Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 1 januari 1949 - Ordförandeskifte, av Bo Ekelund - Ny fackredaktör - Compte Rendu från Cigré-mötet 1948 - SEN-normförslag - Insänt: »Byggandet i knapphetens tecken», av Nils Ahrbom och Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
osjälviskt ofch initiativrikt intresse på olika poster inom
föreningen, senast som vice ordförande 1939—1941 och
som ledamot av Teknisk Tidskrifts nämnd 1939—1945.
Vår nyvalde ordförande är en högrest man i alla
avseenden. Han är att lyckönska till det välförtjänta och starka
förtroende varmed han omfattas av hela vår förening, ett
förtroende som bådar goda lösningar av framtida
betydelsefulla uppgifter.
Svenska Teknologföreningen är att lyckönska till, att
denna ypperliga kraft har tillförts dess ledning och
emotser hans ordförandearbete med glada förhoppningar.
Bo Ekelund
Ny fackredaktör
Till fackredaktör för teknisk fysik efter civilingenjör
Cyrill Schaub, vilken på grund av ny anställning har
måst avsäga sig uppdraget, har Tekniska Fysikers
Förening utsett civilingenjör Sven Malmström, född 1916.
Han utexaminerades 1939 från KTH:s avdelning för
Teknisk Fysik och var därefter under åren 1940—42 anställd
hos AB Nordiska Armaturfabrikerna som konstruktör,
sedermera som konstruktionschef på
flyginstrumentavdel-ningen. År 1943 övergick han till AB Aerotransports
instrumentlaboratorium och tillträdde 1945 en befattning
som chef för utvecklingsavdelningen vid Svenska
Ackumulator AB Jungners fabriker i Stockholm, där han nu är
överingenjör och fabrikschef.
Malmström var åren 1945—47 ordförande i Tekniska
Fysikers Förening och har varit dennas representant
i STF:s styrelse. Han är även ledamot av Teknisk
Tidskrifts nämnd. I Teknisk Tidskrift har han varit en flitig
medarbetare, och erhöll Teknisk Tidskrifts jubileumspris
i teknisk stilistik för år 1947.
Compte Rendu från Cigré-mötet 1948. De samlade
handlingarna från Cigrés allmänna möte 1948 är nu
färdiga. De tre banden, som omfattar 125 rapporter in
extenso jämte stenografiska referat av samtliga diskussioner,
ger ett värdefullt tvärsnitt av dagens situation på
högspän-nings- och storkraftområdet. Anmälan med uppgift om
önskat språk (franska eller engelska) insändes til] Svenska
Centralkommittén för Internationella Ingenjörskongresser,
Stockholm 26, samtidigt som subskriptionsbeloppet, 90 kr.
för icke medlem, insättes på postgiro 51635.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utarbetat ett förslag till reviderade normer för
spänningsprov (SEN 26), som utsänts till sakkunniga för kritik före
den 15 januari 1949. Intresserade kan rekvirera förslaget
från Svenska Teknologföreningen.
Insänt
"Byggandet i knapphetens tecken"
Öppet brev till civilingenjör Evert Strokirk
Broder!
Med stort intresse har jag läst Din artikel i Teknisk
Tidskrift 1948 s. 777. I slutet av uppsatsen vänder Du Dig med
skärpa mot ett yttrande, som jag fällde i ett föredrag om
bostadsmiljön för en tid sedan, där jag kritiserade
schematismen och slentrianen inom bostadsplaneringen. Trots
alla förbehåll har jag varit fullt beredd på att bli beskylld
för ensidighet, då jag vid detta tillfälle bara tog upp en
enda synpunkt på detta stora komplex av frågor. Däremot
hade jag inte väntat mig att bli anklagad för att ha
avlossat någon salva mot ingenjörerna. Jag vände mig mot
dem, som enligt min mening tagit för litet hänsyn till de
arkitektoniska och konstnärliga sidorna av planeringen
oavsett vilket yrke de tillhör. Om de flesta stadsplaner
görs av arkitekter, drabbar min kritik i första hand dem.
I Arkitektföreningen är det nämligen gammal god sed, att
man skall kunna kritisera varandra utan att förlora den
sakliga synpunkten ur sikte. Den uppfattning jag gjort
mig till tolk för har också vid ett flertal tillfällen föranlett
sakliga inlägg från mina kolleger.
Du har framställt den dagsaktuella ekonomiska
aspekten på bostadsplaneringen på ett initierat sätt. Då jag är
fullt övertygad om, att Du likväl inte anser denna
synpunkt vara den enda, som bör och kan läggas på vårt
samhällsbyggande, hade det varit mindre vilseledande, om
Du inte samtidigt misstänkliggjort en annan fackmans lika
ensidiga försök att belysa frågan. Säkert kan alla
instämma med Dig, när Du till slut säger att man mycket
väl kan få goda miljöer med all tillbörlig hänsyn till
ekonomiska och tekniska realiteter. Samma truism har jag
själv gjort mig skyldig till i mitt föredrag. Man får bara
vara på sin vakt så att man inte förväxlar medel och
mål vid lösandet av dessa för framtiden så betydelsefulla
frågor. Din tillgivne
Nils Ahrbom
Broder!
Min lilla apostrof till Dig syftade icke till att
misstänkliggöra eller vilseleda, utan var närmast föranledd av att Du
— liksom tyvärr många andra — givit ordet
ingenjörsmässig en betydelseskiftning som nog icke är rättvis.
Liksom Du i Ditt föredrag poängterade de miljöskapande
faktorerna vid bostadsbyggandet, så uppehöll jag mig
vid de tekniska förutsättningarna under nuvarande
knapphetsläge.
I detta fall ha vi båda varit konsekventa och starkt
understrukit, att problemet goda bostäder inte löses antingen
genom att skapa en god miljö med bortseende från
ekonomi eller genom en fulländat teknisk-ekonomisk produkt
utan hänsyn till estetiska och konstnärliga synpunkter.
Men eftersom allmänheten i regel inte förstår, att dessa
båda faktorer kan förenas, så ville jag deklarera att jag
anser dem fullt förenliga, och att de böra vara rättesnöret
för vår verksamhet med vederbörlig hänsyn på båda sidor.
Att jag med skärpa vände mig mot uttrycket
"Lamellhus-planen med sina avläggare är till sin natur teknisk,
ingenjörsmässig och militärisk" använt i förklenande syfte på
flera håll får Du inte förvåna Dig över.
Även om ingenjör Planertz på sin tid framställdes som
symbolen för de egenskaper Du vill gissla, nämligen ett
stereotypt tänkande och handlande, så får därför
ingenjören icke identifieras med honom.
Just för att gagna det goda samarbetet mellan arkitekter
och ingenjörer, som är en självklar förutsättning för
lösandet av våra uppgifter, måste dylika missförstånd undvikas.
Din tillgivne
Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
