peterson, H A & Concordia, C: Analyzers for use in
engineering and scientific problems. Gen. Electr. Rev. sept. 1945 (utförlig
litteraturförteckning).
9. Soper, P F: A review of A—C network analyzers, BEAMA J.
sept.—okt. 1945.
10. The A—C network calculator, Illinois Institute of Technology,
Chicago 1945.
11. Braymer, D: Today’s network calculators will plan tomorrow’s
systems, Electr. World 5 19 jan. 194G.
12. Myers, N II & Schultz, N R: A—C network analyzer, Gen.
Electr. Rev. sept. 194G.
13. Ryder, J D & Boast, W B: A new design for the A—C
network analyzer, AIEE Trans., Electr. Engng okt. 1946.
14. Alternating current network analyzer, BEAMA J. 1947 s. 414—117.
15. Modèle réduit à courant allernatif, Electricité de France, Paris
1948.
16. Morgan, W A & Evans, B: Power system stability
requirements determined by A—C calculating board study and operating
performance proved by staged fault tests. Cigré Rapp. 1948 nr 319.
17. Bobo, P O, Travers, H A & George, E E: Use of A—C
network calculalor in planning and operating electric power systems.
Cigré Rapp. 1948 nr 328.
Nätmodellundersökningar på svenska storkraftsystemet
Civilingenjör Sven Lalander, Stockholm
621.316.313 : 621.315.051.2
Samkörningen mellan landets kraftstationer har i Sverige
fått en mycket stor omfattning. Numera utmatas således
ca 99 % av landets elkraftproduktion på det samkörande
nätet. Ledningsnätet har härigenom blivit både vidsträckt
och finmaskigt. Det utgör också ett av de mest
komplicerade ledningssystemen i Europa och tål väl en
jämförelse med de största amerikanska systemen. Beräkningar
av driftförhållandena på detta nät blir synnerligen
komplicerade, och det är därför naturligt att nätmodeller, som
underlättar beräkningarna, tilldragit sig stort intresse.
De enkla likströmsmodellerna användes huvudsakligen
för kortslutningsberäkningar samt för approximativa
beräkningar av belastningsfördelning. Även om de fått en
relativt stor användning även här i landet, är det dock
omöjligt att tillfredsställande lösa de besvärligare
driftproblemen med dylika enkla modeller. Hit hör framför
allt det för det svenska storkraftsystemet utomordentligt
viktiga stabilitetsproblemet, men även ett fullständigt
studium av belastnings- och spänningsförhållandena i normal
drift kräver förbättrade metoder. Det är då
växelströmsmodellerna, som närmast kommer i åtanke. Redan länge
har det varit klart att en dylik modell borde få stor
användning i Sverige, men av skilda anledningar har tanken
att skaffa en svensk växelströmsmodell ännu ej kunnat
realiseras. För att lösa de mest påträngande problemen har
det emellertid i år yppat sig en möjlighet att använda en
i London nyligen färdigställd växelströmsmodell.
Den konstruktiva utformningen av den engelska modellen
överensstämmer så gott som fullständigt med General
Electrics konstruktioner. I det följande skall redogöras för
de erfarenheter och resultat, som hittills erhållits genom
Londonmätningarna, samt planerna för det fortsatta arbetet.
Mätningar av belastningsfördelning
och spänningsförhållanden
Enligt amerikanska erfarenheter utgöres 70 à 80 % av
alla nätmodellstudier av mätningar på
belastningsfördelning och spänningsförhållanden. Dessa mätningar är även
enklast att utföra, och det är därför naturligt, att de första
definitiva resultat, som kunnat erhållas från
Londonmätningarna, utgöres av dylika mätningar. Det gällde i detta
fall belastningsförhållandena i normal drift vid
toppbelastning på det svenska storkraftsystemet i det
utbyggnadsstadium, som väntas inträffa efter Harsprångets
färdigställande.
Det första och ett av dc besvärligaste arbetena vid alla
nätmodellstudier är hopsamling av erforderliga
systemdata. På det undersökta systemet användes för ledningarna
det ekvivalenta π-scheinat, medan man för
transformatorerna vanligen nöjer sig med serieimpedansen. I motsats
till vid stabilitetsstudier behöver man vid mätningar på
belastningsfördelning ej ta med de karakteristiska
impedanserna och rörelseenergin hos generatorer och anslutna
kraftsystem. De med huvudsystemet hopkopplade näten
representeras av det aktiva och reaktiva effektutbytet i
anslutningspunkterna.
Såväl antalet generatorer som lednings- och
belastningselement är begränsat på modellen. Större kraftsystem
måste därför reduceras till enklare form, innan själva
modellstudierna kan företas. Detta är en nackdel framför
allt vid undersökningar av belastningsfördelning och
spänningsreglering — eftersom man ofta önskar studera just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
